Senaste inläggen

Av Tommy - 30 oktober 2012 09:46

Personcentrerad vård vid demenssjukdom - Här är ditt liv, Greta Pettersson!

                    Levnadsberättelsen och levnadsväskan som metod i omsorgen av människor som har svårt att minnas sitt liv och föra sin talan.       

Kursnr: 12-7-150 Tid: 6 december alternativt 7 december 2012 Gör ditt val av dag vid anmälan Sista anmälningsdag: 26 november 2012

Som ett led i det kommungemensamma arbetet inom demens bjuder Säffle kommun in till föreläsningen Här är ditt liv, Greta Pettersson! med fokus på peroncentrerad omvårdnad. Utbildningen ses som en viktig del i utvecklingsarbetet för att bedriva en god vård och omsorg för personer med demenssjukdom, utifrån de nationella riktlinjerna.

INBJUDAN

ANMÄLAN 

Av Tommy - 29 oktober 2012 10:13

Depression vs demens hos äldre

Inlagd av: Charlotte Wannberg uppdaterad: 2012-10-23
Demens och depression är vanliga problem bland äldre, och kan dela många av samma symptom. Likheten av symptomen kan orsaka förvirring. Det finns ingen test för att skilja mellan sjukdomar, men utan en korrekt diagnos är det möjligt att avgöra lämplig kur

Vad är depression?

Depression är en psykisk hälsa sjukdom som innefattar både kropp och själ. Det kan omfatta konstant känslor av sorg eller irritabilitet, minskade nöje i tidigare roliga aktiviteter, oförmåga att koncentrera sig eller fatta beslut eller känslor av hopplöshet och skuld. Fysiskt, deprimerade människor lider av en förlust av energi och kan uppleva en förändring i aptit, med en viktuppgång eller loss. They kan också se en förändring i sömn, vare sömnsvårigheter eller sover för mycket.

Tecken på Depression

Deprimerade människor har svårt att koncentrera sig, och ibland drabbas minnesluckor, men de är orienterade så att tid och datum. De vet var de är och vem de pratar med, och att de använder språket korrekt, även om de kan tala långsamt. Deprimerade människor kommer ihåg rätt namn på välkända föremål, samt deras användning. En av de mest talande aspekterna av depression är den negativitet som människor uttrycker. De tenderar att överskatta problem, och leta efter negativa sidan av varje situation. Om du blev ombedd att ta screeningtest för Alzheimers eller depression, kommer de att se det värsta scenariot och antar att de gick dåligt.

Vad är demens?

Demens är ett samlingsbegrepp som kan tillämpas på någon av ett antal av neurodegenerativa sjukdomar. Det kännetecknas av en gradvis och ihållande förlust av kognitiva funktioner, inklusive minne och språk, samt personlighet och emotionella funktionshinder. Demens fortskrider vanligen långsamt, men det är oåterkallelig. Demens kan ibland förväxlas med delirium, eller vad som brukade kallas förvirringstillstånd. Delerium är dock en snabbt insättande tillstånd och kan vara reversibel. Det beräknas att någonstans 4-5. 000. 000 människor i USA lider av demens i någon mån. Det påverkar minst 30% av personer äldre än 85, och är den ledande orsaken till att äldre personer är placerade på vårdhem.

Tecken på demens

Personer med demens har svårt att komma ihåg ny information. De kanske kan minnas julen för 20 år sedan, men inte kunna minnas en besökare tidigare på dagen. De får inte veta vilken dag det är, vad klockan är, eller var de är. Personer med demens har ofta språksvårigheter, och får inte ihåg namnen på vanliga objekt. Ännu mer talande, kan de minns inte hur man använder kända saker eller göra rutinuppgifter. Detta kallas apraxi. När människor med demens ombeds att genomgå screening, de sannolikt kommer att försöka dölja sina problem med minnet, eller kommer att göra upp ursäkter för sina prestationer.

Behandling

Oavsett om demens eller depression, är det viktigt att rådgöra med en läkare eller annan behörig branschorganisation för att avgöra lämplig behandling. Depression är inte bara dåligt humör, och patienten kan inte "knäppa av det. " Det finns många mediciner som finns tillgängliga att behandla depression, och den är viktig för den allmänna hälsan att det inte lämnas obehandlad. Demens kan inte vändas, men det finns behandlingar som kan bidra till att bromsa dess progression och förbättra

Av Tommy - 28 oktober 2012 11:13

Dokument

Checklista demens särskilt boende

2012-10-23 06:15Tqjpplxjeh2vi1y0uhay

Creative Commons erkännande

Checklista demens bygger på Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom. Varje område innehåller frågor om den enskilde personen och utgår från de riktlinjer som Socialstyrelsen ger högst prioritet.

Checklistan är framtagen av Äldrecentrum i samarbete med Svenskt Demenscentrum och SveDem.

Av Tommy - 27 oktober 2012 12:03

Sjöbo fördjupar samarbetet kring personer med demens

Sjöbo kommun, vårdcentralen i Sjöbo och minnesmottagningen i Ystad vill fördjupa samarbetet ytterligare för att förstärka samsynen kring personer med demenssjukdom. Kommunens ambition är också att arbeta fram underlag för att kunna planera för framtida demensomsorg.

2006-03-08 11-10-412006-03-08 11-10-41

I december 2011 påbörjades ett förbättringsarbete i Sjöbo i samverkan mellan kommunen, primärvården och minnesmottagningen. Syftet med förbättringsarbetet är att personer som får en demensdiagnos ska erbjudas stöd och hjälp i rätt tid. Stöd och hjälp i rätt tid kan handla om så enkelt som olika slags hjälpmedel eller stöd till anhöriga genom exempelvis utbildning eller anhöriggrupp.

Kommunen ser också att samarbetet gör det möjligt att på sikt kunna fånga upp hur stort mörkertalet är bland personer som har en demensdiagnos och som i nuläget inte har någon hjälp eller stöd från kommunen.

Enligt mätningen som gjordes under sommaren 2012 visar resultatet att tre av fyra personer som får en demensdiagnos tar kontakt med kommunen av olika anledningar medan en av fyra inte tar kontakt.  Orsaken till att en av fyra personer inte tar kontakt med kommunen vill kommunen undersöka.

Nästa mätning sker under månaderna januari, februari och mars 2013 då parterna vet att underlaget kommer att blir större d.v.s att det är fler personer som utreds och som får en diagnos. Med hjälp av ett bra samarbete med regionen ser kommunen att det finns goda förutsättningar att skapa samsynen som parterna strävar efter .

Kommunens demensteam, vårdcentralen och minnesmottagningen träffas regelbundet kring förbättringsarbetet och ser att en naturlig träff sker efter en mätning för att kunna titta på resultatet och komma fram till hur man arbetar vidare.

Förbättringsarbetet dokumenteras i Förbättringsrapport som ger ett bra stöd för att få en bra struktur i det långsiktiga arbetet.

Av Tommy - 27 oktober 2012 11:57

Medicin visar löfte i djurmodell för Alzheimers och Parkinsons med demens

Springs (26 okt 2012) — ny forskning som presenteras i oktober på 6: e neurodegenerativa villkor forskning och utveckling-konferensen i San Francisco visar rollen som den prövas sammansatta IRX4204 lindra kognitiv nedgång i djurmodeller av Alzheimers sjukdom (AD). Presentation med titeln "Investigation of RXR-specifika agonist IRX4204 som ett smittämne ändra Alzheimers sjukdom neuropatologi och kognitiv nedsättning" gjordes av ledande forskare Giulio Maria Pasinetti, MD, PhD, av den Mount Sinai School of Medicine i New York City.

 
IRX4204 är en retinoid X receptor (RXR) agonist, vilket innebär att det stimulerar retinoid receptorn i hjärnan.Data visar dämpande av AD inklusive förebyggande plakett insättningar är associerade med kognitiv försämring i en IRX4204-behandlade mus-modell som genetiskt bestämd att utveckla AD. IRX4204 förhindrar också att neuropatologiska funktioner som är associerade med avvikande tau bearbetning, en annan form av onormala proteiner som finns i en form av Parkinsons sjukdom är associerad med demens.

"Behandling av AD fortfarande en allvarlig ej medicinska behov som IRX4204 kan ta upp," Dr. Pasinetti sagt "vår forskning visar att IRX4204 och andra RXR agonister har potential för långsammare och eventuellt vända patologi och kognitiva brister i Alzheimers patienter."

Pågående translationella studier i ämnen med Alzheimers sjukdom och Parkinsons sjukdom med demens utvecklas.

Alzheimers sjukdom för närvarande drabbar mer än 5 miljoner amerikaner och kan tredubblas i prevalensen för mer än 16 miljoner amerikaner 2050, enligt uppgifter från The Alzheimer's Association.

Av Tommy - 26 oktober 2012 07:26

Inspirationsdag om Läskraft!

- högläsning för personer med demens

Högläsning är en omtyckt och enkel aktivitet som skapar samtal, samvaro,

glädje och ro.



Läskraft!, ett treårigt nationellt projekt, vill bidra till att öka

stimulansen och livskvaliteten inom vården av personer med demens genom

att värva, utbilda och skapa nätverk för frivilliga och anhöriga högläsare.

Inspirationsdagen är starten för arbetet med projektet i Östergötland.

Syftet

med dagen är att inspirera till att lokala arbetsgrupper bildas

i respektive kommun.

Tisdag 13/11 kl. 9.30 -15.30

Hörsalen på Stadsbiblioteket, Östgötagatan 5 i Linköping

Program:

09.30


Fika.

10.00


”Jag känner mig så glad. Jag vet inte varför, men jag känner mig så glad!”

Projektledare Catharina Kåberg berättar om projekt Läskraft!

10.20


Vikten av stimulans för personer med demens.

Margareta Svensson och Ruth-Maijde Rönngård, föreningsstödjare från

Demensförbundet.

10.45


Till glädje på dagen och till ro på natten. Marie Jönsson Schelander, undersköterska

och läsinspiratör från Hovås utanför Göteborg, berättar om sina mångåriga erfarenheter

av högläsning för äldre och personer med demens.

11.45


Lunch på egen hand.

13.00


Vad är lättläst och LL-böcker? Ståby Marit Ivarsson från Mjölby bibliotek informerar

och visar exempel.

13.20


Lyssna på lättläst! Cecilia Beltramo läser högt ur en LL-bok.

13.40


Läskraft! i pilotkommunerna. Catharina Kåberg berättar.

14.00


Hur kan vi jobba med Läskraft! i vår kommun? Gruppsamtal kommunvis.

Frukt och dricka. Återsamling kl 15.00

15.30


Tack för idag!

Dagen är kostnadsfri och vi bjuder på fika. Lunchen bekostar var och en själv.

Anmälan

senast 2/11 till Studieförbundet Vuxenskolan, se anmälningsblankett nedan.

Mer information om projekt


Läskraft! hittar ni på www.lattlast.se/laskraft

Välkommen!

Länsarbetsgruppen för projekt


Läskraft! i Östergötlands län

Av Tommy - 26 oktober 2012 07:22

Övervikt påverkar hjärnans funktion

Publicerat av Jim Frisk 25 oktober 2012 i temat Fetma


Övervikt och fetma i medelåldern ökar risken för nedsatt minnes- och tankeförmåga senare i livet. Ett högt BMI, Body Mass Index, i medelåldern ökar dessutom risken att drabbas av demenssjukdom. Det visar Anna Dahls forskning, vid Karolinska Institutet.

Varje år drabbas 20 000 människor av en demenssjukdom. Man räknar med att ungefär 150 000 människor i Sverige är dementa, en siffra som kommer att stiga i takt med att allt fler människor lever allt längre.

Demens, som främst drabbar äldre människor, är en markant och stadigvarande nedsättning av de kognitiva funktionerna, som till exempel minne och andra intellektuella förmågor. Demens påverkar också personligheten och de emotionella funktionerna.

Genetik och livsstil

Demensforskningen har länge fokuserat på genetiska faktorer och vi vet idag att det genetiska arvet kan förklara 60–70 procent av orsakerna till att vissa människor, och inte andra, drabbas av demenssjukdom. Det var först för tio år sedan som forskarna började intressera sig för vilken roll människors livsstil har för risken att utveckla demens.

– Att studera risker förknippade med livsstil är stimulerande eftersom livsstil är något vi väljer och som vi kan förändra, säger Anna Dahl, forskare vid Karolinska Institutet i Stockholm och Hälsohögskolan i Jönköping.

Vikten påverkar hjärnan

De senaste decennierna har antalet överviktiga och feta i såväl Sverige som runt om i världen ökat lavinartat. Man talar till och med om en fetmaepidemi.

– Idag är mer än 60 procent av Europas vuxna befolkning överviktiga eller feta. De äldre väger mer och har varit tyngre under längre tid än någon annan generation, säger Dahl.

Detta är naturligtvis alarmerande eftersom vi vet att övervikt ökar risken för såväl hjärt- kärlsjukdom och diabetes som risken att dö tidigt. Men det är inte allt. Anna Dahls forskning visar nu att övervikt och fetma i medelåldern också påverkar hjärnans funktioner negativt senare i livet.

Övervikt och fetma ökar risk

Anna Dahl och hennes forskarkollegor har använt sig av det svenska tvillingregistret, ett unikt material som bland annat innehåller uppgifter om tvillingarnas längd och vikt sedan 1960-talet. Man har även uppgifter om individernas kognitiva förmåga, som testats vid olika tidpunkter.

– Vår forskning visar att den som är överviktig eller fet i medelåldern löper en ökad risk att drabbas av demens senare i livet, säger hon.


Vår forskning visar att den som är överviktig eller fet i medelåldern löper en ökad risk att drabbas av demens senare i livet.

Forskare har tidigare sett ett samband mellan vaskulära sjukdomar, till exempel hjärt- kärlsjukdom och stroke, och demens. Dahls forskning visar att övervikt och fetma inte bara ökar risken för demens av vaskulär typ utan också demens av Alzheimers typ.

Vid vaskulär sjukdom minskar blodcirkulationen i hjärnan, vilket innebär att hjärnan får för lite näring och syre och skadas. När det gäller demens av Alzheimers typ är det antagligen andra faktorer som spelar in.

– Det skulle kunna röra sig om inflammatoriska effekter. Man har sett att inflammationsmarkörer är högre hos individer med alzheimer. Det är de även bland överviktiga och tjocka individer, säger Dahl.

En annan möjlig förklaring skulle kunna hänga samman med själva fettvävnaden, som är kroppens största endokrina organ, och som släpper ut hormoner i blodet.

– Man har föreslagit att leptin, ett hormon, skulle påverka hjärnans funktioner, men det vet vi ännu inte.

Hjärnan åldras snabbare

Men det är inte bara risken för demens som ökar vid övervikt och fetma. Anna Dahl och hennes kollegor har också funnit att övervikt ger en kognitiv nedgång när det gäller minne, rumsuppfattning och verbal förmåga hos personer som inte drabbas av demens. Överviktigas kognitiva förmågor försämras dessutom snabbare än normalviktigas.

Någon exakt gräns för vid vilket BMI, Body Mass Index, hjärnan påverkas negativt finns inte.


Vi ser ett kontinuerligt samband som pekar på att minnes- och tankeförmågan försämras snabbare vid hög ålder ju tjockare man varit i medelåldern.

– Vi ser ett kontinuerligt samband som pekar på att minnes- och tankeförmågan försämras snabbare vid hög ålder ju tjockare man varit i medelåldern, säger Dahl.

Fetmaparadoxen

Sambandet mellan vikten och risken att drabbas av kognitionssvikt och demens kan tyckas enkelt, men så är det inte. En finsk studie, som Anna Dahl genomförde, visade nämligen att bland personer över 65 år var låg vikt och inte hög vikt en riskfaktor.

– Sambandet mellan hög vikt och risk att drabbas av demens var betydligt svagare för de äldre individerna. Bland de äldre var det de överviktiga som klarade sig bättre, säger hon.

En anledning skulle kunna vara att viktnedgång är ett första tecken på demenssjukdom.

– Viktnedgången kan komma 10, 15 år innan andra symptom, vilket skulle kunna vara förklaringen till att vi såg en riskökning bland smala äldre individer.

Livsförloppsperspektiv nödvändigt

För att förstå och urskilja sambanden mellan vikt och hjärnans åldrande tydligare studerar Anna Dahl nu viktförändringar i ett livsförloppsperspektiv, det vill säga hur vikten förändras över tid.

– I de flesta studier har man oftast bara mätt vikten vid ett tillfälle. Det innebär att vi saknar information om vikten tidigare i livet och hur vikten förändrats.

Med hjälp av longitudinella studier med fokus på åldrandet från det svenska tvillingregistret kommer Dahl och hennes kollegor att studera viktmönster i förhållande till minnes- och tankeförmåga samt demens från medelåldern till slutet av livet. Såväl genetiska som livsstilsfaktorer kommer att analyseras.

Nya studier

– Vi kommer att ha ett särskilt fokus på de individer som pendlar i vikt eftersom kontinuerliga viktförändringar är en extra påfrestning för kroppens organ. Man kan också tänka sig att risken ökar om en individ är överviktig under en längre period eftersom det är en större påfrestning för kroppen än om du är överviktig en kortare tid, säger Dahl.

I en nyligen publicerad studie konstaterar Dahl och hennes kollegor att de som är överviktiga eller tjocka i både tidig och sen medelålder har en lägre minnes- och tankeförmåga i hög ålder jämfört med dem som varit stabilt normalviktiga. Det samma gäller de individer som är underviktiga i både tidig och sen medelålder.

– Vi såg också att viktnedgång från tidig till sen medelålder är relaterat till sämre minnes- och tankeförmåga.

I sin forskning försöker Dahl också utröna om det finns några gemensamma genetiska faktorer som kan leda till såväl högre vikt, lägre minnes- och tankeförmåga som demens.

– Sambandet mellan vikt och hjärnans åldrande är komplext och kräver att vi studerar det ur många olika perspektiv, säger Dahl.

Text: Charlotte Löndahl Bechmann

Av Tommy - 25 oktober 2012 10:25

Enligt den ledande hypotesen för Alzheimers sjukdom sker en överproduktion eller        minskad nedbrytning av en peptid som heter Beta-amyloid. Detta leder till skador på        hjärnans nervceller och slutligen demens.     

Det finns redan metoder som med antikroppar mäter en till tre former av Beta-amyloid där nivåerna visat sig vara värdefulla markörer för diagnostik och läkemedelsstudier,        men dessa metoder har en del nackdelar som bl.a gör det svårt att jämföra resultat        mellan laboratorier. Metoden som doktoranden Josef Pannee utvecklat tillsammans med        kollegor på institutionen för neurovetenskap och fysiologi bygger på masspektrometri,        ett instrument som mycket noggrant kan separera molekyler från varandra utifrån         deras förhållande mellan massa och laddning.

       Den nyutvecklade analysprincipen användes i en klinisk studie där 30 Alzheimers patienter        och 30 friska kontroller ingick och de grupperna kunde separeras med stor säkerhet.        I ett internationellt samarbete som leds av Alzheimer’s Association testas nu om den nya        mätmetoden kan bidra till en gemensam referensmetod och framstagning av ett        referensmaterial som andra laboratorier kan använda för att kalibrera sina metoder och        därmed minska variationerna mellan laboratorier.

Presentation


Varmt välkommen till
DEMENSVÄRLDEN

Fråga mig

12 besvarade frågor

Omröstning

Vad tycker du är den maximala storleken på särskilt boende
 6 personer
 7 personer
 8 personer
 9 personer
 10 personer
 11 personer
 12 personer
 13 personer
 14 personer
 15 personer

Kalender

Ti On To Fr
 
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Januari 2013
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

TID SEN BLOGGSTART

AlternaTickers - Cool, free Web tickers

Skriv i gästboken


Ovido - Quiz & Flashcards