Senaste inläggen

Av Tommy - 20 november 2012 17:18

Kommunal äldreomsorg får toppbetyg i ny undersökning

2012-11-19 11.32

Kommunala äldreboenden och hemtjänst får det högsta betyget någonsin sedan Svenskt Kvalitetsindex började mäta kundnöjdhet för fem år sedan. Förskolan behåller sitt höga betyg från tidigare mätningar i resultaten som presenterades idag.

– Det är alltid glädjande när vi får bekräftelse på att de som använder den kommunala servicen i stort sett är nöjda. Inom till exempel kommunala äldreboenden finns det kompetens och ett stort engagemang hos personalen som ger dessa effekter, säger Håkan Sörman, vd på Sveriges Kommuner och Landsting, SKL.

Högst för förskolan

Förskolan får som tidigare högsta betyg med ett index på 75,6 men både grund- och gymnasieskola kommer inte långt efter med 69,5 respektive 69,1. Nöjdheten i kommunala äldreboenden har aldrig varit så hög, 71,5. I förra årets mätning låg index på 65,0. Hemtjänsten har också ökat i nöjdhet, från 65,7 till 69,1. Socialtjänsten däremot får fortsatt låga siffror, 49,4 från 52,0 förra året.

Över 70 i index

Kommunernas och landstingens verksamheter ligger i snitt över 70 i det index som SKI använder. Detta är det högsta resultatet sedan mätningarna påbörjades för fem år sedan. Resultaten för kommunerna kan jämföras med myndigheter som Polisen, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen som har ett snitt på 60.


Av Tommy - 20 november 2012 17:16

Konkurrens och patientmakt har lett till nöjdare patienter

2012-11-19 15:32

Konkurrens och patientmakt har lett till nöjdare patienter

Svensk äldreomsorg har återvunnit förtroendet bland medborgarna. Resultatet av Svenskt kvalitetsindex undersökning över medborgarnas syn på samhällsservicen välkomnas av Vårdföretagarna.

Medborgarnas förtroende för den svenska äldreomsorgen har ökat kraftigt sedan 2011. Ökningen är lika stor inom offentlig som privat utförd äldreomsorg.

Efter senaste tidens diskussion om brister i äldreomsorgen har kvaliteten hamnat i centrum. Både privata och offentliga utförare har blivit bättre på att visa upp den kvalitet och kompetens som finns inom den svenska äldreomsorgen. Det är glädjande att se att förtroendet ökar, säger Håkan Tenelius, näringspolitisk chef på Vårdföretagarna.

- Vårdföretagarna har länge drivit frågan om en nationell oberoende utvärdering av all vård och omsorg. Patienter och brukare behöver tydligare information om utförarnas kvalitet för att kunna göra ett kunskapsbaserat val. Tydligare information skulle leda till ökad patientmakt och med det en ännu nöjdare patient.

Svenskt Kvalitetsindex mätning visar även att patienter är mer nöjda med privat utförd vård än den offentliga. Det är för sjätte året i rad som SKI:s mätning av invånarnas syn på samhällsservice ger detta resultat, trots att årets mätning visar att patienterna är något mindre nöjda med den privata vården 2012 än 2011.

Den offentligt utförda vården får högre betyg av patienterna än någon gång tidigare och närmar sig förtroendet för den privata vården.

- Efter vårdvalsreformernas införande konkurrerar vårdcentralerna om patienterna genom att erbjuda den bästa kvaliteten och servicen. Konkurrensen har lett till ökat tillgänglighet och ett större patientfokus även hos de offentliga utförarna, vilket syns tydligt i årets mätning.

Mest nöjda är svenskarna med den privata tandvården, med ett nöjdhetsindex på 86,4. C:a 10 enheter högre än Folktandvården. SKI:s undersökning har under en lång tid visat att den privatdrivna tandvården upplevs som bättre och har ett högre förtroende än den offentliga.

Av Tommy - 20 november 2012 17:08

(weböversatt)

Hur jäst Protein bryts upp Amyloid fibrillerna och störda Protein stycken

Springs (19 nov 2012) — flera dödliga hjärnans sjukdomar, inklusive Parkinsons sjukdom, är anslutna via Skellefteåsjukan specifika proteiner i störda stycken och stabil, olösliga fibrillerna kallas amyloid. Amyloid fibrillerna är svåra att bryta upp på deras stabila, ordnad struktur. Exempelvis utgör α-synuclein amyloid fibrillerna som ackumuleras i Lewy organ vid Parkinsons sjukdom. Protein stycken som ackumuleras i svar till miljömässiga stress, såsom värme chock, har däremot en mindre stabil, störda arkitektur.

 

Hsp104, ett enzym från jäst sönder både amyloid fibrillerna och störda stycken. I det senaste numret av cellen, James Shorter, med Dr, biträdande professor i biokemi och biofysik, och kolleger från Perelman School of Medicine, University of Pennsylvania, visa att Hsp104 växlar mekanism för att bryta upp amyloid kontra störda stycken. För stabila strukturer för amyloid-typ måste Hsp104 alla sex av dess underavdelningar, som tillsammans gör en hexamer, att dra stycken isär. Däremot, för de mer formlös, icke-amyloid stycken krävs Hsp104 endast en av sina sex underavdelningar.

Oväntat, den bakteriella versionen av Hsp104 enzym, kallas ClpB, beter sig annorlunda jämfört med Hsp104. bakteriell ClpB använder alla sex underenheter för att bryta upp amorft stycken och misslyckas med att bryta upp amyloid fibrillerna. Bakterier ignorera bara dessa mer stabila strukturer, medan jäst Hsp104 för att utnyttja amyloid fibrillerna för välgörande ändamål.

-En överraskning är att biokemister trodde att Hsp104 och ClpB hexamers arbetade på samma sätt, säger första författare och Doktorand i kortare labbet Morgan DeSantis. "Detta är inte fallet."

Hsp104 bryter upp protein stycken genom att "dra" enskilda polypeptiden kedjor genom en kanal som formulären hexamer vid dess center, rekrytera fler underavdelningar till jobb, som behövs. Enskilda polypeptider uppstå på andra sidan där de kan vara refolded till aktiva strukturer. Anmärkningsvärt, Hsp104 bröt upp olika amyloid fibrillerna bildas av proteiner som ansluten till Alzheimers sjukdom (tau och Ab42), Parkinsons sjukdom (α-synuclein), Huntingtons sjukdom (polyglutamine) och även typ II diabetes (amylin).

De dåliga nyheterna är att djur inte hysa sin egen version av Hsp104 och de verkar inte ha protein maskinen att bryta upp amyloid stycken så snabbt. Men Shorter ser detta som ett möjligt terapeutisk möjlighet: "Vi vill införa Hsp104 transiently som en terapeutisk clump buster och optimera Hsp104 för varje typ av sjukdom protein." Han är uppmuntrad av prekliniska bevis att Hsp104 räddar neurodegeneration orsakas av α-synuclein Skellefteåsjukan i en råtta modell av Parkinsons sjukdom. Hans lab är nu scanning jästceller att leta efter de mest användbara formerna av Hsp104.

Medupphovsmän är Eunice H. Leung, Elizabeth A. Sweeny, Meredith E. Jackrel, Mimi Cushman-Nick, Alexandra Neuhaus-Follini, Shilpa Vashist, Matthew A. Sochor och M. Noelle Knight, allt från Penn.

Forskningen finansierades av NIH utbildning bidrag (T32GM071339; T32GM008275; T32AG000255); NRSA predoctoral stipendier (F31NS079009; F31NS067890); AHA predoctoral och postdoctoral stipendier; en NIH regissörens nya innovatör Award (DP2OD002177), en Ellison Medical Foundation nya Scholar i åldrande Award, och Penn Institute of Aging, Alzheimers sjukdom Core Center och Diabetes Research Center utmärkelser.

Av Tommy - 19 november 2012 11:29

TA | Populär kurs om demens på nätet

I Trelleborg har närmare 95 procent av vårdpersonalen inom kommun och slutenvård genomfört den nätbaserade kursen ”Demens ABC”. Kommunen toppar listan i Skåne med flest antal personer som har genomfört kursen. 

Text och foto: Anki Wenster
– Alla har fått samma kunskapsgrund att stå på, säger Kristina Edvardsson, som är demenssjuksköterska och projektledare för Demens ABC.

En av hennes uppgifter som demenssjuksköterska i kommunen är att sprida kunskap om demenssjukdomar till kommunens vårdpersonal. Via sitt demensnätverk hörde hon talas om den kostnadsfria nätbaserade kursen.

– Ett fåtal personer saknade datorvana och hade svårt att logga in, där var demensombuden behjälpliga med praktiska detaljer. Möjligheten att göra utbildningen i grupp var det inte någon som valde, då får man inte något personligt diplom efter kursen, i stället får gruppen ett gemensamt. Vad jag har förstått så var kunskapstest och diplom en viktig del. De flesta, även jag, delade upp kursen på flera tillfällen, vilket jag tror är bästa sättet, säger Kristina Edvardsson.

Carin Nilsson, arbetsterapeut inom Sjuksköterske- och Rehaborganisationen, är även hon nöjd med utbildningen liksom enheten. Där ingår även sjukgymnaster, syn- och hörselinstruktörer. De var alla delaktiga och positiva. Konceptet att genomföra en nätbaserad utbildning var nytt för henne, men hon upplevde att det var lätt att komma i gång.  

– Ett utmärkt sätt att både få ny kunskap och uppdatera den man har. Jag tyckte utbildningen var jättebra och är nöjd med allt från upplägg till reflektionsfrågorna, kombinationen av visuell information, ljud och text var tilltalande.

Carin Nilsson delade upp utbildningen på ett par tillfällen och upplevde valfriheten som en fördel jämfört med en kurs med fasta kurstillfällen.

– Jag ser fram emot den yrkesspecifika fördjupningskursen som kommer i höst och kan absolut tänka mig fler nät-utbildningar som rör andra diagnoser.    
Det stora deltagandet, ungefär 670 personer, tror Kristina Edvardsson bland annat beror på att kursen var förankrad hos cheferna och kunskapen efterfrågad, likaså att kunna välja när och var kursen skulle genomföras, på arbetstid eller fritid med kompensation för nedlagd tid. Och kunskapen tillämpas, det menar båda är tydligt genom att man nu i mindre omfattning diskuterar mediciner till förmån för bemötandefrågor och omhändertagande av de demenssjuka. Det är påtagligt på teammöten.

– Syftet var att personalen skulle förstå att de är redskapen, inte medicinen Ledord som bekräftelse, lugn och beröm har tydliggjorts i omvårdnadsarbetet och även personalens förståelse för anhöriga har ökat. 
Utbildningen har överlag fått positiv respons, enligt Magnus Westlander på Svenskt Demens Centrum.

De farhågor man hade var att en webbaserad utbildning kunde orsaka problem med tanke på att en del vårdpersonal saknade datorvana, men man har haft förvånansvärt få datatekniska frågor. Ett tidigare problem, att ladda ner diplomet, har åtgärdats med en ny teknisk lösning.

Ett fåtal har haft synpunkten att kursen är för enkel, men tanken är att den ska fungera som ett ”körkort” för demensvården och tar upp det viktigaste man ska känna till för att arbeta med personer med demenssjukdom, säger han.

Fakta: Demens ABC

Nätbaserad och kostnadsfri utbildning som inte kräver några förkunskaper. Framtagen av Svenskt Demens Centrum utifrån de nationella riktlinjerna vid demenssjukdom med syfte att motivera till personcentrerad omvårdnad och medverka till kvalitets- och metodutveckling inom vården. Målgruppen är framför allt vårdpersonal men kan genomföras av alla intresserade. Kursen omfattar tio kapitel, 20–30 minuter per kapitel, kursen avslutas med kunskapstest och diplom.

Ansvarig för sida:

Catharina B Tunestad
Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter
 

Chefsredaktör

E-post: catharina.tunestad@fsa.se

Av Tommy - 19 november 2012 11:27

"Trivseln viktigare än Boverkets normer"

Det är viktigare att skapa en miljö där man trivs än att Boverkets standardkrav för äldreboenden uppnås.

 
Så kan en viktig del i seminariet Framtidens äldreomsorg på tisdagen i Heby Folkets hus biosalong sammanfattas. Ett hundratal personer, varav några också var anhöriga till äldre, kom för att lyssna och ställa frågor. I 14 månader har olika områden av kommunens äldreomsorg i framtiden utretts, och ännu är inte alltting klart. Men framför allt i fråga om särskilda boenden som vård- och omsorgsboende, som är dyrast och behovsprövat, samt trygghetsboende, som inte är behovsprövat och där den äldre står i kö för en bostad för gemenskap med andra, blev frågorna rätt många.
Johnny Johansson i Hårsbäck undrade varför man lade ner Torggården i Heby för några år sedan när behovet av särskilda boenden bedöms öka i framtiden? Åsa Johansson, chef för äldreomsorgen, svarade att man då hade för många platser som stod tomma i kommunen. Sedan var det dags för kaffe och riktigt utredd blev väl inte Torggårdsfrågan, till exempel om där kan bli trygghetsboende längre fram. Det framgick för övrigt att inga av de 163 trygghetsboenden som nu finns i kommunen är öronmärkta för äldre även om det mestadels är äldre som bor i lägenheterna.
Men den hetaste potatisen är Tallgården i Östervåla. Där har personalen minskats med sex personer under hösten. Sedan intagningsstoppet i våras har också antalet platser minskat med sex stycken. Målet är tio färre. Hur det sedan blir med Tallgården och med Tegelbacken (f d sjukhemmet) i Heby är oklart. Inget av de boendena uppfyller Boverkets standardkrav. Boytan är för liten, alla har inte egen toalett och kokmöjligheter saknas i bostaden.
En tanke finns att bygga ut Kvarnängen och lägga ner Tallgården, men nybyggnation är dyrt och inget är bestämt. – Under en del av Tallgårdens huvudbyggnad finns svamp, en lägenhet har tagits ur bruk för sanering, sade Åsa Johansson och tillade att de flesta i äldre vill bo på Kvarnängen. Men Christina Wester, som har sin far boende på Tallgården genmälde: – Hur många av de gamla vill använda eget kök? Trivseln är väl viktigast och på Tallgården finns matsal med hemlagad mat och gemensamhets- lokaler där man umgås och ser på Teve.
Till UNT sade hon: – Min pappa bodde tidigare på ett ultramodernt äldreboende i Nacka, men ingen brydde sig om honom. Det gör man på Tallgården. På seminariet togs det också upp att kollektivtrafiken inom kommunen behöver bli mycket bättre, samt att biståndsbedömarna inte lyssnar så väl efter de gamlas behov utan mer bekymrar sig om kostnaderna: – Att kunna välja boendeform och omsorgsgrad fungerar inte i praktiken, sade en dam bland annat.
Av Tommy - 19 november 2012 11:17

(webböversatt)

Reconsidering Cancer Bad Guy

Springs (16 nov 2012) – forskare vid Köpenhamns universitet har funnit att ett protein, känd för att orsaka cancerceller att sprida runt kroppen, också är en av de molekyler som utlöser reparation processer i hjärnan. Dessa fynd är föremål för ett papper, publicerade denna vecka i Naturen kommunikation. De pekar sättet att nya vägar för forskning i degenerativa hjärnans sjukdomar som Alzheimers.


Hur att reparera hjärnan skador är en grundläggande fråga inför hjärnan forskare. Forskare har varit bekant med protein S100A4 för viss tid som en faktor i Metastas eller hur cancer sprids. Men det är första gången proteinet har visat sig spela en roll i hjärnan skydd och reparation.

"Detta protein är inte normalt i hjärnan, endast när det trauma eller degeneration. När vi bort protein i möss upptäckte vi att deras hjärnor var mindre skyddade och kan motstå skada. Vi upptäckte också att S100A4 fungerar genom att aktivera signalering vägar inuti nervcellerna,"säger Postdoc Oksana Dmytriyeva, som arbetat med forskning i ett team på Protein Laboratory i institutionen för neurovetenskap och farmakologi vid Köpenhamns universitet.

Skurken visar sig vara hjälte

Denna forskning står på axlarna av många års arbete på S100A4 i dess deadlier roll i cancer progression. Upptäckten innebär en betydande utveckling för den nya Neuro-onkologi-grupp som flyttade till Köpenhamns universitet Protein Laboratory Group från danska Cancer Society i oktober.

"Vi var förvånad över att finna detta protein i denna roll som vi trodde det var enbart ett protein som cancer. Vi är mycket glada om det och vi ser fram emot att fortsätta vår forskning i praktisk riktning. Vi hoppas att resultaten så småningom kommer att gynna människor som behöver behandling för neurodegenerativa sjukdomar som Alzheimers sjukdom, men självklart har vi en lång väg att gå innan vi kommer till den punkten, säger Oksana Dmytriyeva.

Det vetenskapliga papperet protein S100A4 främjande av Metastas ger neuroprotection i hjärnan skadan kan hittas på nätet i journalen Nature Communications.

Av Tommy - 17 november 2012 09:38

Livet förändrades när Stig drabbades av demens

Stig Asterling tyckte att han hade blivit glömsk. Hustrun Margit började observera sin make och upptäckte att han inte längre var samma sprudlande person. Tillsammans kontaktade de vårdcentralen och efter utredning fick de beskedet – Stig hade drabbats av Alzheimers sjukdom.


– Det svåraste är att acceptera sjukdomen. Det retar mig att jag glömmer saker, säger Stig.

Han och Margit har hållit ihop i 60 år och bor idylliskt vid havet i Halmstad. De älskar sitt hus och den ro som närheten till naturen ger. Men deras vardag är förändrad.

Margit för anteckningar om Stigs sjukdom. I september 2010 träffade de vårdcentralens läkare, som först trodde att Stig var deprimerad. Men efter tester som tydde på förändringar i hjärnan började man misstänkta demens.

Fördjupade undersökningar gav svar

Stig blev nu patient på psykiatriska avdelningens minnesmottagning, där fördjupade undersökningar gjordes. Resultaten sammanställdes och i februari 2011 fick de veta att Stig hade fått Alzheimers sjukdom.

– Jag var inställd på det värsta, och det här var det värsta. Men läkaren på minnesmottagningen stöttade och tröstade, berättar Margit.

Sedan dess har Stigs tillstånd försämrats. Han tappar orienteringen ibland, finner inte ord och får inte ihop sammanhang.

Tar hjälp av bokstaven M

Stig har några knep som underlättar för honom. Tre bra saker börjar alla på bokstaven M.

– Mat är bra, motion är viktigt och Margit hjälper mig i alla situationer.

Livet har förändrats för paret som har varit mycket aktivt. Stig var lärare i bland annat geografi på Hallägraskolan i Halmstad och ville besöka de länder han undervisade eleverna i. Tillsammans med Margit gjorde han många och långa resor i alla världsdelarna.

– Numera är resorna korta och utan strapatser, konstaterar Margit.

Kan inte längre

Stig var också en uppskattad föredragshållare, extraknäckte som reseledare, var föreningsmänniska, politiskt aktiv och en sällskapsmänniska av stora mått. Omställningen är stor.

– Men vi har många omkring oss som vill oss väl. Bilen har vi sålt och cyklar istället. Behöver vi skjuts ställer vännerna upp, berättar Margit.

Stig blir alltmer beroende av henne. Hon hämtar kraft i en anhöriggrupp och hos vännerna. Framtiden varken vill eller kan hon tänka på.

– Jag är realist och vet att sjukdomen bara går åt ett håll. Vi tar en dag i taget och har det trots allt bra, säger hon.

Av Tommy - 16 november 2012 11:02

Nya webbutbildningar om vård av personer med demenssjukdom – Demens ABC plus

Svenskt demenscentrum håller på att ta fram nya webbutbildningar om vård och omsorg av personer med demenssjukdom. Demens ABC plus kommer att bestå av sex utbildningar som riktar sig till olika verksamheter och målgrupper. September 2012 blev utbildningen för primärvården klar.
 
 
 

Demens ABC plus är ett samlingsnamn för sex nya webbutbildningar som Svenskt demenscentrum håller på att ta fram. Syftet med utbildningarna är bland annat att sprida kunskap och erfarenhet om hur man genom god vård och omsorg kan minimera användningen av lugnande läkemedel och tvingande skyddsåtgärder. Uppdraget kommer från Socialdepartementet.

Plusutbildningarna riktar sig till olika verksamheter

Webbutbildningen Demens ABC tar upp de viktigaste delarna som rör omvårdnaden i Socialstyrelsens nationella demensriktlinjer, den vänder sig till all vårdpersonal. De nya plusutbildningarna är mer specialiserade och kommer att rikta sig till olika verksamheter och målgrupper.

Första webbutbildningen lanserades i september 2012

Den första plusutbildningen lanserades i september 2012 och vänder sig till yrkesverksamma inom primärvården. Sedan följer utbildningar för biståndshandläggare, hemtjänst, särskilt boende, anhöriga och sjukhus.

Nästa utbildning lanseras i februari 2013

Utbildningen för biståndshandläggare lanseras i februari 2013.

Kompletterar Demens ABC

Det är inget krav att ha gått Demens ABC först. De olika utbildningarna kompletterar varandra. Men det är en fördel att först ha gått Demens ABC.

Gratis

Samtliga plusutbildningar kommer att vara avgiftsfria.

Demens ABC plus på Svenskt demenscentrums webbplats

Demens ABC plus för primärvården på Svenskt demenscentrums webbplats

Demens ABC plus på Kunskapsguiden

Presentation


Varmt välkommen till
DEMENSVÄRLDEN

Fråga mig

12 besvarade frågor

Omröstning

Vad tycker du är den maximala storleken på särskilt boende
 6 personer
 7 personer
 8 personer
 9 personer
 10 personer
 11 personer
 12 personer
 13 personer
 14 personer
 15 personer

Kalender

Ti On To Fr
 
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Januari 2013
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

TID SEN BLOGGSTART

AlternaTickers - Cool, free Web tickers

Skriv i gästboken


Ovido - Quiz & Flashcards