Alla inlägg under september 2011

Av Tommy - 30 september 2011 14:41

De bromsmediciner som finns idag används inte i den utsträckning de borde, menar läkare och industri. Nu utvecklas 100-tals nya mediciner, men om samhället inte har råd att köpa dem hotar ekonomisk och mänsklig katastrof, menar Lif

      Fakta om Aricept

 

Aricept är ett läkemedel som ska förbättra minnet och tankeförmågan för den som lider av lindrig eller medelsvår alzhiemers sjukdom. Kallas också för bromsmedicin eftersom den ska skjuta upp försämringen i sjukdomen.

Varning för:

Svår astma kan vara ett problem i samband med intag av denna...

3
 
 
 
 
Ditt betyg: Inget Medel: 3 (1 röst)
Läs mer och betygsätt!

      Fakta om Ebixa

 

Lindrar symtom vid måttlig till svår Alzheimers sjukdom, en så kallad bromsmedicin.

Varning för:

De som äter medicinen bör undvika att köra bil då...

0
 
 
 
 
Ditt betyg: Inget
Läs mer och betygsätt!

                                    Debatten fortsätter. Många patienter med början till alzheimer eller andra demenssjukdomar går utan bromsmediciner, som Dina mediciner tidigare rapporterat om. En orsak kan vara läkarnas bristande tilltro till läkemedlen. Nu lovar branschen hundratals nya mediciner.               

Kostnadens för demensvården skenar och dyrast är de patienter som behöver vård dygnet runt på institution eller sjukhus. En sängplats med dygnetruntvård kostar samhället över 3000 kronor.
Sammanlagt beräknas demensvården kosta mellan 38 och 50 miljarder kronor, beroende på räknesätt. Ändå finns det många landsting som sållar och säger nej till mediciner som skjuter upp insjuknandet för patienter med begynnande demenssjukdom.

För en månad sedan varnande en framstående expert för denna utveckling här på Dina mediciner, läs hela intervjun med läkaren Niels Andreasen här.

Efter det har flera tagit upp frågan, bland annat Expressens ledare. Nu har även även företrädare för industrin gett sig in i debatten.

Hundratals nya läkemedel är på väg att utvecklas, men de måste få skrivas ut av läkarna - annars hotas både samhällsekonomin och patientgruppen, menar de.

– Vi står inför en stor utmaning, skriver Richard Bergström, vd för Läkemedelsindustriföreningen, Lif, i ett pressmeddelande i dag. Även om bara
en mindre del av de nu aktuella läkemedelskandidaterna mot Alzheimer
skulle nå fram till slutligt godkännande och kan börja användas, så
måste det svenska sjukvårdssystemet kunna hantera dessa nya läkemedel.
Besparingarna för samhället vid mindre omvårdnadsbehov av
Alzheimerdrabbade syns inte i landstingens budgetar, där syns bara
kostnaden för läkemedlet. Och det kan leda till förseningar och missade
möjligheter, både för drabbade patienter och för samhällsekonomin.


Redan i dag finns läkemedel som bromsar symptomutvecklingen, som till exempel Aricept eller Ebixa. De finns med de används inte i den utsträckning som de borde enligt en utredning som regeringen initerade redan för sju år sedan. Det är framför allt

- Varje år, varje månad som en Alzheimerdrabbad kan få med bibehållna minnesfunktioner är en vinst, för den drabbade, för deras anhöriga och även för samhället, fortsätter Richard Bergström i sitt pressmeddelande.


Just nu utvecklas fler läkemedel mot Alzheimer och demenssjukdomar. Bland de mest intressanta återfinns dessa, enligt Lif:

  • Proteinstopparna. Ett oralt läkemedel som hindrar bildandet av proteinansamlingar i hjärnan.
  • Nässprayen. En nässpray som har visat sig kunna nå hjärnan och begränsa tidiga kognitiva störningar, vilket är ett förstadium till Alzheimer.
  • Celldödsförhindraren. En genterapi för behandling av Alzheimersymptom som tidiga minneförluster, och som även kan förhindra celldöd i hjärnan.
  • Immunförsvarssärkaren. Ett vaccin riktat mot amyloid-beta-protein i hjärnan, vilket stärker immunförsvarets möjligheter att hindra och begränsa sjukdomen.

Källa: Läkemedelsindustriföreningen

Av Tommy - 30 september 2011 14:39

Expert slår larm: “Många fler behöver bromsmediciner”

Demenssjukdomarna bryter ner hjärnan, minnet försvinner och personligheten förändras. Det finns bromsmediciner, men många går utan.- Jag blir förtvivlad när jag hör mina kolleger säga att man ska vänta med medicin, säger Niels Andreasen, forskare och överläkare på Huddinge sjukhus. Läs artikel

Av Tommy - 30 september 2011 14:37

Behandlingen
som finns i dag vid demens handlar om att skjuta upp sjukdomsförloppet och
mildra symptomen. Det görs på två olika sätt.

1.
Kolinesterahämmare

Patienter med
Alzheimer har brist på acetylkolin. Kolinesterahämmare

hindrar till viss del nedbrytningen av det ämnet och hjärnan kan

fortsätta att fungera, det är därför de kallas bromsmediciner. Det här är den
sortens medicin som ska provas först, enligt Socialstyrelsens

riktlinjer, det vill säga exempelvis Aricept, Exelon eller Reminyl.

Enligt
forskningen har bromsmedicinerna en bevisat

långsiktigt positiv effekt. "Mest uttalad effekt ses på uppmärksamhet,

koncentrationsförmåga och andra förmågor som omfattas av begreppet

“exekutiva funktioner”, står det i Läkemedelsboken.

2.
Memantin

Memantin,
till exempel Ebixa, fungerar på ett annat sätt. Det stabiliserar

glutamat-aktivitetet i hjärnan. Den botar inte heller, men även här

finns dokumenterad effekt.

“Man ser vid behandling med memantin såväl förbättrad kognitiv förmåga

som minskning av beteendesymptom”, enligt Läkemedelsboken.Memantin ska sättas
in när tidigare behandling inte räcker eller om biverkningarna efter första
behandlingen blivit för besvärande.

För
båda sorterna

mediciner gäller att det saknas studier för hur länge de positiva effekterna
sitter i.

Dessa
läkemedel ges också till människor med demenssjukdomar:


  • Antidepressiva läkemedel

Många äldre
med demens blir också deprimerade, delvis av att känna att de själva blir
sämre, men också hjärnskadan i sig kan ge symptomen. Man räknar med att
varannan demenspatient också visar symptom på depression.

Citalopram
har gett snabb effekt för ökad emotionell kontroll. Bevisad effekt mot
irritabilitet och ångestreaktioner.

Enligt
Läkemedelsboken ska demenspatienterna långtidsbehandlas med antidepressiva
läkemedel, trots att effekten av medicinerna inte studerats på demensrelaterad
depression.

Följande
antidepressiva läkemedel


ska absolut undvikas för
demenspatienter:
Paroxetin, Fluoxetin Fluvoxamin


  • Antipsykotiska läkemedel

Exempelvis
Risperdal, har visat begränsad effekt och svåra biverkningar och ska endast ges
i vissa specifika fall under kort tid. Används ibland för att lindra svåra
ångestattacker eller utåtagerande beteende.



  • Epilepsiläkemedel

Används
ibland. Till exempel Topiramat har visat effekt mot svår aggressvitet.


  • Lugnande läkemedel

Till exempel
bensodiazepiner har ingen eller begränsad effekt, enligt Läkemedelsboken.
Istället föreslås oxazepam, men bara kortvarigt för det ger inga långvarigt
goda effekter, bara svåra biverkningar.

Många mediciner har bevisat dålig effekt för många äldre patienter och ska
användas med stor försiktighet, de kan i sig ge upphov till demensliknande och
förvirrade tillstånd.

Det finns
kliniska erfarenheter som talar emot användandet av bensodiazepiner:

- De
mediciner som innehåller bensodiazepiner är inte bra för den här gruppen, de
gör att många funktioner blir väldigt mycket sämre, till exempel minnet, säger
överläkare Niels
Andreasen
, Huddinge Karolinska Sjukhus.

__________________________________________________

Bättre
att förebygga

än övermedicinera. I apotekens Läkemedelsbok som bygger på nationella
riktlinjer förespråkas att depression hos äldre ska undvikas på fler sätt än
medicinering. Så här skriver de:

"Bäst
är att inte låta

gamla människor förtvina kroppsligt och bli isolerade som i sin tur kan

leda till svår ångest ... Frånvaron av depression är en förutsättning för gott
liv.”

Läs mer: Vanliga symptom vid demens

Källa: Läkemedelsboken
2009/10, kap Psykiatri och Socialstyrelsens riktlinjer

Artikel
skriven av Dina
mediciner
2010-10-07

Av Tommy - 30 september 2011 14:37

UMEÅ UNIVERSITET

Frågetest för dementa

Publicerat: måndag 26
september kl 10:24 , Nyheter P4 Västerbotten Dela

Ett nytt frågetest för att upptäcka tidig demens har utvecklats av
doktoranden Peter Vestergren på Umeå universitet.

Att förutsäga framtida demens blir allt viktigare med en åldrande
befolkning och jämfört med minnestester och kliniska utredningar är
frågeformulär om minnet resurssnåla, kan fungera som screening vid besök på
vårdcentralen.

Många frågeformulär om minne har tagits fram under
årens lopp, men det har visat sig att skattningar av det egna minnet
överensstämmer dåligt med resultat på minnestester.

För att förbättra säkerheten utvecklade Peter Vestergren och kolleger ett
nytt frågeformulär där personer fick ange hur ofta deras minne fallerar när det
gäller rutinhandlingar, ord, ansikten, tider och platser.

Av Tommy - 30 september 2011 12:18

Hjälpmedelsinstitutets projekt Teknik och Demens

Under tre år har Hjälpmedelsinstitutet tillsammans med Alzheimerföreningen i Sverige och Demensförbundet arbetat i ett projekt med syfte att stimulera ökad användning av ny teknik och nya hjälpmedel för personer med en demenssjukdom och deras anhöriga. Många intressantga resultat har dokumenterats och här kan du ta del av dokumentation, artiklar, publikationer m.m

Länk till Teknik och demens-projektets webbplats  

Av Tommy - 30 september 2011 12:15

den 25 maj 2010 kl.
13:30
Nyhet

 

Socialstyrelsen har beslutat att upphäva två föreskrifter
och allmänna råd som rör tvångs- och skyddsåtgärder inom i första hand vård och
omsorg om personer med demenssjukdom. Föreskrifterna är föråldrade och har inte
stöd i dagens lagstiftning.

De två föreskrifterna som upphör att gälla från och med den 15 juni 2010 är:

  • Socialstyrelsens kungörelse med föreskrifter om förbud mot tvångsmedel inom
    somatisk långtidssjukvård. (SOSFS 1980:87)
  • Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om skyddsåtgärder för
    personer med åldersdemens i särskilda boendeformer för service och omvårdnad
    (SOSFS 1992:17 med ändring i SOSFS 1997:16)

Föreskrifterna och de allmänna råden kommer inte att ersättas av några
nya.

Socialstyrelsen har tagit fram ett meddelandeblad som beskriver vad upphävandet får för
konsekvenser. På Socialstyrelsen webbplats finns även frågor och svar som rör
upphävandet av föreskrifterna.

Av Tommy - 30 september 2011 10:18

Lek och skratt hjälper vid demens

Skratt är ett bra botemedel för dementa, framgår det av en australisk undersökning.
– Vi uppmuntrar dem att leka mera, säger den australiske terapeuten Jean-Paul Bell.

Han var ursprungligen en sjukhusclown som arbetade med barnpatienter, men numera underhåller han äldre inom projektet Play-Up.

Förutom att de äldre hade roligt hade lekterapin även en lugnande verkan på en femtedel av dem.
– Tjugo procent kanske inte låter som mycket, men det är samma effekt som man får genom att ge dem psykmediciner, säger forskningsledare Lee-Fay Low.

Omkring 400 äldre på 36 äldreboenden deltog i undersökningen i tre års tid.

Forskarna fann att det inte bara var de dementa som mådde bättre av terapin, det gjorde även vårdarna.
– Personalen levde upp. De fick delta i något som de kunde se resultat av, säger terapeuten Joanne Rodrigues. (FNB)

Av Tommy - 30 september 2011 10:01

"I dag finns inget stöd i lagen för att se till att demenssjuka med  allvarlig kognitiv störning får rätt vård när de inte längre är förmögna  att fatta egna beslut. 
Det innebär att dessa personer inte ens har lagskydd i situationer när  deras sjukdom medför att de riskerar både sin egen och andras hälsa.  Personalen har inget stöd för att utföra åtgärder som är nödvändiga för  den demenssjuke och anhöriga står utan möjlighet att överklaga  vårdmetoder som de anser vara integritetskränkande eller skadliga,"  skriver debattörerna i en artikel i Aftonbladet.
En tydlig lagstiftning ökar säkerheten och minskar behovet av tvång, menar man.
Enligt debattartikeln har frågan om en lagändring diskuterats sedan  80-talet. Och det ligger redan ett färdigt lagförslag hos  Socialdepartementet. Men partierna har inte kunnat enas, och därför har  det inte blivit någon ny lag. 
En dement person står dock inte helt utan hjälp och lämnas inte åt att fatta stora beslut eller skriva avtal. Om man inte är i stånd att bevaka sina rättigheter, kan sjukvårdens se till att man får en god man.
God man kan vara en närstående som barn eller make, eller en utomstående, beroende på situationen.
Som god man ska man enkelt sagt sköta om den dementas ekonomi, bevaka hans eller hennes rättigheter och se till att han eller hon har det bra.
Frida Andersson Johansson


frida.johansson@veteranen.se

Presentation


Varmt välkommen till
DEMENSVÄRLDEN

Fråga mig

12 besvarade frågor

Omröstning

Vad tycker du är den maximala storleken på särskilt boende
 6 personer
 7 personer
 8 personer
 9 personer
 10 personer
 11 personer
 12 personer
 13 personer
 14 personer
 15 personer

Kalender

Ti On To Fr
     
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<<
September 2011 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

TID SEN BLOGGSTART

AlternaTickers - Cool, free Web tickers

Skriv i gästboken


Skapa flashcards