Behandlingen
som finns i dag vid demens handlar om att skjuta upp sjukdomsförloppet och
mildra symptomen. Det görs på två olika sätt.
1.
Kolinesterahämmare
Patienter med
Alzheimer har brist på acetylkolin. Kolinesterahämmare
hindrar till viss del nedbrytningen av det ämnet och hjärnan kan
fortsätta att fungera, det är därför de kallas bromsmediciner. Det här är den
sortens medicin som ska provas först, enligt Socialstyrelsens
riktlinjer, det vill säga exempelvis Aricept, Exelon eller Reminyl.
Enligt
forskningen har bromsmedicinerna en bevisat
långsiktigt positiv effekt. "Mest uttalad effekt ses på uppmärksamhet,
koncentrationsförmåga och andra förmågor som omfattas av begreppet
“exekutiva funktioner”, står det i Läkemedelsboken.
2.
Memantin
Memantin,
till exempel Ebixa, fungerar på ett annat sätt. Det stabiliserar
glutamat-aktivitetet i hjärnan. Den botar inte heller, men även här
finns dokumenterad effekt.
“Man ser vid behandling med memantin såväl förbättrad kognitiv förmåga
som minskning av beteendesymptom”, enligt Läkemedelsboken.Memantin ska sättas
in när tidigare behandling inte räcker eller om biverkningarna efter första
behandlingen blivit för besvärande.
För
båda sorterna
mediciner gäller att det saknas studier för hur länge de positiva effekterna
sitter i.
Dessa
läkemedel ges också till människor med demenssjukdomar:
Många äldre
med demens blir också deprimerade, delvis av att känna att de själva blir
sämre, men också hjärnskadan i sig kan ge symptomen. Man räknar med att
varannan demenspatient också visar symptom på depression.
Citalopram
har gett snabb effekt för ökad emotionell kontroll. Bevisad effekt mot
irritabilitet och ångestreaktioner.
Enligt
Läkemedelsboken ska demenspatienterna långtidsbehandlas med antidepressiva
läkemedel, trots att effekten av medicinerna inte studerats på demensrelaterad
depression.
Följande
antidepressiva läkemedel
ska absolut undvikas för
demenspatienter: Paroxetin, Fluoxetin Fluvoxamin
Exempelvis
Risperdal, har visat begränsad effekt och svåra biverkningar och ska endast ges
i vissa specifika fall under kort tid. Används ibland för att lindra svåra
ångestattacker eller utåtagerande beteende.
Används
ibland. Till exempel Topiramat har visat effekt mot svår aggressvitet.
Till exempel
bensodiazepiner har ingen eller begränsad effekt, enligt Läkemedelsboken.
Istället föreslås oxazepam, men bara kortvarigt för det ger inga långvarigt
goda effekter, bara svåra biverkningar.
Många mediciner har bevisat dålig effekt för många äldre patienter och ska
användas med stor försiktighet, de kan i sig ge upphov till demensliknande och
förvirrade tillstånd.
Det finns
kliniska erfarenheter som talar emot användandet av bensodiazepiner:
- De
mediciner som innehåller bensodiazepiner är inte bra för den här gruppen, de
gör att många funktioner blir väldigt mycket sämre, till exempel minnet, säger
överläkare Niels
Andreasen, Huddinge Karolinska Sjukhus.
__________________________________________________
Bättre
att förebygga
än övermedicinera. I apotekens Läkemedelsbok som bygger på nationella
riktlinjer förespråkas att depression hos äldre ska undvikas på fler sätt än
medicinering. Så här skriver de:
"Bäst
är att inte låta
gamla människor förtvina kroppsligt och bli isolerade som i sin tur kan
leda till svår ångest ... Frånvaron av depression är en förutsättning för gott
liv.”
Läs mer: Vanliga symptom vid demens
Källa: Läkemedelsboken
2009/10, kap Psykiatri och Socialstyrelsens riktlinjer
Artikel
skriven av Dina
mediciner 2010-10-07