Alla inlägg under juni 2012

Av Tommy - 30 juni 2012 11:52

Nedladdad 3 gånger
  • Jessica Sehlstedt
Genom den ökade medellivslängden drabbas allt fler personer av demens, en sjukdomsgrupp vars symtom endast kan lindras, inte botas. Demenssjukdomar räknas därför till gruppen palliativa sjukdomar. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva faktorer som påverkar palliativ omvårdnad av personer med grav demenssjukdom. Studien genomfördes som en systematisk litteraturöversikt. Resultatet baserar sig på analys av 35 vetenskapliga artiklar med olika metodansatser publicerade 2001- 2011. Analysen resulterade i nio identifierade faktorer som påverkar palliativ omvårdnad av personer med grav demens positivt och/eller negativt; kunskap, kommunikation, stöd, teamarbete, symtomkontroll, självbestämmande, attityder, organisatoriska faktorer och resurser. Slutsatser som kan dras av litteraturstudien är att kunskapsbrist utgör en anledning till suboptimal omvårdnad av personer med grav demens, att palliativ vårdfilosofi ännu inte fått genomslag i demensvården samt att kliniska riktlinjer och systematisk handledning skulle kunna medföra positiva effekter. Fler studier behövs dock.
SpråkSvenska
Publiceringdatumjun 2012
Antal sidor42
Utgivande institutionInstitutionen för hälsovetenskap

Nyckelord

  • Demens  ,  palliativ vård, palliativ omvårdnad, litteraturstudie

Dokument

Av Tommy - 30 juni 2012 11:50

Rättigheter enligt SoL och LSS för yngre personer med demenssjukdom och deras anhöriga

Evenemang i kategorierna Föreläsning, Socialtjänst och Offentlig verksamhet

Tid
16 oktober 2012 klockan 12:45-16:00
Plats
Varbergs Folkets Hus
Sista dag för anmälan
25 sep 2012
Målgrupp

LSS och SoL handläggare, chefer och alla personal som samverkar med handläggarna.

Anmäl dig!

Kontaktpersoner

Maria NordinKurs och konferens
Telefon:0727-29 47 86
Eva Persson Avdelningen för regional samverkan

Information om arrangemanget

Rättigheter enligt SoL och LSS för yngre personer med demenssjukdom och deras anhöriga

Eftermiddagen inleds med en föreläsning av Karin Lindgren, socionom med mångårig erfarenhet av chefsuppdrag inom socialtjänst, vård och omsorg. Karin går bl.a igenom vilka rättigheter som finns, företrädarskap; via fullmakt, god man och förvaltare och samverkan mellan hälso- och sjukvården och socialtjänst. 

Därefter föreläser Jenny Eriksson, födelseår 1992, som var ung anhörig till sin pappa med Alzheimer, om att möta unga anhöriga och om hennes resa, vilken hjälp hon fick – och inte fick, vad som skulle kunna vara bättre.

Av Tommy - 30 juni 2012 11:47

Östergötland i botten med kostnad för äldre

Norrköping

Östergötland placerar sig i botten vad gäller utgifter för äldreomsorgen. Bara Stockholms län satsar mindre på sina invånare över 65 år.

Kostnaden för hur mycket de olika länen betalar för äldreomsorg skiljer sig stort. 20 000 kronor mindre per invånare och år lägger Östergötland, jämfört med Jämtland - det län som placerar sig i toppen med 70 407 kronor per invånare över 65 år. Det framgår av ny statistik från Statistiska centralbyrån.

Inom länet placerar sig Boxholm i topp med 53 500 betalade kronor per invånare över 65 år, det är cirka två tusen kronor mindre än det beräknade medelvärdet för hela landet. I Norrköping kostar äldreomsorgen 51 832 per person och år.

Minst betalar Valdemarsvik med 40 237.

Av Tommy - 30 juni 2012 11:46

Svenskt demenscentrum i möte med North Sea Dementia Group

För tolfte gången samlades europeiska demenscentra för att under två dagar diskutera olika demensfrågor. Denna gång var det The Dementia Services Development Center i Stirling, Skottland som stod som värd för mötet.

Demenscentra från ett tiotal länder, däribland Sverige, deltog i mötet. Denna årligen återkommande konferens syfte är att skapa en plattform för utbyte av kunskap inom demensområdet och ett forum för samarbetsdiskussioner. Medlemmarna i The North Sea Dementia Group arbetar alla mot samma mål i sina respektive länder: Att sprida kunskap om demenssjukdomar och synliggöra behoven för de som insjuknar och deras anhöriga för att på så sätt förbättra vård och behandling av människor med demenssjukdom. En slutsats vi kan dra efter mötet är att alla länder står inför samma utmaningar inom området.


Många spännande projekt presenterades under de två dagarna. Ett för Svenskt demenscentrum särkilt intressant projekt var hur man kan arbeta med att förbättra kvaliteten på vården som personer med demens får i akuta sjukhusmiljöer. Projektet kallas: ”Getting to know me” - Enhancing Skills in the Care of People with Dementia in General Hospitals.

Man har i projektet arbetat fram ett utbildningspaket, ”Lär känna mig" . Detta har utvecklats tillsammans med personal, personer med demenssjukdom och deras anhöriga. Syftet med utbildningspaketet är att förbättra vården för personer med demenssjukdom som vårdas på sjukhus genom ökad medvetenhet och kunskap. Det består av skriftligt undervisningsmaterial, diskussionsunderlag och en DVD. Utbildningspaketet kan användas som en heldagsutbildning eller delas upp i flera tillfällen.

På Svenskt demenscentrum pågår just nu ett liknande arbete med att ta fram sex olika webbutbildningar. Syftet med utbildningarna är bl. a. att sprida kunskap och erfarenheter om hur man genom god vård och omsorg kan minimera användningen av lugnande läkemedelmedel och tvingande skyddsåtgärder. Den första utbildningen lanseras i höst och vänder sig till yrkesverksamma inom primärvården. Sedan följer utbildningar för biståndshandläggare, hemtjänst, särskilt boende, anhöriga och slutenvård.

Nästa år träffas North Sea Dementia Group i Frankrike och då är det Foundation Médéric Alzheimer som står som värd för mötet. Det är en stiftelse som stödjer forskning och som arbetar med att förbättra villkoren för människor med demenssjukdom i Frankrike.           

Av Tommy - 30 juni 2012 11:44

Dyr äldreomsorg för inlandskommunerna

Inlandskommunerna i topp över de kommuner som betalar mest Sorsele kommun betalar mest för sin äldreomsorg i landet. Kommunen betalar fyra gånger mer än Nykvarn som betalar minst per invånare.

Publicerad 28 juni 2012 - 15:48 – Uppdaterad 28 juni 2012 - 17:27

Artikeltexten fortsätter längre ner Hoppa till artikeltexten

Det visar siffror från statistiska centralbyrån. Och det är inte bara Sorsele som får betala dyrt för äldreomsorgen. Även Malå, Åsele och Norsjö ligger i på topplaceringar på listan. Även när man tar till hänsyn att andelen äldre är fler i många norrlandskommuner blir kostnaderna högre. Sorsele betalar även då mest och Staffanstorp i Skåne betalar minst per invånare över 65 år.


Detta gör att Västerbotten hamnar på en andra plats över det län som betalar mest för sin äldrevård per invånare.

Av Tommy - 30 juni 2012 11:43

Bräcke Diakoni bjuder in till seminarium i Almedalen: Vågar man bli gammal i Sverige?

2012-06-29 14:41

Hur kan vi skapa en värdig äldreomsorg med hög kvalitet trots begränsade resurser? Medverkar gör bl a äldresamordnare Eva Nilsson Bågenholm och Vårdförbundets ordförande Sineva Ribeiro.

I debatten blir högre bemanningen inom äldreomsorgen ofta svaret på alla problem. Men i framtiden kommer resurserna inom äldreomsorgen knappast att öka, hur kan vi trots detta säkerställa en trygg omsorg med god omvårdnad? Målsättningen med detta seminarium är att fokusera på nya möjligheter:

Medverkande Eva Nilsson Bågenholm – Äldresamordnare Sineva Ribeiro – Ordförande Vårdförbundet Astrid Norberg – Professor emerita i omvårdnad, Umeå Universitet Ove Jansson – Vice ordförande Vision Sven Erik Wånell – Direktör, Äldrecentrum Maude Kardell – Områdeschef Äldreomsorg & Hospice, Bräcke Diakoni Mattias Lundberg – Moderator

Tid Tisdag 3 juli, 11.00 – 12.00

Lokal Högskolan sal E30 Salen tar 50 personer och har hög tillgänglighet, hiss finns.

Av Tommy - 30 juni 2012 11:38

(webböversatt)

Påskön Drug väcker kognition hela livslängd hos möss

Springs (29 juni 2012) — kognitiva färdigheter som lärande och minne minskar med åldern i alla, och utlämningsställen är brantaste i Alzheimers sjukdom. Texas forskare söker ett sätt att förhindra denna nedgång rapporterade spännande resultat denna vecka med en drog som har polynesiska rötter.

 

Forskare, utses i skolan medicin vid The University of Texas Health Science Center San Antonio, till kost friska möss i hela den gnagare livslängd rapamycin. Rapamycin, en bakteriell produkt som först isolerad från marken på Påskön, förbättrad inlärning och minne i unga möss och förbättrat dessa fakulteter i gamla möss, visade undersökningen.

"Vi gjorde de unga som lär dig och komma ihåg vad de lärt sig, bättre än vad som är normalt," sade Veronica Galvan, Ph.D., biträdande professor i fysiologi vid Barshop Institute for livslängd och åldrande studier, del av UT Health Science Center. "Bland de äldre möss matas de med en kost som innefattar rapamycin faktiskt visade en förbättring, förneka den normala nedgång som du ser i dessa funktioner med ålder".

Drogen sänkte även ångest och ytterligare pristryck-liknande beteende hos möss, sade Dr. Galvan. Ångest och depression är faktorer som försämrar människans kognitiva förmåga. Bly författaren Jonathan Halloran bedrivs vetenskapligt tillförlitliga tester för att noggrant mäta dessa kognitiva komponenter i gnagare.

Venturing till öppna

Möss är burrowers föredrar tunnlar med väggar. För att observera beteende, används Halloran en förhöjd labyrint av tunnlar som ledde till en catwalk. "Plötsligt mice är i open space, sade Halloran. "Det är ganska långt från ordet för sin storlek, typ av som om en person Fotvandring och plötsligt trail får brant. Det är ganska långt ned och inte så bekvämt.

Möss med mindre ångest var mer nyfiken att utforska catwalk. "Vi observerade att mice utfodrats med en kost som innehåller rapamycin tillbringade betydligt mer timeout i catwalk öppna armar än de djur som utfodrats med en vanlig kost," sade Halloran.

Det andra testet mäts ytterligare pristryck-liknande beteende i gnagare. Möss gillar inte hållas av deras svansar, vilket är det sätt som de flyttas från buren till bur. Oundvikligen kämpar de för att hitta en väg. "Så vi kan mäta hur mycket och hur ofta de kämpar som ett mått på den motivation som de har att komma ur en obekväm situation" Dr. Galvan sade.

Rapamycin fungerar som en antidepressiv

Vissa möss kämpar knappt för att få gratis, men om en antidepressiv tillförs de kämpa mycket mer. Problemet är mycket känsliga för åtgärd av antidepressiva läkemedel och är ett tillförlitligt mått på om en drog agerar som en antidepressiv, säger Dr. Galvan.

"Vi hitta rapamycin fungerar som en antidepressiv--det ökar om mice försöker komma ur situationen," sade hon. "De inte ger upp. de kämpar mer."

Minskningarna av ångest och ytterligare pristryck-liknande beteende i rapamycin-behandlade möss hållas sant för alla åldrar provas, från 4 månaders ålder (college ålder i människors år) till tolv månader gamla (motsvarande medelåldern) 25 månader gammalt (avancerad ålder).

Må-bra kemikalier förhöjda

Forskarna mätte nivåerna av tre "happy, må-bra" signalsubstanser: serotonin, dopamin och noradrenalin. Alla var avsevärt förstärkt i midbrains av möss som behandlats med rapamycin. "Detta är super-interesting, något vi kommer att fortsätta i labbet," Dr. Galvan sade.

Dr. Galvan och hennes team publicerade forskning i 2010 visar att rapamycin räddar lärande och minne hos möss med Alzheimer's-liknande underskott. Höjden av de tre signalsubstanser som kemiska budbärare i hjärnan, kan förklara hur rapamycin åstadkommit detta, sade Dr. Galvan.

Rapamycin är svampdödande agent administreras för att transplantera patienter för att förhindra orgel avvisande. Drogen är uppkallad efter Rapa Nui, polynesiska titeln på Påskön. Denna ö, 2 000 mil från alla befolkningen centrerar, den berömda webbplatsen till nästan 900 mystiska monolitisk statyer.

Denna studie blev tillgängliga online 28 juni som ett manuskript i pressen i tidning neurovetenskap.

Av Tommy - 27 juni 2012 12:16

(webböversatt)

Sambandet mellan hjärna insulinresistens, Neuronal Stress i försämrade Alzheimers sjukdom

Springs (26 juni 2012) — Rhode Island Hospital forskare Suzanne de la Monte, M.D., har funnit ett samband mellan hjärnan insulinresistens (diabetes) och två andra viktiga medlare neuronal skada som hjälper Alzheimers sjukdom (AD) att sprida. Forskningen fann att när AD har upprättats terapeutiska ansträngningar måste också arbeta för att minska toxinvapen produktion i hjärnan.


Studien, "Dysfunktionella Pro-ceramid, ER Stress och Insulin/IGF signal nätverk med Progression av Alzheimers sjukdom", publiceras i juni 22, 2012, tillägg av Journal av Alzheimers sjukdom.

Alzheimers sjukdom är en av de vanligaste degenerativa dementias och mer än 115 miljoner nya fall beräknas över hela världen under de kommande 40 åren. Det finns klinisk och experimentell bevis för att behandling med insulin eller insulin sensitizer agenter kan förbättra kognitiv funktion och i vissa fall hjälp långsamt av cognitive decline in AD. Alzheimers sjukdom och andra neurodegenerativa sjukdomar förstör hjärnan tills patienterna slutligen ge vika. För att effektivt stoppa processen för neurodegeneration, förstås de krafter som framåt och vidmakthålla sjukdomen, särskilt när det gäller progressiv försämring av hjärnans insulinfrisättning/IGF motstånd.

"Brain insulinresistens (diabetes) är så mycket som vanlig diabetes, sade de la Monte. "Eftersom de underliggande problemen fortsätter att vara bara om samma, vi tror att utvecklingen av nya terapier skulle vara tillämpliga på alla typer av diabetes, inklusive Alzheimers sjukdom, som vi kallar typ III diabetes".

Fortsatte hon, "denna studie pekar på att när AD har upprättats bör terapeutiska ansträngningar riktar flera olika spridningsvägar--inte bara en. Anledningen är att en positiv feedback loop får kommer, AD framsteg. Vi måste bryta den onda cirkeln. Återställa insulin svarstider och insulin uttunningen hjälper, men vi måste minska hjärnan stress och reparera metaboliska problem som kan orsaka hjärnan att producera toxiner."

Till sist, dessa resultat kommer för att expandera sätt att både identifiera och behandla AD.

Växande bevis stöder konceptet att AD är i grunden ett Metabolt syndrom som leder till avvikelser som länkade till hjärnan insulin och insulin-like growth factor (IGF) motstånd. I AD, hjärnan insulin och IGF motstånd och brister börja tidigt och förvärras med sjukdomens svårighetsgrad. Logiken bakom Progressionen av sjukdomen är att insulinresistens dysregulates lipid ämnesomsättning och främjar ceramid ackumulering, därigenom öka inflammation och fettinnehållet metabolism, orsakar toxiska ceramides i hjärnan. Slutresultatet är ökad stress som hotar överlevnad och funktion av nervceller i hjärnan.

Föreliggande studie har utformats för att få en bättre förståelse av hur hjärnan insulinresistens blir successivt och bidrar till nervcellsdöd i AD, fokuserar på ceramides och stress roller. Forskarna har studerat hjärnans samma prover som tidigare att visa progressiv syn. i hjärnan insulinfrisättning/IGF signalering med stigande svårighetsgrad AD.

National Institutes of Health finansierat undersökning (beviljande # R01 AA11431, AA12908, AA16126). De la Monte huvudsakliga tillhörighet är Rhode Island Hospital, ledamot sjukhus av livslängden hälso-och sjukvården i Rhode Island. Hon har också en akademisk avtalad tid vid The Warren Alpert medicinska skolan av Brown University. Deras forskning stöds fullt ut av Rhode Island Hospital och livslängd hälso-och sjukvården.

Presentation


Varmt välkommen till
DEMENSVÄRLDEN

Fråga mig

12 besvarade frågor

Omröstning

Vad tycker du är den maximala storleken på särskilt boende
 6 personer
 7 personer
 8 personer
 9 personer
 10 personer
 11 personer
 12 personer
 13 personer
 14 personer
 15 personer

Kalender

Ti On To Fr
        1 2 3
4
5
6
7
8 9
10
11 12 13 14 15 16 17
18 19 20 21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< Juni 2012 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

TID SEN BLOGGSTART

AlternaTickers - Cool, free Web tickers

Skriv i gästboken


Ovido - Quiz & Flashcards