Ärendet med demenssjuke Ibrahim Karamehmedovic som vi berättar om i artikel här intill, är inte det enda inom äldreomsorgen som rapporterats enligt lex Sarah.

Helsingborg.    Under perioden 1 september 2011 till och med 31 augusti 2012 rapporterades drygt 70 fall enligt lex Sarah inom Helsingborgs stad. Både inom den kommunala och den privata äldreomsorgen (sju stycken). Nio av dem anmäldes vidare till Socialstyrelsen. Ingen – varken kommunal eller privat – verksamhet utmärkte sig i antal.Här är några exempel:

I augusti fann anhöriga en man uttorkad, smutsig och illaluktande av urin i sitt hem. Ärendet skickades till Socialstyrelsen.

I maj rapporterades om hemvårdspersonal som varit högljudd och otrevlig mot en boende. Ärendet skickades till Socialstyrelsen.

Sammanlagt 4 700 kronor har under två tillfällen försvunnit för en boende med hemtjänst. En rapport skrivs om misstänkta stölder.

Enligt socialtjänstlagen är all personal skyldig att rapportera missförhållanden och risker för missförhållanden. Något som enhetschef Stina Olsson på vård- och omsorgsförvaltningen tycker är bra. Och hon är noga med att slå fast att många rapporter inte behöver innebära att verksamheten är dålig.

– Det kan vara tvärtom. Jag jobbar med kvalitetsfrågor och det är viktigt att vi får veta vad som inte fungerar. Lex Sarah-rapporteringen är en viktig del i arbetet med att förbättra vården. I stort har vi en god äldreomsorg i dag. Men inget är så bra att det inte går att göra bättre.

Stina Olsson utreder de rapporter som kommer in, antingen via cheferna ute i verksamheten eller från anmälaren direkt. Klagomål från anhöriga kan också bli en lex Sarah-rapport.

– Vissa saker måste åtgärdas akut. Det gäller att lyssna på alla inblandade och gå vidare därifrån. Det bästa är naturligtvis om den drabbade kan redogöra för vad som hänt. Misstänkta stölder anmäler vi alltid till polisen.

Många gånger är det, enligt Stina Olsson, brister i kommunikationen människor emellan som ställer till det. Problem som ibland kan lösas enkelt. Vid andra tillfällen kopplas personalavdelningen in.

– Det är naturligtvis inte bara jag som jobbar med ärendena. Det är till exempel vår jurist som beslutar om rapporten ska bli en anmälan och skickas till Socialstyrelsen.

Omkring 2 500 personer arbetar inom den kommunala äldreomsorgen i Helsingborg. Med tanke på det tycker Stina Olsson inte att det är särskilt konstigt att det inträffar incidenter.

– Varje dag sker det oerhört många möten mellan kunder och personal. Vi arbetar alltid för att det ska vara bra möten men visst händer det att det blir fel. Därför är det viktigt att vårt interna kvalitetsarbete pågår hela tiden och leder till förbättringar.

Som ett led i det arbetet finns det sedan hösten 2011 en granskningsgrupp som består av åtta anställda inom Omsorg i Helsingborg.

– De jobbar två och två och är ute i verksamheten en gång var tredje vecka. De är med en dag eller en natt, lyssnar, observerar. De ska inte upplevas som ”poliser” utan vara en hjälp åt enhetscheferna.

Aktiviteterna, vännerna och personalen på den dagliga verksamheten betydde mycket för mannen, som under sin demenssjukdom behållit sin driftighet och sitt behov av sysselsättning.

Helsingborg.    Att flytta till ett vårdboende vid 67 års ålder fick påtagliga konsekvenser eftersom han samtidigt miste rätten till sysselsättningen.

Vårdboendets personal hade inte möjlighet att aktivera honom tillräckligt och de märkte med oro hur hans hälsa påverkades av att inte längre få komma till den dagliga verksamheten.

Genom ombud överklagade mannen kommunens beslut till Förvaltningsrätten. Som nu ställer sig på hans sida.

Den lagliga rätten till daglig verksamhet är visserligen främst riktad till personer i yrkesverksam ålder. Men det finns inget hinder för kommunerna att fortsätta ge insatsen till personer som uppnått pensionsålder, om det behövs för att tillförsäkra goda levnadsvillkor. I domen ger Förvaltningsrätten mannen därför rätt till fortsatt daglig verksamhet.