En demenssjuk person har problem med närminnet och har svårt att föra samtal om nutid.

Men i ett minnenas rum, eller reminiscensrum, får de möjlighet att berätta vem han eller hon är eller en gång varit.

Ibland kan det öka deras självkänsla.

- En person med demenssjukdom kanske glömmer att han besökt minnenas rum så snart han lämnat rummet. Men den positiva känslan som stunden i rummet ger finns förhoppningsvis kvar längre och det är mycket värt, säger Ingela Funegård, projektledare och närståendesamordnare inom Alingsås vård- och äldreomsorgsförvaltning.

Reminiscens är en metod som innebär att man på ett meningsfullt och personligt sätt återberättar minnen från gamla tider i en öppen och tillåtande atmosfär. Ibland väcker det demenssjukas lust och vilja att kommunicera.

Metoden har varit känd sedan 60-talet och är mest utbredd i England och USA. Först under senare år har den spridit sig till fler länder och numera har den även fotfäste i Sverige.

För två månader sedan började den även praktiseras i Alingsås.

Då invigdes ett så kallat minnenas rum, Fridhem, strax innanför entrén på Hagagårdens äldreboende. Möblerna, prydnadssakerna, tavlorna och övrig inredning påminner om svunna tider.

Associationer väcks sannolikt hos alla som kliver in.

"Minnesväckarna" har köpts på loppis eller skänkts till förvaltningen och enligt projektledaren har Gösta Sandberg från Alingsås museum varit till ovärderlig hjälp i sökandet efter grejer.

Rummet besöks, enligt undersköterskorna Eva Nymo och Åsa Carlberg, redan relativt frekvent. De vittnar också om tillfällen då det skapat fina stunder mellan demenssjuka och deras anhöriga.

- Som anhörig kan det ibland vara svårt att veta vad man ska säga. Men här inne är det lättare att få igång samtal, tillägger Nymo.

För att även möta behovet av minnesväckare bland äldre som inte har möjlighet att besöka Fridhem har en arbetsgrupp skapat 28 minneslådor. Varje låda har ett tema och tanken är att innehållet, på samma sätt som inredningen i rummet, ska väcka lusten att kommunicera.

- I början var intresset inte så stort för lådorna men efter att projektgruppen besökt alla demensavdelningar och pratat om metoden har materialet börjat användas mer och mer, konstaterar Ingela Funegård.

Arbetet med reminiscensmetoden i Alingsås har haft en budget på cirka 300 000 kronor.