Skräddarsydd demensvård kräver färre mediciner

– Det handlar om att försöka minska deras svåra symptom som till exempel kan vara hallucinationer, aggressivitet och sömnbesvär, säger Eva Nilsson -Bågenholm som är regeringens äldresamordnare.

Metoden går ut på att gradera den demenssjukes symptom, och sätta in åtgärder som passar den speciella patienten. Det kan handla om att personalen låter patienten hjälpa till med köksbestyr, att låta de sjuka lyssna på sin favoritmusik eller att gå promenader med patienterna. Dessutom anpassas läkemedelsbehandlingen.

Eva Nilsson Bågenholm säger att det gett förvånande goda resultat.

– Man kan minska användningen av tunga lugnande mediciner med upp till hälften. Man ser också att fallolyckorna minskar och den äldre själv mår mycket bättre när de här svåra symptomen försvinner.

Flera äldreboenden har fått stimulanspengar ur regeringens äldresatsning för att införa metoden. Det krävs en tvådagarsutbildning för de sjuk- och undersköterskor som deltar, men i övrigt krävs inte mer resurser, enligt Nilsson Bågenholm.

– De som har infört det helt och hållet säger att man behöver inte mer personal, det blir lugnare och enklare att hantera så att personalstyrkan används på ett helt annorlunda sätt.

Det låter ju ganska enkelt och självklart att man ska ge en individbaserad vård också till de dementa, varför har det inte gjorts tidigare?

– Jag tror det beror på att de här symptomen är så svåra, det är svårt att arbeta med aggressiva personer. Det har inte funnits det här stödet för att göra något annat än att dämpa symptomen.

Läsning kan skjuta upp demens

Catharina Kåberg projektledare Läskraft som vill få fler att läsa högt för demenssjuka. Foto: Cecilia Ahle/Sveriges Radio

Hunnebohemmet samlingspunkt i framtidens äldreomsorg

Stockholm uppmanas bli samisk förvaltningskommun

"en värdefull markering för samerna"

Det finns idag 19 samiska förvaltningskommuner där framförallt rätten till samisk förskola och äldreomsorg är starkare än i andra kommuner. Arkivfoto: Janerik Henriksson/Scanpix

Det finns idag 19 samiska förvaltningskommuner där framförallt rätten till samisk förskola och äldreomsorg är starkare än i andra kommuner.

Dessutom ger lagen möjligheter för en medborgare att kommunicera med kommunen på samiska.

Stockholm är i dag förvaltningskommun för det finska språket och sameföreningen vill alltså nu att kommunen tar ett större ansvar även för det samiska språket.

– Det skulle lyfta de samiska frågorna och ge staden ekonomiska möjligheter att utbilda sin personal. Dessutom skulle det ge nya möjligheter när det gäller både förskola och äldreomsorg, säger Mariana Wik, ordförande i sameföreningen.

Karin Skoglund är ansvarig tjänsteman vid kommunen. Hon säger att frågan är i sin linda och att det i slutändan är kommunstyrelsen som tar beslutet.

– Vi har förstått att detta är ett önskemål och vi jobbar vidare med frågan. Men vi kan inte ta det slutliga beslutet.

Agneta Berner är hennes enhetschef och hon har förstått att det vore ett symboliskt viktigt beslut för samerna om Stockholm blev förvaltningskommun.

– Det skulle vara en värdefull markering för samerna, säger Agneta Berner.

Detta håller Mariana Wik med om - och hon tror också det skulle medföra att även vissa kranskommuner skulle ansluta.

– Om Stockholm blir förvaltningskommun kanske också kommunerna runt om väljer att bli det, säger Mariana Wik.

Hon tar hand om dementa in i det sista

Copyright YLE/Arja Lento

Eva Jensen-Jussila om arbetet med döden

Ti 27.11.2012 kl. 8.25

Lyssna14 min

Spela upp klipp på Arenan

Eva Jensen-Jussila om jobbet med minnessjuka

Ti 27.11.2012 kl. 8.25

Lyssna14 min

Spela upp klipp på Arenan

Det handlar om att att uttrycka sig rätt så att de dementa har det bra att vara säger Eva Jensen-Jussila som tar hand om dementa ända tills döden tar vid.

Det är svårt att tala om döden när det gäller en närstående eller en själv. Döden har blivit alltmer främmande för oss och någonting som sjukhusen oftast får ta hand om. På Rosenhemmet får boarna, de äldre, stanna kvar ända tills de dör, där försöker man göra döden så bra som möjligt både för den gamla och de anhöriga.

Hur arbetar man och tar hand om dementa? Att förstå en människa som inte längre har ord eller säger konstiga saker och som inte beter sig rationellt är en stor utmaning för vården.
Eva Jensen-Jussila har varit avdelningsskötare på Rosenhemmet för dementa i Åbo i över 7 år. Hon har mycket tankar kring de dementa, de anhöriga och om vad god vård av minnessjuka patienter betyder.

Uppdaterat Vårdprogram – Utredning, vård och omsorg om personer med demenssjukdom i Västerbottens län

Publicerat 2012-11-26 | 0" title="http://regionvasterbotten.se/?p=7426">0" target="_blank">http://regionvasterbotten.se/?p=7426">0 Comments

►FoU Västerbotten ►Hälsa 

Vårdprogrammet är framtaget i samarbete mellan Västerbottens läns landsting och Västerbottens kommuner. Syftet med detta vårdprogram är att förbättra vård och omsorg om personer med demenssjukdom i Västerbotten. Det utgår från Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom samt på den målbild för vård och omsorg om personer med demenssjukdom som skapats av den styrgrupp som har till uppgift att utveckla vården av personer med demenssjukdom i länet. Det utgår även från klinisk erfarenhet från olika verksamheter i länet som bedriver diagnostik, behandling och omvårdnad av personer med demenssjukdom. Uppdaterad version november 2012. Läs mer här.

Brister i bemanningen för äldre