Inlägg publicerade under kategorin Forskning

Av Tommy - 26 november 2012 10:27

Oförmåga att kombinera ordpar kan avslöja demens

[PRESSMEDDELANDE 2012-11-23] Ett batteri med språktest, som bland annat prövar hjärnans förmåga att automatiskt kombinera ordpar som semantiskt (betydelsemässigt) hör ihop, kan vara en god hjälp för att avgöra om en patient drabbats av demenssjukdom. Det visar en doktorsavhandling som snart läggs fram vid Karolinska Institutet. Forskarna visar också att äldre friska är lika bra på så kallad automatisk ordhämtning som yngre människor.

Raffaella Crinelli

I takt med att fler lever till en högre ålder blir demenssjukdom ett allt större problem i samhället. För att de som drabbas ska få rätt vård och hjälp är det viktigt att upptäcka sjukdomen i ett så tidigt skede som möjligt.


- Som logoped och språkintresserad har jag forskat för att bidra till att utveckla bättre diagnostiska verktyg för demens. Jag och mina kolleger har undersökt det semantiska minnet hos allt från unga friska till äldre med normal försämring av minnet och till dem som har utvecklat demens. Det har vi gjort genom olika språkliga och neurofysiologiska tester, säger Raffaella Crinelli, doktorand och författare till den aktuella avhandlingen.


I arbetet använde forskarna till att börja med ett par enkla, etablerade språktester som är utformade för demenssjukdom. Dessa språktester mäter den aktiva förmågan att finna ord, substantiv respektive verb. Här gällde det att på en minut dels nämna så många djur som möjligt, dels nämna vad en person kan göra. Forskarna kunde visa att de dementa har skadad ordhämtning - i synnerhet när det gäller verben - och att detta hör ihop med en för låg genomströmning av blod i vissa delar av hjärnan.


Men forskarna konstruerade även ett helt nytt språktest för att diagnostisera patienter med demenssjukdom. Testet prövar hjärnans förmåga att automatiskt hitta rätt kombinationer av ord. I testet ingår ordpar som semantiskt hör ihop, likaväl som semantiskt orelaterade ord. Det är både konkreta ord, som till exempel "stol + bord", och abstrakta ord, som "ursprung + inledning". Dessa riktiga ordpar har blandats med ordpar som inte alls matchar varandra.


Resultaten visar att äldre friska var lika bra på så kallad automatisk ordhämtning som yngre människor. Denna automatiska ordhämtning fanns kvar hos personer med mild demenssjukdom, men såg olika ut om patienterna hade Alzheimers sjukdom i ett tidigt stadium eller så kallad semantisk demens, alltså bevarad talförmåga men problem med att förstå ords betydelse. Bland annat såg forskarna skillnader i reaktionstider hos friska äldre och patienter med Alzheimers respektive patienter semantisk demens, där de förstnämnda var snabbast och de sistnämnda tog längst tid på sig. Vid tester som innebar mer krävande ordinhämtning syntes också tydliga skillnader mellan personer med mild demens och friska kontroller. Resultaten av det nya språktestet korrelerades med markörer för hjärnans aktivitet och ett mått på blodgenomströmning i hjärnan för att säkerställa diagnoserna.


I en annan delstudie i avhandlingen använde forskarna magnetkamera för att jämföra hjärnan hos Alzheimerssjuka och personer med semantisk demens. De kunde då se att den vita substansen krympt i ett specifikt område i hjärnan, kallat inferior longitudinal fasciculus, hos personer med semantisk demens, vilket skulle kunna tyda på att detta område är viktigt för det semantiska minnet.


- Vår forskning visar att enkla tester av ordbearbetning kan vara värdefulla för att upptäcka demens, speciellt i kombination med neurofysiologiska tester, elektroencefalogram och undersökning med magnetkamera, säger Raffaella Crinelli.


Disputation sker den 27 november 2012. Studierna i avhandlingen bygger på ett samarbete mellan Karolinska Institutet och Waldau universitetssjukhus för psykiatri i Schweiz. Arbetet har finansierats genom Nationella forskarsolan i vård och omsorg, Stiftelsen Lions forskningsfond för åldersrelaterade sjukdomar, Gun och Bertil Stohnes Stiftelse, Stiftelsen Demensfonden, Stiftelsen Sigurd och Elsa Goljes Minne, och Alzheimersfonden. Huvudhandledare har varit professor Lars-Olof Wahlund vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle.

Doktorsavhandling:

Raffaella M Crinelli

When I show the Beatles then you say: Ramones!  Imagining semantic memory in Alzheimers Disease and Semantic Dementia,

Karolinska Institutet 2012, ISBN: 978-91-7457-759-4

För frågor, kontakta:

Av Tommy - 20 november 2012 17:08

(weböversatt)

Hur jäst Protein bryts upp Amyloid fibrillerna och störda Protein stycken

Springs (19 nov 2012) — flera dödliga hjärnans sjukdomar, inklusive Parkinsons sjukdom, är anslutna via Skellefteåsjukan specifika proteiner i störda stycken och stabil, olösliga fibrillerna kallas amyloid. Amyloid fibrillerna är svåra att bryta upp på deras stabila, ordnad struktur. Exempelvis utgör α-synuclein amyloid fibrillerna som ackumuleras i Lewy organ vid Parkinsons sjukdom. Protein stycken som ackumuleras i svar till miljömässiga stress, såsom värme chock, har däremot en mindre stabil, störda arkitektur.

 

Hsp104, ett enzym från jäst sönder både amyloid fibrillerna och störda stycken. I det senaste numret av cellen, James Shorter, med Dr, biträdande professor i biokemi och biofysik, och kolleger från Perelman School of Medicine, University of Pennsylvania, visa att Hsp104 växlar mekanism för att bryta upp amyloid kontra störda stycken. För stabila strukturer för amyloid-typ måste Hsp104 alla sex av dess underavdelningar, som tillsammans gör en hexamer, att dra stycken isär. Däremot, för de mer formlös, icke-amyloid stycken krävs Hsp104 endast en av sina sex underavdelningar.

Oväntat, den bakteriella versionen av Hsp104 enzym, kallas ClpB, beter sig annorlunda jämfört med Hsp104. bakteriell ClpB använder alla sex underenheter för att bryta upp amorft stycken och misslyckas med att bryta upp amyloid fibrillerna. Bakterier ignorera bara dessa mer stabila strukturer, medan jäst Hsp104 för att utnyttja amyloid fibrillerna för välgörande ändamål.

-En överraskning är att biokemister trodde att Hsp104 och ClpB hexamers arbetade på samma sätt, säger första författare och Doktorand i kortare labbet Morgan DeSantis. "Detta är inte fallet."

Hsp104 bryter upp protein stycken genom att "dra" enskilda polypeptiden kedjor genom en kanal som formulären hexamer vid dess center, rekrytera fler underavdelningar till jobb, som behövs. Enskilda polypeptider uppstå på andra sidan där de kan vara refolded till aktiva strukturer. Anmärkningsvärt, Hsp104 bröt upp olika amyloid fibrillerna bildas av proteiner som ansluten till Alzheimers sjukdom (tau och Ab42), Parkinsons sjukdom (α-synuclein), Huntingtons sjukdom (polyglutamine) och även typ II diabetes (amylin).

De dåliga nyheterna är att djur inte hysa sin egen version av Hsp104 och de verkar inte ha protein maskinen att bryta upp amyloid stycken så snabbt. Men Shorter ser detta som ett möjligt terapeutisk möjlighet: "Vi vill införa Hsp104 transiently som en terapeutisk clump buster och optimera Hsp104 för varje typ av sjukdom protein." Han är uppmuntrad av prekliniska bevis att Hsp104 räddar neurodegeneration orsakas av α-synuclein Skellefteåsjukan i en råtta modell av Parkinsons sjukdom. Hans lab är nu scanning jästceller att leta efter de mest användbara formerna av Hsp104.

Medupphovsmän är Eunice H. Leung, Elizabeth A. Sweeny, Meredith E. Jackrel, Mimi Cushman-Nick, Alexandra Neuhaus-Follini, Shilpa Vashist, Matthew A. Sochor och M. Noelle Knight, allt från Penn.

Forskningen finansierades av NIH utbildning bidrag (T32GM071339; T32GM008275; T32AG000255); NRSA predoctoral stipendier (F31NS079009; F31NS067890); AHA predoctoral och postdoctoral stipendier; en NIH regissörens nya innovatör Award (DP2OD002177), en Ellison Medical Foundation nya Scholar i åldrande Award, och Penn Institute of Aging, Alzheimers sjukdom Core Center och Diabetes Research Center utmärkelser.

Av Tommy - 19 november 2012 11:17

(webböversatt)

Reconsidering Cancer Bad Guy

Springs (16 nov 2012) – forskare vid Köpenhamns universitet har funnit att ett protein, känd för att orsaka cancerceller att sprida runt kroppen, också är en av de molekyler som utlöser reparation processer i hjärnan. Dessa fynd är föremål för ett papper, publicerade denna vecka i Naturen kommunikation. De pekar sättet att nya vägar för forskning i degenerativa hjärnans sjukdomar som Alzheimers.


Hur att reparera hjärnan skador är en grundläggande fråga inför hjärnan forskare. Forskare har varit bekant med protein S100A4 för viss tid som en faktor i Metastas eller hur cancer sprids. Men det är första gången proteinet har visat sig spela en roll i hjärnan skydd och reparation.

"Detta protein är inte normalt i hjärnan, endast när det trauma eller degeneration. När vi bort protein i möss upptäckte vi att deras hjärnor var mindre skyddade och kan motstå skada. Vi upptäckte också att S100A4 fungerar genom att aktivera signalering vägar inuti nervcellerna,"säger Postdoc Oksana Dmytriyeva, som arbetat med forskning i ett team på Protein Laboratory i institutionen för neurovetenskap och farmakologi vid Köpenhamns universitet.

Skurken visar sig vara hjälte

Denna forskning står på axlarna av många års arbete på S100A4 i dess deadlier roll i cancer progression. Upptäckten innebär en betydande utveckling för den nya Neuro-onkologi-grupp som flyttade till Köpenhamns universitet Protein Laboratory Group från danska Cancer Society i oktober.

"Vi var förvånad över att finna detta protein i denna roll som vi trodde det var enbart ett protein som cancer. Vi är mycket glada om det och vi ser fram emot att fortsätta vår forskning i praktisk riktning. Vi hoppas att resultaten så småningom kommer att gynna människor som behöver behandling för neurodegenerativa sjukdomar som Alzheimers sjukdom, men självklart har vi en lång väg att gå innan vi kommer till den punkten, säger Oksana Dmytriyeva.

Det vetenskapliga papperet protein S100A4 främjande av Metastas ger neuroprotection i hjärnan skadan kan hittas på nätet i journalen Nature Communications.

Av Tommy - 15 november 2012 13:24

(webböversatt)

Gen tredubblar nästan risken för Alzheimers, internationell forskargrupp finner

Springs (14 nov 2012) — en gen som är så kraftfull det nästan tredubblar risken för Alzheimers sjukdom har upptäckts av en internationell grupp inklusive forskare från Mayo Clinic. Det är den mest potenta genetisk riskfaktorn för Alzheimer är identifieras tidigare 20 år.


Resultaten rapporterades onsdag i webbupplagan av New England Journal of Medicine.

I teamet ingår forskare från 44 institutioner runt om i världen, inklusive 10 från Mayo Clinics campus i Florida och Minnesota. Studien leddes av John Hardy, Ph.D., forskare på institutet för neurologi vid University College London och tidigare professor vid Mayo kliniken i Florida.

Forskarna använde nya sekvensering tekniker till hem i den TREM2 genen. Ytterligare TREM2 sekvensering var delvis sedan utförs av vetenskapsman Aleksandra Wojtas i Mayo Clinic i Florida laboratorium av Rosa Rademakers, Ph.D Dessa studier ledde till identifiering av sällsynta varianter i TREM2 som inträffade mer ofta i 1 092 Alzheimers patienter än i en kontrollgrupp på 1,107 friska människor.

Den vanligaste varianten, R47H, var sedan utvärderas i uppföljande studier av ett stort antal Alzheimers patienter och kontroller. Minerva Carrasquillo, Ph.D., en vetenskapsman i Mayo Clinic i Florida laboratorium av Steven Younkin, M.D., Ph.D., spetsen direkt genotypning och analys av R47H i DNA-prover från 1,994 Alzheimers patienter och 4,062 "styra" deltagarna--enskilda kontrollerade inte för att få Alzheimer. Patienter och kontroll deltagare utvärderades av Mayo Clinic läkare, ledd av medupphovsmän Dennis Dickson, M.D., Neill Graff-Radford, M.D., and Ronald Petersen, M.D., Ph.D Dessa uppföljande studier visade entydigt att den R47H varianten av TREM2 avsevärt ökar risken för Alzheimers sjukdom.

"Den TREM2 varianten kan vara sällsynta, men det är mäktigt," Dr. Carrasquillo säger. "I vår serie, det var närvarande i 1,9 procent av Alzheimers patienter och endast 0,37 procent av kontrollerna. Denna starka effekt rivaler som den väletablerade genetiska varianten kallas APOE 4, och det har observerats både i vår studie och i den oberoende studien leds av avkoda som publicerades med våra. R47H inte helt penetrant--vilket innebär att inte alla människor som har varianten kommer att utveckla Alzheimers sjukdom och i dem som gör andra gener och miljöfaktorer kommer också att spela en roll-- men ut APOE 4 ökar betydligt risken."

Dr. Younkin kommentarer:-R47H är den första goldilocks varianten att visa stark association med Alzheimers sjukdom. Nu identifieras med hjälp av den nya sekvensering teknik, goldilocks varianter är en viktig typ av sällsynta variant så heter eftersom de är precis rätt, som inte alltför sällsynta och stark nog för att visa mycket betydande association i well-powered uppföljning genotypiska studier utförts vid Mayo.

"Det finns ett brett samförstånd att förebyggande åtgärder kommer att vara det bästa sättet att hantera Alzheimers sjukdom," säger Dr. Younkin. "Enligt min åsikt, gemensamma varianter ut APOE 4 och goldilocks varianter som TREM2 R47H är viktiga eftersom de kan användas, i princip, för att identifiera många friska personer med hög risk för Alzheimers sjukdom som skulle vara lämplig för förebyggande prövningar. Patienter vars Alzheimers sjukdom drivs av hög risk genetiska varianter kommer ofta överlämna dessa varianter till sina barn. Nu vet vi att det tar lång tid för patologi av Alzheimers sjukdom att producera symptom, så att förebyggande med barn som får dessa varianter skulle idealiskt börjar när deras äldre föräldrar diagnostiseras."

"Den varianten som finns i vår undersökning identifierar en fascinerande nya Alzheimers sjukdom gen, TREM2, som är inblandade i immunsystemet," säger Dr. Rademakers. -Detta stämmer väl med andra bevis länka immunsystemet till Alzheimers sjukdom, men ytterligare studier behövs för att fastställa att R47H, i själva verket fungerar genom att förändra immun funktion. Lyckligtvis denna variant ändrar en aminosyra i TREM2 och som kommer avsevärt att underlätta de biologiska studier som följer.

Mayo Clinic forskning finansierades genom Robert och Clarice Smith och Abigail Van Buren Alzheimer's Disease Research Program och genom det nationella institutet för åldrande genom bidrag som beviljas till Dr. Petersen, Rademakers och Younkin.

Av Tommy - 10 november 2012 11:35

(webböversatt)

Jakt Neuron mördare i Alzheimers och traumatisk hjärnan skada
Springs (9 nov 2012) — Sanford-Burnham forskare upptäckt att protein appoptosin uppmanas nervceller att begå självmord i flera neurologiska villkor--att ge dem ett nytt terapeutiskt mål för Alzheimers sjukdom och traumatiska hjärnan skada.
Döende nervceller leda till kognitiv försämring och minne förlust hos patienter med neurodegenerativa sjukdomar-villkor som Alzheimers sjukdom och traumatiska hjärnan skada. För att bättre diagnostisera och behandla dessa neurologiska tillstånd, måste forskarna först att bättre förstå de bakomliggande orsakerna till neuronal död.
Ange Huaxi Xu, Ph.D., professor i Sanford-Burnhams Del E. Webb neurovetenskap, åldrande och Stem Cell Research Center. Han och hans team har studerat proteinet appoptosin och dess roll för neurodegenerativa sjukdomar under de senaste åren. Appoptosin nivåer i hjärnan skyrocket i villkor som Alzheimers sjukdom och stroke, och särskilt följande traumatiska hjärnan skada.
Appoptosin är känd för sin roll i att hjälpa kroppen att hemgrupp, den molekyl som bär järn i vårt blod (Tänk "hemoglobin," som gör blodet rött). Men vad har hemgrupp med döende hjärnceller att göra? Xu och hans grupp förklara i ett papper som de nyligen publicerades i Journal of Neuroscience, överskjutande hemgrupp leder till överproduktion av reaktiva syre arter, som inkluderar cell-skadliga fria radikaler och peroxider, och utlöser apoptos, den noggrant reglerad processen av cellulära självmord. Detta innebär att mer appoptosin och mer hemgrupp kan orsaka nervceller dör.
Inte bara gjorde Xu och hans team riva hela appoptosin-heme-neurodegeneration mekanismen, men när de inhiberad appoptosin i laboratorium cellkulturer, de märkte att cellerna inte dör. Detta konstaterande tyder på att appoptosin skulle kunna göra ett intressant nytt terapeutiskt mål för neurodegenerativa sjukdomar.
Vad är nästa? Xu och kolleger nu avsökning av appoptosin's funktion i musen modeller. De är också ute efter nya terapier målet proteinet.
"Eftersom upregulation av appoptosin är viktigt för celldöd i sjukdomar som Alzheimers, vi nu söker små molekyler att modulerar appoptosin uttryck eller verksamhet. Vi ska sedan avgöra om dessa föreningar kan vara potentiella läkemedel mot Alzheimers sjukdom och andra neurodegenerativa sjukdomar,"förklarar Xu.
Att stoppa skenande appoptosin inte enkelt, men. Det beror på att vi fortfarande behöver heme-byggnaden protein verkar på normala nivåer för vårt blod för järn. I en tidigare studie fann forskarna att en mutation i genen som kodar appoptosin orsakar anemi. "Alltför mycket av något är dåligt, men det är för lite," Xu säger.
Nya behandlingsmetoder som är avsedda för neurodegenerativa sjukdomar och traumatiska hjärnan skada är behövligt. Enligt CDC upprätthålla omkring 1,7 miljoner människor en traumatisk hjärnan skada varje år. Det är en akut skada, men den kan också leda till långsiktiga problem, orsakar epilepsi och öka en persons risk för Alzheimers och Parkinsons sjukdomar. Inte bara har traumatiska hjärnan skada blivit en oroande problem i ungdom och professionell Sport de senaste åren, försvarsmakten kallar traumatiska hjärnan skada "en av signaturen skadade soldater skadade i Afghanistan och Irak."
Av Tommy - 9 november 2012 15:13

(webböversatt)
Må-bra hormonet hjälper Jog minne, konstaterar studie av Seniors
Springs (8 nov 2012)-Må-bra hormonet dopamin förbättrar långsiktiga minnet. Detta är konstaterandet av en gruppledare som Emrah Düzel, stamcellsforskare på tyska Center för neurodegenerativa sjukdomar (DZNE) och universitet Magdeburg. Forskarna undersökte test ämnen varierar i ålder från 65 till 75 år, som fick en förelöpare till dopamin. Behandlade ämnen utförs bättre i ett minnestest än en jämförelse grupp, som hade tagit en placebo. Studien ger nya insikter i bildandet av varaktiga minnen och också har konsekvenser för att förstå varför minnen bleknar mer snabbt efter uppkomsten av Alzheimers sjukdom.
 
Resultatet visas i Journal of Neuroscience.
Dopamin är en signalsubstans som multi-faced. Det ger kommunikation mellan nervceller samt mellan nerv och muskel cellerna. Om denna signalöverföringen blir störd, kan det få dramatiska konsekvenser. Detta illustreras av Parkinsons sjukdom, vars symtom--Akinesi och andra besvär i rörelse--kan spåras tillbaka till en brist på dopamin. Å andra sidan, när någon är glad eller motiverade, släppte en flod av dopamin i hjärnan, vilket är anledningen till termen "må-bra hormonet" har blivit populära. Det har redan funnits indikationer på den särskilda rollen av dopamin i bilda varaktiga minnen för viss tid. De kom från olika studier och även det faktum att man brukar komma ihåg givande händelser och andra viktiga händelser under lång tid. Forskare under ledning av Düzel, som också tillhör University College London, har nu kunnat bekräfta detta i äldre människor.
"Våra undersökningar för första gången visa att dopamin har en effekt på episodic minne. Detta är del av långsiktiga minnet, som gör det möjligt för oss att påminna om verkliga händelser. Händelser som vi personligen deltog,"Düzel säger. Webbplatsen talare av DZNE i Magdeburg och chef för institutet för kognitiv neurologi och demens forskning vid universitet Magdeburg lägger till: "Episodic minne är den del av vår förmåga att komma ihåg, som först påverkas i Alzheimers demens. Det är därför våra resultat kan bidra till en bättre förståelse av sjukdomen.
Erkännande av bilder
Djurförsök har särskilt angett att hjärnan för att lagra erfarenheter permanent måste frigöra dopamin. Düzel och hans kollegor undersökte detta också gäller för människor: uppgiften att testa ämnena varierade i ålder från 65 till 75 år var att erkänna foton som de hade visat tidigare. Hälften av deltagarna test hade först en placebo och resten hade vidtagits Levodopa. Detta ämne, även känd som Levodopa, skall kunna nå hjärnan från blodomloppet, och där det omvandlas till dopamin. På detta sätt kunde forskarna utöva ett målinriktade inflytande över dopamin nivåer i hjärnan hos ämnena som test. "Nervceller, som producerar dopamin, avta med åldern," Düzel säger. "Ökar dopamin nivåer i dessa äldre ämnen bör visa en tydlig effekt". Stamcellsforskare nämner ytterligare ett skäl för företag i studien med äldre: "ålderdom, episodic minne avböjer. Det är därför vi undersöker är särskilt relevant för äldre människor."
Deltagarna visade första svartvita foton inomhus scener och landskap. De var att skilja dessa bilder från andra, som de inte hade sett innan. När de första visade bilder hjärnaktivitet av deltagarna var övervakas med hjälp av fMRT, en särskild form av magnetisk resonans tomografi. De foton som utlöste knappast någon verksamhet i minne centrum var av särskilt intresse för neuroscientists. Anledningen: om hjärnans området är endast något aktivt, då det skulle orsaka lite eller inga utsläpp, dopamin. "I sådana fall minnet av dessa bilder bör gradvis blekna. Som de har kodats endast svagt"Düzel säger,"vi ville ta reda på om minnet av dessa bilder kunde ändå kvarstår."
Effekt efter sex timmar
Två till sex timmar efter det att deltagarna hade memorerade bilder, uppmanades de att erkänna och skilja dem från nya bilder.
I test efter två timmar var det inga avsevärda skillnader mellan deltagare som hade tagit Levodopa och de som hade ätit en placebo. Men efter sex timmar minnet prestanda ändras. Testa ämnen med Levodopa erkända upp till 20 procent mer foton än medlemmarna i gruppen jämförelse. Förhållandet mellan mängden Levodopa tas och kroppsvikt av test visat sig vara avgörande fo

Av Tommy - 6 november 2012 13:15

(webböversatt)

Kontroll av Vaskulär sjukdom kan vara nyckeln till att minska förekomsten av Alzheimers sjukdom

Springs (5 nov 2012) — de senaste 15 åren har forskare hittat en betydande koppling mellan kärlsjukdomar som högt blodtryck, åderförkalkning, diabetes typ 2, Hyperlipidemi och hjärtsjukdom och en ökad risk för Alzheimers sjukdom. I en särskild fråga av tidning av Alzheimers sjukdom, ger ledande experter en omfattande översikt av patologiska, biokemiska och fysiologiska processer som bidrar till risk för Alzheimers sjukdom och olika sätt som kan försena eller vända dessa åldersrelaterade avvikelser.

"Vaskulära riskfaktorer för Alzheimers sjukdom erbjuder möjligheten att markant minska tillbud demens av tidig identifiering och lämplig medicinsk förvaltning av dessa sannolikt prekursorer av kognitiv försämring och demens," säger gäst Editor Jack C. de la Torre, MD, PhD, av University of Texas, Austin. "Bättre förståelse i kombination med förebyggande strategier skulle kunna vara en monumental steg framåt för att minska globala förekomsten av Alzheimers sjukdom, vilket en fördubbling vart 20 år."

Frågan undersöks hur Vaskulär sjukdom kan påverka cerebrala blodflödet och försämra signalering, bidrar till Alzheimers sjukdom (AD). Diagnostik av kardiovaskulära riskfaktorer i AD riktar sig, som är potentiella terapeutiska metoder.

Förekomsten av vaskulära riskfaktorer i medelåldern är paradoxalt nog kopplat till utvecklingen av AD starkare än sent liv Vaskulär sjukdom. Viss forskning tyder i själva verket att Vaskulär symptom senare i livet kan ha en skyddande effekt mot utvecklingen av sjukdomen. De physiopathological mekanismer som kan ligga till grund för detta fenomen diskuteras.

Hittills har prövningar som är avsedda för större kardiovaskulära riskfaktorer i förebyggandet av AD fortfarande tveksam men har blivit en viktig del av den internationella forskning som beskrivs av medarbetare från denna särskilda volym i deras översikter. AD multifaktoriell karaktär och behovet av att identifiera fönstret korrekt tid för intervention när du designar möjliga insatser och metodologiska frågor som måste behandlas för att uppnå en optimal design av nya randomiserade kontrollerade prövningar, diskuteras. Lovande vägar för behandling som potentialen i lågnivå Ljusterapi att öka andelen syre konsumtion i hjärnan och förbättra när metaboliska kapacitet och möjligheten att vissa antihypertensive narkotika klasser minska risken och förlopp av AD mer än andra, diskuteras.

Dr. de la Torre noterar att förekomsten av vaskulära riskfaktorer är inte en absolut smittvägen till demens, och det kan vara lika viktigt att studera hur eller varför individer som är hjärnaktivering normala men har Vaskulär risk ska kunna undvika demens. "Att minska Alzheimers sjukdom prevalensen av fokuserar just nu på vaskulära riskfaktorer för Alzheimers sjukdom, även med vår begränsade teknik, är inte en enkel eller lätt uppgift. Men aktiviteten måste börja någonstans och utan dröjsmål eftersom tid körs för miljontals människor vars öde med demens kan starta förr än senare, konstaterar han.

Av Tommy - 30 oktober 2012 09:53

Forskare: Viktigt med äldreomsorg på modersmål

Publicerat: måndag 29 oktober kl 06:30, Nyheter P4 Västmanland            12 kommentarer

Syrianska föreningen i Västerås har länge jobbat för en äldreomsorg som ska tillgodose behoven för alla äldre syrianer. Och sedan i mars i år har Fatburens äldreboende, tillsammans med Vallby servicehus, en syriansk profil.


FLER LJUDKLIPP

Huma Dawlatkhai är en av flera i personalstyrkan som är flerspråkig.

– När man blir äldre blir man glömsk. Man går tillbaka till barndomen och glömmer det språket som man har lärt sig. Därför är det viktigt att kunna prata med personalen, säger Huma Dawlatkhai.

Framför teven i vardagsrummet sitter Hatun Temiz. Hon är 95 år och har bott i Sverige i 40 år men pratar inte svenska utan kurdisk kurmanji och Huma Dawlatkhai översätter när hon pratar.

Förutom att delar av personalen pratar flera språk så ordnar Fatburens äldreboende olika aktiviteter och en dag i veckan hämtas mat från den syrianska kulturföreningen.

Yusuf Bahar som är ordförande i den syrianska kulturföreningen tror att behovet av profilerade boenden kommer att öka de närmaste åren. Det håller enhetschefen Lisa Sandberg med om.

– Våra syrianer blir äldre och deras anhöriga jobbar och studerar och har inte möjlighet att ta hand om sina äldre som de gjorde tidigare. Det har blivit mer legitimt att bo på ett äldreboende, säger Lisa Sandberg.

Eva Götell, docent i vårdvetenskap vid Mälardalens högskola, säger att för äldre med demenssjukdomar är det stora fördelar att ha personal som kan tala de äldres modersmål.

– Om man drabbas av en demenssjukdom så brukar man säga att de senast inlärda språken glömmer man bort. Då återvänder man till sitt modersmål.

Eva Götell hänvisar också till studier att det bästa för den dementa är att få tala både sitt modersmål och det nya språket, förutsatt att hon eller han har lärt sig det språket tidigare.

Idag erbjuder Västerås stad äldrevård på syriska och finska förutom svenska men de kan bli fler på sikt. Mycket handlar om pengar men också hur många som talar språket.

– Det är fråga om både resurser och efterfrågan. För närvarande är de här två grupperna de största i Västerås åtminstone inom äldreomsorgen, säger Per-Inge Ahlbäck (S), ledamot i äldrenämnden i Västerås.

Presentation


Varmt välkommen till
DEMENSVÄRLDEN

Fråga mig

12 besvarade frågor

Omröstning

Vad tycker du är den maximala storleken på särskilt boende
 6 personer
 7 personer
 8 personer
 9 personer
 10 personer
 11 personer
 12 personer
 13 personer
 14 personer
 15 personer

Kalender

Ti On To Fr
 
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Januari 2013
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

TID SEN BLOGGSTART

AlternaTickers - Cool, free Web tickers

Skriv i gästboken


Ovido - Quiz & Flashcards