Olyckskorpar varnar för att vården av dementa i framtiden ska urholka samhällets resurser. Vi blir allt äldre och över 95 år lider varannan person av demens. Men trots att ärftliga anlag spelar stor roll är forskarna övertygade om att demenssjukdomar går att skjuta upp om man anpassar sin livsstil. Redan vet man att våra hjärnor behöver motion och omsorg lika väl som våra hjärtan.

–Vi vet att människor med högre utbildning löper mindre risk för demens. Man tränar helt enkelt upp hjärnan så att man får fler synapser och har en större kognitiv reserv att ta till. Effekten blir att symtomen på demens skjuts upp och minskar, säger Laura Fratiglione, professor i epidemiologi vid Karolinska institutet.

Den som utbildarsig som ung skaffar sig en fördel – ett av många tecken på att demens grundläggs tidigt i livet. Men försprånget slarvas bort om man sedan slår sig till ro. För lågutbildade har graden av komplexitet i arbetet inverkan. Ju mer hjärnan får jobba under livet, desto mindre risk för demens.

–Ju tidigare man börjar träna hjärnan desto bättre, men det är aldrig för sent. Det är jätteviktigt att fortsätta att aktivera sig intellektuellt när man blir gammal, det går att bygga upp kapacitet även då.

Med träning menar Laura Fratiglione inte bara att läsa böcker och lösa korsord. Forskningsrapporter avslöjar att fysisk träning och social aktivitet har lika stor betydelse. En ny studie från Salk institutet i San Diego, publicerad i tidskriften PNAS, visar att 60–80-åringar som ägnade sig åt aerobics tre gånger i veckan efter ett år hade ökat storleken på hippocampus med 2 procent.

Hippocampus är en del av hjärnan som lagrar in nya minnen och hjälper oss att komma ihåg var vi träffat någon eller var vi läst något. Just sånt som försvinner när vi blir gamla.

Ökningen uppvägde hela den minskning som normalt orsakas av åldrande under två år.

Den grupp som ägnade sig åt gång fick också förbättringar, särskilt de som tränade mest. Minst effekt såg man hos en grupp som bara stretchade.

–Det är svårt att helt skilja effekten från fysisk träning från den inverkan som kommer av social aktivitet. Träning sker ofta i grupp och därför blir det en dubbel effekt, säger Laura Fratiglione.

Vi är gjorda för att användas och det är hjärnan ett lysande exempel på. Den tappar sin förmåga om den inte får intryck.

Brun Ulfhake, professor i anatomi vid Karolinska institutet.

Aerobics anses braeftersom träningen innehåller en mängd olika mentala och sociala moment, från att röra olika muskelgrupper till att komma ihåg och utföra komplexa rörelsescheman tillsammans med andra.

–Vi är gjorda för att användas och det är hjärnan ett lysande exempel på. Den tappar sin förmåga om den inte får intryck. Det handlar om sensorisk input och stimulans på många olika plan, även fysisk träning, säger Brun Ulfhake som är professor i anatomi vid Karolinska institutet och expert på åldrande.

Motion har en bevisat förebyggande effekt på högt blodtryck och flera folksjukdomar typ cancer, hjärtinfarkt och diabetes som alla i sin tur är kopplade till ökad risk för demens.

När det gäller chanserna att förebygga demenssjukdomar med hjälp av maten är forskarna mer osäkra.

–Det finns inga starkt bekräftade samband med enskilda komponenter även om en kost med mycket frukt och grönt tycks vara bra, liksom att inte äta för mycket animaliskt fett. Däremot finns en tydlig koppling mellan övervikt och risken för både demens och alzheimer, säger Laura Fratiglione.

I maj rapporterade svenska forskare vid Karolinska institutet att personer som är överviktiga i medelåldern löper 80 procent större risk att utveckla demens, vaskulär demens och alzheimer senare i livet. På senare år har snabba kolhydrater med högt GI och söta drycker lyfts fram som en viktig orsak till fetmaepidemin.

Ett antal studier tyder på att så kallad medelhavskost skyddar mot demens. Förhoppningar knyts även till D-vitamin och vanligt kaffe, men i andra fall har studier levererat nedslående resultat, inte minst för tillskott av B- och E-vitamin. Den kanske största hypen gäller fleromättat omega-3-fett, som finns i fet fisk. En stor amerikansk studie visade nyligen att de som i medelåldern fått i sig mest omega-3 löpte mindre risk att insjukna i alzheimer. Någon effekt på de som redan blivit sjuka kan man dock inte se.

Även negativ stress tycks bidra till demens på äldre dar.

–Vår forskargrupp har gjort studier där vi sett att personer som är neurotiska och är dåliga på att hantera stress löper en ökad demensrisk, säger Laura Fratiglione.

Stress på jobbet kan ha lika negativa resultat, särskilt om man upplever höga krav och har begränsad möjlighet att påverka sin arbetssituation.

Drömmen vore förstås att byta ut den uttjänta hjärnvävnaden. Länge var uppfattningen att hjärnans vävnad inte förnyas men på senare år har man lärt sig att hjärnan kan skapa nya neuroner och synapser. Så sent som i våras rapporterade forskare i Lund att de hittat en substans som kan stimulera hjärnan att reparera sig själv efter en stroke.