Hustrun tyckte att ordinationen var märklig och gav inte maken den höga dosen.
Hon kontrollerade även med apoteket som misstänkte att den angivna dosen var felaktig.
En stund senare hittade hon maken okontaktbar och nerspydd i sängen. Han skickades med ambulans tillbaka till sjukhuset. Enligt det läkarutlåtande, som gjordes efter att hustrun krävt en utredning, hade han fått en kolinerg kris på grund av överdoseringen. Kolinerg kris är livshotande då det kan leda till andningsförlamning. Sjukhuset har ändå valt att inte göra en Lex Maria anmälan.

Målet med Tiohundraprojektet var att få en samordning mellan Norrtälje kommuns och Stockholms läns landstings verksamheter inom vård och omsorg i Norrtälje kommun. Detta har lyckats i många fall, enligt utvärderingen, till exempel inom psykiatrin. Kvaliteten inom vården och äldreomsorgen har också förbättrats, och detta samtidigt som kostnaden för sjukvård och äldreomsorg per innevånare i kommunen har ökat klart mindre än i länet i övrigt.

Med ett så gott utfall borde det inte vara så svårt för landstings- och kommunpolitikerna att permanenta Tiohundraprojektet. Visst fanns det en hel del problem i början på projektet, men dessa problem har lösts efterhand och i dag fungerar det mesta riktigt bra. Det vore därför dumt att genomföra en ny stor organisationsförändring.

Tyvärr riskerar det dock att bli så. I går kom Norrtäljes kommundirektör Per Nordenstams och landstingsdirektören Toivo Heinsoos förslag till ny organisation för Tiohundrasamarbetet efter det att projektet löper ut vid årsskiftet. Och deras förslag innebär i praktiken att samarbetet skärs ner rejält.

I dag bedrivs samarbetet genom Tiohundranämnden, som består av politiker, och Tiohundraförvaltningen, som består av tjänstemän. Till detta kommer vårdbolaget Tiohundra AB, som bedriver den offentliga ägda vårdverksamheten i Norrtälje, det vill säga sjukhus, vårdcentraler, äldreboenden, hemtjänst och så vidare.

Enligt direktörernas förslag skall både Tiohundranämnden och Tiohundraförvaltningen läggas ner och kommun och landsting var för sig beställa den verksamhet de vill ha av Tiohundra AB. Möjligen kan Tiohundraförvaltningen få finnas kvar för frågor om äldre, psykiskt sjuka och barn med speciella behov. Tiohundranämnden föreslås ersättas av ett ”samverkans- och utvecklingsorgan” vars arbetsuppgifter är minst sagt luddiga. Ett sådant organ kommer med all säkerhet att bli helt meningslöst och bara fungera som informationsträffar.

Om direktörernas förslag genomförs kommer därigenom det mesta av Tiohundraprojektet försvinna. Det som skulle finnas kvar är vårdbolaget Tiohundra AB, där sjukhuset ingår, ett meningslöst Tiohundraorgan och en Tiohundraförvaltning som nästan bara kommunen är intresserad av.

Nu kommer detta förslag att diskuteras bland kommunens och länets politiker. Förhoppningsvis kommer de till en helt annan slutsats än vad kommun- och landstingsdirektörerna gjort, och behåller dagens Tiohundraorganisation. Projektet har ju varit lyckat. Varför skall då organisationen slås sönder?