Senaste inläggen

Av Tommy - 3 december 2012 10:44

 

Arvidsjaur och Pajala är försökskommuner i ett tvåårigt samarbetsprojekt mellan kommun och landsting, där målet är att personer med demens som lever i glesbygdsområden ska få bättre stöd.

Tanken är att utveckla och utvärdera arbetsmetoder för att stödja personer med demens i glesbygd som kan spridas till andra orter i Norrbotten. Projektet kommer att fokusera på följande områden:

  • Förbättra och förenkla det direkta stödet till personer med demens och deras anhöriga i hemmet, bland annat genom att bättre nyttja beprövad teknik och att förbättra arbetssättet inom kommun och landsting
  • Utveckla verktyg för att tidigare upptäcka demens
  • Utveckla verktyg för hur omgivningen kan stödja en person med demens
  • Utveckla verktyg för att öka kännedomen om demens bland befolkningen och i förlängningen öka engagemanget i frågor som rör demens

 - Det finns flera aspekter på varför det här projektet känns så angeläget just nu, säger projektledaren Stefan Sävenstedt. Landstinget och kommunerna arbetar med att införa nationella riktlinjer för demensvård, och för att kunna klara uppdraget krävs att vi blir bättre på att samverka i glesbygd. Vi vill också att personer med demens ska få bo kvar hemma så länge som möjligt trots att de bor i ett glesbygdsområde.

 

Projektet som i huvudsakligen ska bedrivas inom Arvidsjaurs och Pajalas kommuner är den svenska delen av ett internationellt EU-projekt kallat RemoDem, finansierat av medel från EU:s Northern Periphery Programme*. RemoDem leds av Norrbottens läns landsting som samarbetar med partners i Sverige, Norge, Skottland, Färöarna och Grönland.

 - Vi ser utbytet av erfarenhet som en viktig del av projektet, säger Stefan Sävenstedt, både mellan länets kommuner, men också mellan de länder som deltar. Vi har mycket att lära av varandra, eftersom de andra länderna också i hög grad består av glesbygd.

Projektet har beviljats tio miljoner kronor och ska pågå i två år.

 

Norra Periferin är ett transnationellt samarbetsprogram mellan Sverige, Finland, Irland, Nordirland, Skottland, Island, Grönland och Norge. Programmet ger stöd till gemensamma projekt för utveckling och ökat samarbete i regionen.

Under perioden 2007-2013 satsar Europeiska regionala utvecklingsfonden cirka 35 miljoner euro (cirka 315 miljoner kronor) på regional konkurrenskraft och ökad sysselsättning i programområdet. Medfinansiering kommer från de åtta samarbetsländerna.
(källa: Tillväxtverket)

EU-logga och NPP-logga

 

Namn: Stefan Sävenstedt
Titel: projektledare, FoU-centrum
Telefonnummer: 072-223 94 11

Av Tommy - 3 december 2012 10:42

Hur kan du påverka demenssjukdom?

Publicerat: onsdag 28 november kl 14:58 Kommentera 

Helena Nyblom är vår läkare och medicine doktor i Carlsson & Co. Hon har skrivit flera böcker om hur kosten påverkar vår hälsa och idag pratar hon om hur vår livsstil påverkar demenssjukdomar.


Hur kan vi minska risken för att drabbas av demenssjukdomar?  
Vad orsakar inflammationer i kroppen?  
Kan vi påverka huden med kosten?  
Kan man se på en hud att man har en bristfällig kost?  
Varför blir vi mer och mer överviktiga? (Om dieter)  
Vad finns det för faror med "fettdieter"? 

Av Tommy - 3 december 2012 10:37

Skyddsåtgärder i lag ger bättre demensvård

Goda lagar underlättar vården, men ersätter inte kunskap och resurser.

 

Relaterat

Att vårda dementa är något av det svåraste man kan göra. Vården underlättas inte av att de lagar som reglerar demenssjuk- vården inte är anpassade efter de dementas behov.

De utgår från att den sjuke själv ska kunna fatta frivilliga och rationella beslut om sitt vårdbehov, vilket många dementa inte längre förmår att göra. Men vårdpersonalen får enligt gällande regelverk inte vidta återkommande åtgärder för att skydda den sjuke från att skada sig själv eller andra, om den demente motsätter sig detta.

”Frågan om skyddsåtgärder inom demensvården har dragits i långbänk, sannolikt beroende på att man sett en risk för att ett nytt regelverk kan missbrukas”, konstaterar barn- och äldreminister Maria Larsson (KD) och vice ordförande i socialutskottet Lena Hallengren (S) i en debattartikel i Dagens Nyheter den 29 november.

De har rätt i att det finns en risk att lagreglerade skyddsåtgärder kan komma att användas i stället för minst lika effektiva åtgärder, som inte innebär samma omfattning av tvång eller begränsning för den enskilde vårdtagaren. Det finns också en uppenbar risk att åtgärderna kan komma att användas som ett substitut för ökad personaltäthet.

Men det går samtidigt inte att komma ifrån att åtgärderna många gånger är nödvändiga. Även om personaltätheten är god är det exempelvis ett ögonblicks verk för en dement person att öppna en ytterdörr och vandra ut i en kall vinternatt, utan att först klä på sig ytterkläder.

Personalen på många demensboenden använder sig därför redan i dag av skyddsåtgärder i olika omfattning. Inte sällan sker detta i strid med gällande regelverk.Många gånger sker det dessutom med god- kännande av den sjukes anhöriga. De inser att det är för den dementes eget bästa.

Nu har regeringen och Socialdemokraterna äntligen enats om att ställa sig bakom ett lagförslag, som innebär att ett särskilt lagstöd skapas för att kunna ta till de skyddsåtgärder som behövs. Förslaget innebär att kommunen ska genomföra en utredning i varje enskilt fall. Utredningen måste visa att andra åtgärder har prövats och befunnits vara otillräckliga. Beslutet ska dessutom omprövas en gång per år.

På så sätt hoppas man att besluten om eventuella skyddsåtgärder inte ska fattas godtyckligt. Lagen föreslås träda i kraft först den 1 juli 2014.Det finns en uppenbar risk att lagen inte helt och hållet får avsedd effekt. Ett tydligt regelverk är ändå att föredra framför dagens oreglerade verklighet. Men till syvende och sist kommer man aldrig ifrån att vården inte blir bättre än vad förutsättningarna medger på det enskilda demenshemmet. Goda lagar kan helt enkelt aldrig ersätta god vilja, kunskap och tillräckliga resurser.

Av Tommy - 29 november 2012 08:27

Skräddarsydd demensvård kräver färre mediciner

Publicerat: onsdag 28 november kl 16:14 Ekot 6 kommentarer

Ett nytt sätt att arbeta med svårt dementa patienter och ge dem en mer skräddarsydd omsorg har gett färre fallskador och behovet av lugnande medel har minskat med hälften. I dag presenterades metoden vid Läkarstämman i Älvsjö.


– Det handlar om att försöka minska deras svåra symptom som till exempel kan vara hallucinationer, aggressivitet och sömnbesvär, säger Eva Nilsson -Bågenholm som är regeringens äldresamordnare.

Metoden går ut på att gradera den demenssjukes symptom, och sätta in åtgärder som passar den speciella patienten. Det kan handla om att personalen låter patienten hjälpa till med köksbestyr, att låta de sjuka lyssna på sin favoritmusik eller att gå promenader med patienterna. Dessutom anpassas läkemedelsbehandlingen.

Eva Nilsson Bågenholm säger att det gett förvånande goda resultat.

– Man kan minska användningen av tunga lugnande mediciner med upp till hälften. Man ser också att fallolyckorna minskar och den äldre själv mår mycket bättre när de här svåra symptomen försvinner.

Flera äldreboenden har fått stimulanspengar ur regeringens äldresatsning för att införa metoden. Det krävs en tvådagarsutbildning för de sjuk- och undersköterskor som deltar, men i övrigt krävs inte mer resurser, enligt Nilsson Bågenholm.

– De som har infört det helt och hållet säger att man behöver inte mer personal, det blir lugnare och enklare att hantera så att personalstyrkan används på ett helt annorlunda sätt.

Det låter ju ganska enkelt och självklart att man ska ge en individbaserad vård också till de dementa, varför har det inte gjorts tidigare?

– Jag tror det beror på att de här symptomen är så svåra, det är svårt att arbeta med aggressiva personer. Det har inte funnits det här stödet för att göra något annat än att dämpa symptomen.

Av Tommy - 28 november 2012 09:58

Läsning kan skjuta upp demens

Publicerat: tisdag 27 november kl 14:36 Gotlandsnytt

Både intellektuell- och fysisk stimulans kan fördröja sjukdomsförloppet för den som drabbats av demens. Det handlar bland annat projektet Läskraft om som personal inom äldrevården i dag informerades om.

Av Tommy - 28 november 2012 09:56

Hunnebohemmet samlingspunkt i framtidens äldreomsorg

Bankeberg blir särskilt boende. Hunnebohemmet blir ett centrum för flera verksamheter. Så vill Sotenäs organisera äldreomsorgen i framtiden.

 

Relaterat

FAKTA

Äldreomsorgen i korthet efter 2014

Bankeberg får upp emot 40 lägenheter

Hunnebohemmet får 11 kortidsplatser

Kvarberget får 86 lägenheter och 4 korttidsplatser

Demensplatserna kommer öka med sju stycken till 67

Totalt minskar platserna för personer med demens/somatik med en plats till 126. I stället ökar korttidsplatserna till 15, jämfört med dagens 14.

 
 

Nu har politikerna tänkt färdigt om äldreomsorgen. I ett nytt förslag pekas framtidens äldreomsorg ut i Sotenäs kommun. Som Bohusläningen redan kunnat berätta om kommer Bankeberg bli ett särskilt boende. Demensavdelningen på Hunnebohemmet flyttas senast i december 2014 till Bankeberg där upp emot 40 platser kommer att finnas, efter en planerad renovering.

– Vi är i stort behov av lokaler till annan verksamhet, därför flyttar vi en del av verksamheten till Bankeberg och får utrymme på Hunnebohemmet, säger Birgitta Granström (S), 2:e vice ordförande i omsorg- och socialutskottet.

Samlingsplats

Hunnebohemmet, som också kommer renoveras, nya inriktning blir nu delvis som en samlingspunkt. Kommunen vill att hemmet ska bli ett centrum för hemtjänsten norr, hemsjukvården, rehabilitering och korttidsvård.

– Vi har inget centrum i Hunnebostrand sen tidigare, så jag tror detta blir jättepositivt, säger Birgitta Granström.

Fördelarna med att göra Hunnebohemmet till ett centrum är flera, menar kommunen i det nya förslaget. Bland annat pekas det på att trädgården kan användas av de olika verksamheterna. Man planerar också att flytta viss administration till Hunnebostrand. Dessutom hoppas kommunen på att en öppen restaurang i Hunnebohemmet kan bli en samlingspunkt för pensionärer i den norra delen av Sotenäs.

– De äldre behöver något att gå till, det är väldigt lätt att man bara blir sittande. En samlingspunkt i Hunnebohemmet kan bli väldigt positivt, säger Birgitta Granström.

Personal

I förslaget pekas också flera framtida problemområden som behöver utredas ytterligare. Ett av dem är att kommunen nu måste locka människor till vårdyrket genom att göra det mer attraktivt. En del i detta är att erbjuda fler heltidstjänster.

– Problemet är inte unikt för oss men väldigt få söker sig till omsorgen. Vi ska börja med att erbjuda heltider så långt det är möjligt för att göra det mer attraktivt, man kan inte försörja sig på en 60-procentig tjänst, säger Birgitta Granström.

Förslaget i sin helhet kommer att debatteras på kommunfullmäktige den 13 december.

Av Tommy - 28 november 2012 09:53

Stockholm uppmanas bli samisk förvaltningskommun

Publicerat: tisdag 27 november kl 10:31 Nyheter P4 Radio Stockholm Kommentera

Sameföreningen i Stockholm uppmanar nu Stockholms stad att ansöka om att bli samisk förvaltningskommun. Detta framfördes vid ett samrådsmöte i förra veckan mellan sameföreningen och kommunens tjänstemän.


Det finns idag 19 samiska förvaltningskommuner där framförallt rätten till samisk förskola och äldreomsorg är starkare än i andra kommuner.

Dessutom ger lagen möjligheter för en medborgare att kommunicera med kommunen på samiska.

Stockholm är i dag förvaltningskommun för det finska språket och sameföreningen vill alltså nu att kommunen tar ett större ansvar även för det samiska språket.

– Det skulle lyfta de samiska frågorna och ge staden ekonomiska möjligheter att utbilda sin personal. Dessutom skulle det ge nya möjligheter när det gäller både förskola och äldreomsorg, säger Mariana Wik, ordförande i sameföreningen.

Karin Skoglund är ansvarig tjänsteman vid kommunen. Hon säger att frågan är i sin linda och att det i slutändan är kommunstyrelsen som tar beslutet.

– Vi har förstått att detta är ett önskemål och vi jobbar vidare med frågan. Men vi kan inte ta det slutliga beslutet.

Agneta Berner är hennes enhetschef och hon har förstått att det vore ett symboliskt viktigt beslut för samerna om Stockholm blev förvaltningskommun.

– Det skulle vara en värdefull markering för samerna, säger Agneta Berner.

Detta håller Mariana Wik med om - och hon tror också det skulle medföra att även vissa kranskommuner skulle ansluta.

– Om Stockholm blir förvaltningskommun kanske också kommunerna runt om väljer att bli det, säger Mariana Wik.

Av Tommy - 27 november 2012 16:07

Hon tar hand om dementa in i det sista

En gammal man vilar i en säng
Copyright YLE/Arja Lento

Eva Jensen-Jussila om arbetet med döden

Ti 27.11.2012 kl. 8.25
Lyssna14 min
Spela upp klipp på Arenan

Eva Jensen-Jussila om jobbet med minnessjuka

Ti 27.11.2012 kl. 8.25
Lyssna14 min
Spela upp klipp på Arenan

Det handlar om att att uttrycka sig rätt så att de dementa har det bra att vara säger Eva Jensen-Jussila som tar hand om dementa ända tills döden tar vid.

Det är svårt att tala om döden när det gäller en närstående eller en själv. Döden har blivit alltmer främmande för oss och någonting som sjukhusen oftast får ta hand om. På Rosenhemmet får boarna, de äldre, stanna kvar ända tills de dör, där försöker man göra döden så bra som möjligt både för den gamla och de anhöriga.

Hur arbetar man och tar hand om dementa? Att förstå en människa som inte längre har ord eller säger konstiga saker och som inte beter sig rationellt är en stor utmaning för vården.
Eva Jensen-Jussila har varit avdelningsskötare på Rosenhemmet för dementa i Åbo i över 7 år. Hon har mycket tankar kring de dementa, de anhöriga och om vad god vård av minnessjuka patienter betyder.

Presentation


Varmt välkommen till
DEMENSVÄRLDEN

Fråga mig

12 besvarade frågor

Omröstning

Vad tycker du är den maximala storleken på särskilt boende
 6 personer
 7 personer
 8 personer
 9 personer
 10 personer
 11 personer
 12 personer
 13 personer
 14 personer
 15 personer

Kalender

Ti On To Fr
 
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Januari 2013
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

TID SEN BLOGGSTART

AlternaTickers - Cool, free Web tickers

Skriv i gästboken


Skapa flashcards