Upptäckt kognitiv svikt kan halvera sjukhusbesök

19 NOVEMBER 2012 av JENNY LOFTRUP i VÅRD OCH OMSORG OM SJUKA ÄLDRE

Många äldre som åker ut och in på sjukhus har en odiagnosticerad demens i botten. Om man lyckas identifiera minnesproblemen och vidtar rätt åtgärder kan man minska vårdtiden på sjukhus och vårdcentraler dramatiskt. Det visar preliminära resultat i en studie vid Internmedicinska kliniken, SUS Malmö, i samarbete med Minneskliniken .

Lennart Minthon Foto: Gunnar Menander

Lennart Minthon är professor vid Lunds universitet och forskningsledare vid Minneskliniken vid SUS i Malmö:

Av 200 patienter som var över 60 år och sökte akutvård, så visade det sig att 73% led av hjärnsvikt, men nästan ingen av dem hade diagnosen demens, det är inte konstigt att de inte klarade av medicinering och annat.

Studien* visar att mörkertalet är enormt, bara 8% av patienterna med demens hade en diagnos sedan tidigare. Problem med blodtrycket eller hjärtat är vanliga anledningar till att äldre hamnar på akuten. Om man inte upptäcker att patienten också har problem med minnet är risken stor att behandlingar inte kommer att fungera hemma i vardagen. Lennart Minthon:

De åker jojo fram och tillbaka till akuten och primärvården, och tidigare tittade man ofta bara på det kroppsliga, nu lyfter vi kognitionen.

Intervention för bättre liv och minskad tid på sjukhus

Mellan 2010-2011 undersökte doktoranden Gustav Torisson hur ofta patienter som fått besked på att de led av kognitiv svikt, besökte sjukhus och vårdcentraler. Den studien är inte publicerad än, men de preliminära resultaten är slående. De patienter som genomgick en intervention lyckades minska sina sjukhusbesök med 50% . Sjukhusledningen kallades in för att informeras om den stora förbättringen som naturligtvis kan leda till stora besparingar.

I Gustav Torissons studie medverkade arbetsterapeuterna Sofia Raccuia, Jenny Cappelin och sjuksköterskan Anna Johansson. 200 patienter som behövde akut vård och lades in på internmedicinkliniken i Malmö intervjuades. De fick berätta om  upplevda besvär med minnet, social situation och om hur de hanterade sina mediciner.

Men det är inte alltid svaren helt stämmer med verkligheten om man lider av hjärnsvikt och därför intervjuades också anhöriga, som ofta gav en annan bild. Om resultaten bekräftas i de fortsatta studier som görs i Malmö, så kommer det nya arbetssättet att införas också vid SUS i Lund.

Men att bara få veta att man lider av kognitiv svikt förbättrar inte hälsan. Arbetsterapeuten Sofia Raccuia berättar hur man gjorde en intervention för 100 av de 200 patienterna:

Vi satt med vid vårdplaneringarna och highlightade den kognitiva svikten och vilka hinder den kunde leda till för patienten i vardagen. Att göra sambandet tydligt mellan kognitiv förmåga och funktions- och aktivitetsförmåga är mycket viktigt för att patienten ska kunna få så individanpassade åtgärder som möjligt i hemmet. Även en rekommendation gällande uppföljning skickades till primärvården. Dessutom gjorde en apotekare en avancerad medicingenomgång.

Sjuksköterskan Anna Johansson ringde också upp patienten en vecka efter hemkomsten från sjukhuset. Samtalet löste många basala men viktiga problem, till exempel hur man bokar tid eller beställer ett intyg.

Forskaren Gustav Torisson följde upp patienterna efter tre månader och efter sex månader. Han anser att man bör överväga regelmässiga minnestester vid akutvård. Sofia Raccuia:

Vi hittar inte alla på känsla, det är säkert. Att vi minnestestade alla patienter ledde till att vi hittade patienter med minnesproblem som vi inte hade upptäckt annars.

Troligtvis ökar patienternas livskvalité i takt med att återinläggningen sjunker. Målet är att på ett standardiserat sätt identifiera patienter med minnesproblem så tidigt som möjligt. Genom rätt handläggning och uppföljning minskar risken för återinläggningar. På Intermedicinska klinken fortsätter man sitt arbete med att implementera de nya arbetsrutinerna.

 

*Studien är publicerad i BMC Geriatrics augusti 2012.

Oförmåga att kombinera ordpar kan avslöja demens

Raffaella Crinelli

I takt med att fler lever till en högre ålder blir demenssjukdom ett allt större problem i samhället. För att de som drabbas ska få rätt vård och hjälp är det viktigt att upptäcka sjukdomen i ett så tidigt skede som möjligt.

- Som logoped och språkintresserad har jag forskat för att bidra till att utveckla bättre diagnostiska verktyg för demens. Jag och mina kolleger har undersökt det semantiska minnet hos allt från unga friska till äldre med normal försämring av minnet och till dem som har utvecklat demens. Det har vi gjort genom olika språkliga och neurofysiologiska tester, säger Raffaella Crinelli, doktorand och författare till den aktuella avhandlingen.

I arbetet använde forskarna till att börja med ett par enkla, etablerade språktester som är utformade för demenssjukdom. Dessa språktester mäter den aktiva förmågan att finna ord, substantiv respektive verb. Här gällde det att på en minut dels nämna så många djur som möjligt, dels nämna vad en person kan göra. Forskarna kunde visa att de dementa har skadad ordhämtning - i synnerhet när det gäller verben - och att detta hör ihop med en för låg genomströmning av blod i vissa delar av hjärnan.

Men forskarna konstruerade även ett helt nytt språktest för att diagnostisera patienter med demenssjukdom. Testet prövar hjärnans förmåga att automatiskt hitta rätt kombinationer av ord. I testet ingår ordpar som semantiskt hör ihop, likaväl som semantiskt orelaterade ord. Det är både konkreta ord, som till exempel "stol + bord", och abstrakta ord, som "ursprung + inledning". Dessa riktiga ordpar har blandats med ordpar som inte alls matchar varandra.

Resultaten visar att äldre friska var lika bra på så kallad automatisk ordhämtning som yngre människor. Denna automatiska ordhämtning fanns kvar hos personer med mild demenssjukdom, men såg olika ut om patienterna hade Alzheimers sjukdom i ett tidigt stadium eller så kallad semantisk demens, alltså bevarad talförmåga men problem med att förstå ords betydelse. Bland annat såg forskarna skillnader i reaktionstider hos friska äldre och patienter med Alzheimers respektive patienter semantisk demens, där de förstnämnda var snabbast och de sistnämnda tog längst tid på sig. Vid tester som innebar mer krävande ordinhämtning syntes också tydliga skillnader mellan personer med mild demens och friska kontroller. Resultaten av det nya språktestet korrelerades med markörer för hjärnans aktivitet och ett mått på blodgenomströmning i hjärnan för att säkerställa diagnoserna.

I en annan delstudie i avhandlingen använde forskarna magnetkamera för att jämföra hjärnan hos Alzheimerssjuka och personer med semantisk demens. De kunde då se att den vita substansen krympt i ett specifikt område i hjärnan, kallat inferior longitudinal fasciculus, hos personer med semantisk demens, vilket skulle kunna tyda på att detta område är viktigt för det semantiska minnet.

- Vår forskning visar att enkla tester av ordbearbetning kan vara värdefulla för att upptäcka demens, speciellt i kombination med neurofysiologiska tester, elektroencefalogram och undersökning med magnetkamera, säger Raffaella Crinelli.

Disputation sker den 27 november 2012. Studierna i avhandlingen bygger på ett samarbete mellan Karolinska Institutet och Waldau universitetssjukhus för psykiatri i Schweiz. Arbetet har finansierats genom Nationella forskarsolan i vård och omsorg, Stiftelsen Lions forskningsfond för åldersrelaterade sjukdomar, Gun och Bertil Stohnes Stiftelse, Stiftelsen Demensfonden, Stiftelsen Sigurd och Elsa Goljes Minne, och Alzheimersfonden. Huvudhandledare har varit professor Lars-Olof Wahlund vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle.

Doktorsavhandling:

För frågor, kontakta:

Språk och äldreomsorg samverkar på Persikan

0" title="http://blogg.kommunal.se/annelienordstrom/?p=1176">0" target="_blank">http://blogg.kommunal.se/annelienordstrom/?p=1176">0 kommentarer och 3 reaktioner

Persikan är det lena och vackra namnet på ett äldreboende i Tensta som drivs av företaget Kavat Vård. Här bor 18 äldre med ursprung i Iran som alla talar persiska. Den gamla flaggan från hemlandet pryder dagrummet, all information på anslagstavlorna är på persiska och alla medarbetare behärskar språket.

De bjuder oss att dela lunchmåltiden och kocken lägger upp kyckling som doftar av orientaliska kryddor. Samtalen flyter mångordigt kring borden. Många av de äldre talar gärna sitt eget språk, men ingen eller dålig svenska, så det är vi gäster som är avvikande. En del av dem har bott länge i Sverige och har tidigare talat bra svenska, men just det senast inlärda språket är en av de saker som tidigt försvinner med en tilltagande demens.

Kavat Vård har satsat på olika språkgrupper när de bygger upp sina äldreboenden, behovet är stort i Stockholmsområdet. Snart startas ett spanskspråkigt boende söder om stan.

Kocken på Persikan lagar delikat mat.

Flera av medlemmarna jag talar med har tidigare arbetat på vanliga kommunalt drivna äldreboenden och ser både fördelar och nackdelar med den nischade verksamheten.

- Trots att jag själv är från Iran och förstår kulturen, blir jag jätteirriterad när de anhöriga lägger sig i vårt arbete, säger en av medarbetarna med ett stort leende.

-  Men så gör man, man bryr sig om sina äldre och vill att de ska ha det bästa, men jag gillar ändå inte när de har åsikter om vad, hur och när jag ska göra olika saker i mitt jobb.

Kavat Vård bygger helst upp egna boenden som säljer platser till kommunerna, att ta verksamhet på entreprenad begränsar möjligheterna att utveckla på det sätt som vi önskar göra i vårt företag, berättar Kent Edström.

Här på Persikan har företaget valt en något annorlunda bemanningsstruktur. Varje våningsplan har utbildad omvårdnadspersonal som behärskar både persiska och svenska. Därutöver finns en serviceansvarig som har hand om städning, frukostservering och förråd, denna personal har inte alltid omsorgsutbildning och kan ha brister när det gäller det svenska språket. Det här är ett sätt att hantera den brist på utbildad omvårdnadspersonal som är ett faktum i landets storstadsområden. På Persikan finns också en fritidsledare som har till uppgift att aktivera de äldre både fysiskt och mentalt samt en egen kock som gör att ljuva dofter kittlar luktsinnet. Spontant känns det bättre och mer professionellt att skapa olika jobb med olika kompetenskrav än att kräva att alla undersköterskor ska klara alla sysslor.

Jobbgänget på Kavat Vårds verksamheter i Tensta.

På det stora hela tycks den här arbetsplatsen fungera skapligt bra. Precis som på de flesta arbetsplatser har medarbetarna åsikter om cheferna, några är bra och andra mindre bra på att lyssna på sina medarbetare. Några medlemmar tycker att schemat är dåligt och att det är svårt att jobba i äldreomsorgen och samtidigt vara ensamstående mamma.

Några skulle vilja jobba mer och få bättre förutsättningar att utbilda sig. Detta är problem som jag ofta möter bland medlemmar inom äldreomsorgen. Helt klart tar inte arbetsgivarna, oavsett om de är privata eller offentliga, tillräckligt stort ansvar för att göra branschen attraktiv.

Inga varsel i Mölndals äldreomsorg

Lackarebäcks äldreboende. Foto: Lasse Nilsson/SR

Den rödgröna oppositionen har varit emot varsel från början, men accepterat att dra ner på antalet äldreomsorgsplatser.

– Med så många som vi ändå har inom äldreomsorgen så kommer ett antal gå i pension och ett antal sluta ändå. Vi resonerar som så att om man framåt våren, kan man i såfall se om det behövs varslas ytterligare och lägga det antalet. Men vi tycker det är onödigt att varsla 30 idagsläget och oroa personalen, säger Kenneth Wallin (M) ordförande i Vård och Omsorgsnämnden.

Men för bara två veckor sen lät det annorlunda från Kenneth Wallin om den rödgröna oppositionen som var emot varsel från början:

– Socialistiska sidan är emot den ekonomiska sidan av det hela, man är beredd och stänga ett antal platser, men man är inte beredd att ta den ekonomiska konsekvensen av det. Det tycker jag är lite tråkigt, jag är väldigt besviken på dem för det.

Så ni har gått oppositionen till mötes?

– Ja det vet jag inte om vi har. Det här har vi kommit fram till både opposition och inom alliansen, som ... Som har det problemet så att säga. Det säger idag Kenneth Wallin (M) ordförande i Vård och Omsorgsnämnden.

– Det är ren mänsklighet också. Det finns ingen anledning att oroa personalen som jag sa alltså.

Äldreomsorg på finska?

Under perioden 23 oktober - 18 november har kommunens finsktalande invånare, som är 65 år eller äldre, haft möjlighet att svara på en enkät och berätta hur just de vill att äldreomsorgen ska se ut. Enkäten har funnits som ett vanligt pappersformulär samt på webben.

 

Ett antal personer har också intervjuats och fått med egna ord beskriva sina önskemål och tankar om äldreomsorgen.

 

Enkätens resultat och intervjuerna sammanställs i en rapport. Den kommer att finnas tillgänglig bland annat på den här webbplatsen efter årsskiftet.

 

Utlottning av presentpåsar

Alla som har svarat på enkäten har varit inbjudna att delta i en utlottning av presentpåsar (värde ca 200 kr). Utlottningen sker under december, och vinnarna kommer att kontaktas personligen via telefon eller e-post.

 

Varför en kartläggning?

Botkyrka är en de utvalda kommuner som ingår i det finska förvaltningsområdet. Det innebär att kommunen har ett särskilt ansvar att värna om det finska språket och kulturen, och att ge det stöd som krävs. Kommunen måste bland annat kunnat ge äldreomsorg på finska.

Enkäten och intervjuerna ingår i en kartläggning som vård- och omsorgsförvaltningen gör för att bättre kunna tillmötesgå den finsktalande befolkningens behov av äldreomsorg i framtiden.

 

Om du vill veta mer

Tiina Rantanen

Om du vill veta mer om kartläggningen är du varmt välkommen att kontakta Tiina Rantanen. Du når henne genom Kontaktcenter på telefon 08-53061000.

 

Linköpings kommun struntar i Socialstyrelsens krav på ökad bemanning på demensboenden.

Kunskap om diabetes och demens saknas av vårdgivande läkare, de har dessutom bekräftat detta muntligen.               

F.n är det läkare med ingen kunskap om demens eller diabetes som behandlar vårdtagare. Dessa tar heller inte kontakt med specialister som besitter denna kunskapen utan "kvacksalvar" och vet egentligen inte vad de ger för diagnoser och behandlingar, tvärtom är de medicinska besluten helt felaktiga! Detta ger i sin tur andra brister hos patienterna som utvecklar kärlkranssjukdomstillstånd, stroke, svampsjukdomar, infektioner mm som inte heller behandlas. När en vårdtagare sitter med glansiga ögon, ingen talförmåga, knän som viker sig och de anser att vårdtagaren "bara är trött" trots att vid kontroll vårdtagaren har mellan 21 och 23 mmol i blodsockervärde, dvs alldeles för högt värde när normalvärdet borde vara lägre än tio mmol blodsocker. Och vårdtagaren trots detta inte får någon insulin kan det inte påstås att vårdtagaren får någon professionell vård! Partille vårdcentral ligger i nära anslutning till Sahlgrenska universitetssjukhuset, Östra, och skulle lätt kunna få information därifrån vad som behöver göras. Men istället anses vårdtagarens familjemedlemmar som krävande. Vårdtagarens anhörig anser att det är kvacksalveri som vårdcentralen Furulunds läkare håller på med! Okunskap om diabetes och demens gäller egentligen hela Partille kommun och alla de som ska delge medicin och behandling till vårdtagare i kommunen! Vilket de själva har bekräftat muntligen. Det finns en enda person som kan diabetes och det är en s.k diabetes sjuksköterska som vårdtagaren inte längre får kontakt med. Dessutom är denne sjuksköterskan inte behörig att ge ordination om behandling eller medicinering, detta kan endast ges av läkare som saknar kunskap, moment 22?!?!

Tänk enkelt om kognitiva hjälpmedel