Alla inlägg under augusti 2012

Av Tommy - 30 augusti 2012 13:07

En fungerande biståndshandläggning är en förutsättning för bra äldreomsorg

0" title="http://blogg.kommunal.se/utredare/?p=2307">0" target="_blank">http://blogg.kommunal.se/utredare/?p=2307">0 kommentarer och 8 reaktioner

När vi blir äldre behöver vi förr eller senare hjälp med sådant som vi tidigare klarat av själva utan större ansträngning eller reflektion. Att laga mat, gå på toaletten, handla eller knyta skorna kan på grund av ålder, sjukdom och funktionsnedsättningar bli till oöverstigliga hinder i vardagen. 

En äldre person som behöver stöd och hjälp kan vända sig till sin kommun med en ansökan om bistånd i form av insatser från exempelvis hemtjänsten. Ansökan behandlas av en biståndshandläggare som kartlägger vilka behov den äldre har och beslutar om insatser. Insatserna ska enligt socialtjänstlagen beviljas utifrån den enskildas behov. Det innebär, lite förenklat, att om en äldre person inte längre har möjlighet att handla själv, så har han eller hon därmed ett behov av att få hjälp med att handla och i och med det rätt att få den hjälpen av kommunen. Beslutet genomförs i praktiken av en utförare inom hemtjänst eller ett särskilt boende beroende på vad biståndshandläggaren har kommit fram till att den äldre behöver. Biståndsbeslutet styr på det sättet omsorgen och utgör därmed fundamentet för insatser inom äldreomsorgen.

Kvalitén i äldreomsorgen diskuteras ofta, det är dock sällan som biståndshandläggningens roll har tagits upp eller problematiserats i den diskussionen. Det finns anledning att misstänka att många biståndsbeslut fattas på felaktiga grunder då kommunernas budgetramar överordnas de äldres behov. Eftersom ett korrekt biståndsbeslut är en förutsättning för god omsorg får det allvarliga konsekvenser för den äldre.

Tarja Brandeus, som själv är verksam som biståndshandläggare, beskriver på DN Debatt (2012-08-06)  hur hon tvingas att fatta beslut om att äldre ska göras i ordning för natten redan klockan sex på kvällen som ett resultat av otillräckliga resurser. Ett annat stort problem som hon pekar på är att det saknas platser på särskilda boenden. Det leder till beslut som innebär att äldre och sjuka personer får bo kvar hemma, mot deras vilja och trots omfattande vård- och omsorgsbehov.

Brandeus upplevelse av hur kommunens begränsade resurser påverkar biståndsbesluten bekräftas i en enkätundersökning som Akademikerförbundet SSR genomfört bland sina medlemmar. En av fem biståndshandläggare som besvarade enkäten menade att det i första hand var kommunens ekonomi som avgjorde vilka insatser den äldre fick beviljade, inte behovet av hjälp. Enbart knappt hälften uppgav i samma undersökning att det i första hand var den äldres behov som låg till grund för biståndsbeslutet.

Vad får bristfälliga biståndsbeslut för konsekvenser? Det påverkar omsorgspersonalens möjlighet att ta hand om de äldre på ett bra sätt. Behov som av någon anledning inte tagits hänsyn till i biståndsbeslutet upphör för den skull inte att existera. Omsorgspersonal som dagligen träffar dessa äldre ser behoven, många gånger utan tid och resurser för att kunna hjälpa till på ett bra sätt. Det skapar stress och tvingar personalen till svåra prioriteringar.  

En generell äldreomsorg som håller hög kvalité är en förutsättning för ett väl fungerande samhälle och en rättighet för den enskilda. Alla människor ska kunna åldras i förvissning om att hjälpen kommer att finnas där när behovet väl uppstår. Anhöriga ska kunna lägga sin tid och energi på social samvaro med sin äldre familjemedlem, slippa oroa sig och tryggt kunna lämna över ansvaret till de experter på omsorg som finns inom äldreomsorgen. En fungerande biståndshandläggning skulle inte lösa alla problem, men det är en viktig förutsättning för att äldre personer ska få den hjälp som de behöver och har rätt till.

Under hösten kommer Kommunals utredningsenhet att titta närmare på biståndshandläggningen och hur den påverkar våra medlemmars arbetsvillkor och möjlighet att ge god omsorg. Inom kort kommer vi att börja intervjua omsorgspersonal om hur de ser på biståndshandläggningen och på vilket sätt den påverkar deras vardag. Fler aktiviteter planeras och mer information kommer kontinuerligt att läggas upp här på bloggen. 

Av Tommy - 30 augusti 2012 13:05

Stort gensvar när kommunen undersöker äldres inställning till framtidens äldreomsorg

2012-08-29 PRESSMEDDELANDE

I somras gick kommunen ut med en stor marknadsundersökning om framtidens äldreomsorg. Alla invånare över 55 fick möjlighet att lämna sina synpunkter. 1 878 personer eller 51 procent av de tillfrågade valde att svara, en mycket bra svarsfrekvens. 

- Vi är väldigt glada över att vi fått ett så stort gensvar och att så många ville vara med och tycka till. Det märks att kommuninvånarna tycker att detta är viktiga frågor och vill få en chans att påverka villkoren för äldre, säger projektledare Åsa Ahlgren.

TYDLIGA RESULTAT

I undersökningen ställdes bland annat frågor om vilken typ av bostäder som önskas och i vilken utsträckning kommuninvånarna önskar valfrihet inom äldreomsorgen, enligt lagen om valfrihet, LOV.

- Marknadsundersökningen visar med stor tydlighet på behovet av att skapa attraktiva bostäder för en växande grupp kommuninvånare över 65 år. Resultaten om önskade boendeformer ligger i linje med såväl Emmaboda kommuns inriktningsmål om bostäder som socialnämndens beslutade mål för 2012. Vi är mycket glada och tacksamma att så många har svarat på enkäten och den kommer att läggas till grund för den fortsatta bostadsplaneringen i vår kommun. När det gäller resultaten som rör valfrihet inom äldreomsorgen kommer de att överlämnas till de politiska partierna för ställningstagande i frågan, säger Stig-Ove Anderson, socialnämndens ordförande.

TRYGGHETSBOENDE OCH 65-PLUS BOENDE POPULÄRT

Undersökningen visar att trygghetsbostäder och 65-plus boende är populära boendealternativ om Emmabodaborna själva får välja. 548 personer svarade att de skulle vilja ha trygghetsbostäder och 556 personer är positiva till 65-plus boende som ett boendealternativ i framtiden.

Trygghetsboende är en lägenhet som är funktionellt utformad med tillgång till gemensamhetslokaler och restaurang. 65-plus boende är funktionellt utformade lägenheter. Det behövs inget biståndsbeslut från kommunen för att få tillgång till någon av dessa boendeformer. Emmaboda kommun har sju trygghetsbostäder, fjorton personer står i dagsläget i kö. Inga boenden som riktar sig till personer 65-plus finns idag inom kommunen.

EN MAJORITET POSITIVA TILL VALFRIHET

Marknadsundersökningen visar också att en majoritet av de tillfrågade är positiva till valfrihet inom äldreomsorgen. Det är framförallt serviceinsatser som städ, tvätt och inköp som kommuninvånarna själva vill kunna vara med och välja vem som ska utföra.

Marknadsundersökningen finns tillgänglig för allmänheten via kommunens hemsida. Ta del av undersökningen här (pdf). Hela resultatet kommer att sammanställas, tillsammans med utredningen om valfrihet, i en rapport som ska presenteras för politiken i januari 2013.

Av Tommy - 30 augusti 2012 13:01

4 sätt att minska risken för demens

         
 
 

Professorn Yngve Gustafson tipsar om hur du minskar risken att drabbas av demenssjukdomar.

Stressa mindre

1. Växla ner

Undvik negativ stress och se till att sov ordentligt under natten. Se också över dina sociala relationer - en dålig familjesituation kan ha samma effekt på kroppen som negativ stress. En studie gjord vid Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg visar att personer som utsätter sig för negativ stress under längre perioder löper en ökad risk för att senare i livet insjukna i demens. - Hos en del som har Alzheimers har man sett höga nivåer stresshormon i hippocampus, den del av hjärnan som drabbas hårdast vid sjukdomen. Skadlig stress innebär att hjärnan utsätts föra höga nivåer av kortison och kan leda till minnesproblem.

2. Fysisk aktivitet

Rör på dig

Se också till att vara aktiv både fysiskt och socialt. En studie gjord vid Karolinska institutet visar att en person som ägnar sig åt fysisk aktivitet i medelåldern löper en betydligt lägre risk att utveckla alzheimer vid ett senare skede i livet. - Fysisk aktivitet kan ha lika stor effekt som bromsmediciner hos de som redan är sjuka. Det har en positiv inverkan på blodkärlen och kan stärka immunförsvaret, vilket gör att infektioner blir mindre farliga för hjärnan.

Kosthållning

3.Tänk på vad du stoppar i dig Undvik mättade fetter, ät mycket fisk, antioxidanter och vitaminer. Enligt en studie gjord vid University of South Florida är det en fördel att dricka flera koppar kaffe om dagen. Forskare vid Karolinska institutet har i en studie visat att vitamin B12, som är vanligt i animaliska produkter som kött, inte minst lever, fisk och ägg, kan förebygga alzheimer. - Kosten har stor betydelse för immunförsvaret. Se till att inte ha bristtillstånd, som underskott på exempelvis järn, och hjälp kroppen att skydda sig mot infektioner. Äter du dåligt blir infektionerna mycket farligare.

Träna hjärnan

4. Lös korsord Lär dig ett nytt språk och odla dina sociala kontakter. Håller du hjärnan in trim minskar risken för att utveckla demens. Det visar en studie gjord av en grupp forskare från Rush University Medical Center i Chicago. - Ju mer reservkapacitet du skaffat dig desto längre tid tar det för sjukdomen att bryta ner hjärnan. Hjärngymnastik och intellektuell aktivitet kan inte helt skydda från demens, men man det kan förskjuta sjukdomen och den drabbade kan fungera bättre under en längre tid.

Av Tommy - 29 augusti 2012 10:49

Värdighets- garantier införs

 

För att höja kvaliteten i äldreomsorgen och tydliggöra för målgruppen vad de kan förvänta sig av kommunens äldreomsorg införs lokala värdighetsgarantier, det beslutade kommunstyrelsen i förra veckan.

 

Äldreomsorgen har under hösten 2011 och våren 2012 genomfört ett omfattande utvecklingsarbete vad gäller social dokumentation och genomförandeplan som en del av det grundläggande arbetet.

Bland annat har flera chefer genomgått högskoleutbildning "Att leda och arbeta utifrån den nationella värdegrunden inom äldreomsorgen". Utbildningarna har varit viktiga utifrån att enhetscheferna leder arbetet i verksamheten och ansvarar för implementeringen av värdegrundsarbetet.

En arbetsgrupp med har arbetat med värdighetsgarantierna och förankring av arbetet inom organisationen.

Kommunens pensionärsråd har vid vårens möten, fått information av arbetsgruppen, diskuterat frågan och varit positiva till de föreslagna värdighetsgarantierna.

Samtidigt beslutade kommunstyrelsen om att gå in med ansökan om statsbidrag för ytterligare insatser för att stödja utvecklingen i värdegrundsarbetet inom äldreomsorgen samt prestationsersättning till kommuner för införandet av lokala värdighetsgarantier år 2012.

De fortsatta stimulansmedlen ger finansiering till de utbildningsinsatser som behöver göras i implementeringsarbetet.

I och med införandet av värdighetsgarantier tydliggörs kraven på kvalitet som den enskilde kan förvänta sig i utförandet av kommunens äldreomsorg.

Av Tommy - 28 augusti 2012 11:52

 
                Rossy Andersen har fått priset Årets undersköterska.                           

Sköterska prisad för arbete med demenssjuka       

 

Rossy Andersen på Kullagården i Kävlinge har utsetts till Årets undersköterska. – Jag tycker inte det är en som vinner, säger hon. Jag har en bra chef och fantastiska arbetskollegor.

Varje år utser Stiftelsen Klockargårdsfonden sex undersköterskor eller vårdbiträden som har gjort något extra för demenssjuka. En av årets pristagare är Rossy Andersen på Kullagården i Kävlinge. Priset i form av ett diplom och ett silverhalsband fick Rossy Andersen ta emot i fredags. – Jag är väldigt stolt, men tycker inte att det är en som vinner, säger hon. Man måste ha med sig andra. Jag har en bra chef och fantastiska arbetskollegor. Förutom arbetet som gruppledare på Kullagårdens demensboende är Rossy Andersen Silviasyster. Hon arbetar som en resursförstärkning till en kollega vars uppgift är att stärka och stödja anhöriga till dementa. I motiveringen till priset står bland annat att du vågar stå upp för den kunskap du har inom demensverksamheten. Vad menas med det? – Jag har jobbat i många år och vågar stå på mig, säger Rossy Andersen. Man kan läsa sig till mycket om demens, men inte allt. Ibland har vi inte svaret. Sedan tre år tillbaka åker de anställda på några dagars semester med de dementa. – Man kan inte veta om de som är dementa klarar av det förrän man provat, säger Rossy Andersen. En person som är dement kan bli orolig av förändringar. Men under de tre år som teamet övernattat på Österlen eller i norra Skåne har bara en person fått åka hem i förtid. Övriga har mått bra av upplevelser av att lukta och känna: doften av skog, känslan av sand eller upplevelsen av att klappa en häst. Klockargården på Öland var Sveriges första dagverksamhet för dementa som startade i en liten kommun. 1989 fick personalen en donation på 30 000 kronor. Med detta bidrag bildades Stiftelsen Klockargårdsfonden på Öland. Förutom priset Årets undersköterska/vårdbiträde ges stipendium och konferenser om demens arrangeras.

Presentation


Varmt välkommen till
DEMENSVÄRLDEN

Fråga mig

12 besvarade frågor

Omröstning

Vad tycker du är den maximala storleken på särskilt boende
 6 personer
 7 personer
 8 personer
 9 personer
 10 personer
 11 personer
 12 personer
 13 personer
 14 personer
 15 personer

Kalender

Ti On To Fr
   
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28 29 30
31
<<< Augusti 2012 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

TID SEN BLOGGSTART

AlternaTickers - Cool, free Web tickers

Skriv i gästboken


Skapa flashcards