Senaste inläggen

Av Tommy - 12 november 2012 16:09

Dement kallades varje vecka 

Gamla och dementa utnyttjas av oseriösa tandläkare. En 88-årig kvinna fick tandprotes och kallades till återbesök varje vecka.

 
 

 

 

Flera GP-läsare reagerar över tandläkare som gör dyra och omfattande behandlingar på äldre människor, som inte alltid själva kan bedöma vilken tandvård de behöver.


Så här berättar en dotter:

"Min mamma har i alla år varit noga med sin tandhygien. När hon kom in på korttidsboende, som senare blev ett permanent demensboende, 88 år gammal, började tänderna lossna. Vi sökte då tandvård ganska omgående.

Kom till en privattandläkare som undersökte henne. Hon hade då redan ett Brånemark-implantat (med titanskruvar) i överkäken och endast två tänder kvar i underkäken. Tandläkaren ville göra ett implantat även i underkäken. Jag ifrågasatte det hela eftersom min mamma då var 88 år gammal samt dement och benskör.

Tandläkaren tyckte däremot att hon såg så pigg och klar ut. Det kändes helt fel för mig. Han sa då att vi måste dra de två tänder som fanns kvar vilket jag också opponerade mig emot eftersom det då inte fanns något att fästa en tandprotes i. Han tyckte att det var karies i tänderna och hon kunde då få problem med hjärtat.

Det blev en tandprotes som betalades av högkostnadsskyddet. Första besöket var i februari 2010. Han tyckte därefter att det var nödvändigt att hon kom på återbesök en gång i veckan fram till september samma år förutom semestern. Eftersom protesen varken satt bättre eller sämre så ifrågasatte jag om det var nödvändigt att hon skulle komma så ofta som varje vecka.

Det var nödvändigt enligt honom, men eftersom jag inte fick några som helst kvitton att hon varit på efterbesök så kanske de var gratis? Eller så fick staten betala?"


Har du blivit felbehandlad av din tandläkare? Berätta för GP om dina erfarenheter! Ring 031-624039 eller mejla vard@gp.se.

Av Tommy - 12 november 2012 07:25

70 brister i Helsingborgs hemvård

Ärendet med demenssjuke Ibrahim Karamehmedovic som vi berättar om i artikel här intill, är inte det enda inom äldreomsorgen som rapporterats enligt lex Sarah.


Lex Sarah

Enligt socialtjänstlagen är all personal skyldig att rapportera missförhållanden och risker för missförhållanden


Helsingborg.    Under perioden 1 september 2011 till och med 31 augusti 2012 rapporterades drygt 70 fall enligt lex Sarah inom Helsingborgs stad. Både inom den kommunala och den privata äldreomsorgen (sju stycken). Nio av dem anmäldes vidare till Socialstyrelsen. Ingen – varken kommunal eller privat – verksamhet utmärkte sig i antal.Här är några exempel:

I augusti fann anhöriga en man uttorkad, smutsig och illaluktande av urin i sitt hem. Ärendet skickades till Socialstyrelsen.

I maj rapporterades om hemvårdspersonal som varit högljudd och otrevlig mot en boende. Ärendet skickades till Socialstyrelsen.

Sammanlagt 4 700 kronor har under två tillfällen försvunnit för en boende med hemtjänst. En rapport skrivs om misstänkta stölder.

Enligt socialtjänstlagen är all personal skyldig att rapportera missförhållanden och risker för missförhållanden. Något som enhetschef Stina Olsson på vård- och omsorgsförvaltningen tycker är bra. Och hon är noga med att slå fast att många rapporter inte behöver innebära att verksamheten är dålig.

– Det kan vara tvärtom. Jag jobbar med kvalitetsfrågor och det är viktigt att vi får veta vad som inte fungerar. Lex Sarah-rapporteringen är en viktig del i arbetet med att förbättra vården. I stort har vi en god äldreomsorg i dag. Men inget är så bra att det inte går att göra bättre.

Stina Olsson utreder de rapporter som kommer in, antingen via cheferna ute i verksamheten eller från anmälaren direkt. Klagomål från anhöriga kan också bli en lex Sarah-rapport.

– Vissa saker måste åtgärdas akut. Det gäller att lyssna på alla inblandade och gå vidare därifrån. Det bästa är naturligtvis om den drabbade kan redogöra för vad som hänt. Misstänkta stölder anmäler vi alltid till polisen.

Många gånger är det, enligt Stina Olsson, brister i kommunikationen människor emellan som ställer till det. Problem som ibland kan lösas enkelt. Vid andra tillfällen kopplas personalavdelningen in.

– Det är naturligtvis inte bara jag som jobbar med ärendena. Det är till exempel vår jurist som beslutar om rapporten ska bli en anmälan och skickas till Socialstyrelsen.

Omkring 2 500 personer arbetar inom den kommunala äldreomsorgen i Helsingborg. Med tanke på det tycker Stina Olsson inte att det är särskilt konstigt att det inträffar incidenter.

– Varje dag sker det oerhört många möten mellan kunder och personal. Vi arbetar alltid för att det ska vara bra möten men visst händer det att det blir fel. Därför är det viktigt att vårt interna kvalitetsarbete pågår hela tiden och leder till förbättringar.

Som ett led i det arbetet finns det sedan hösten 2011 en granskningsgrupp som består av åtta anställda inom Omsorg i Helsingborg.

– De jobbar två och två och är ute i verksamheten en gång var tredje vecka. De är med en dag eller en natt, lyssnar, observerar. De ska inte upplevas som ”poliser” utan vara en hjälp åt enhetscheferna.

Av Tommy - 11 november 2012 10:59

Inte tillåtet för vården att  gps-övervaka personer med demens


Att använda gps-sändare för att kontinuerligt övervaka en person som inte själv kan samtycka till det, har inte stöd i lagen. Det är Socialstyrelsens entydiga svar när frågan ställs.

Arkivbild: MostphotosPå frågan om att få använda gps-larm för att hitta gamla människor som har förirrat sig under en promenad, svarar Socialstyrelsen konsekvent nej. Arkivbild: Mostphotos    

Med jämna mellanrum får Socialstyrelsen frågan från bland annat kommuner om möjligheten att använda gps-sändare med larm för att kunna lokalisera en person som inte hittar hem. Det entydiga svar som då ges är att kontinuerlig övervakning inte kan användas om personen inte har gett sitt samtycke, säger Helena Axestam, som handlägger frågor om tvångs- och skyddsåtgärder på Socialstyrelsen.

– Även om personen själv ger informerat samtycke, är det tveksamt om lagstiftningen ger stöd för en sådan integritetskränkande åtgärd, säger hon.

Om däremot anhöriga skaffar ett larm och ansvarar för det helt och hållet faller det utanför lagstiftningen – förutsatt att vårdpersonal inte alls är inblandade. Men så fort vårdpersonal eller hemtjänsten berörs så gäller regelverket och då saknas lagstöd för denna typ av övervakning.

Den lagstiftning som gäller i dag tar inte upp modern teknik som kontinuerlig övervakning med gps-larm. Om några regler ska ändras är det regeringen som måste ändra lagstiftningen. Frågor om skydds- och tvångsåtgärder inom demensvården utreddes av en statlig utredning som överlämnade sitt slutbetänkande, SOU 2006:110, till regeringen i decemober 2006. Det betänkandet bereds fortfarande i regeringskansliet.

Av Tommy - 11 november 2012 10:57

TÄDI  Testbädd för Äldreomsorg med Distansöverbryggande ICT

Diarienummer2012-02045
BidragsmottagareSkellefteå kommun TILLVÄXTKONTORET www.skelleftea.se
ProjektledareGustaf Ulander
Bidrag från VINNOVA     400 000 kr
Projektets löptid2012 - 2013
StatusPågående
UtlysningTestbäddar inom hälso- och sjukvård och äldreomsorg

Syfte och mål

Syftet är att göra förarbetet för etablering av en testbädd med inriktning mot ICT-lösningar (teknikområde ICT, sensorteknik och distansöverbryggande teknik) till nytta för äldrevården. Ingångsvärdet till förstudien är att testbädden speciellt inriktar sig mot sensorbaserade lösningar och distansöverbryggande teknologi och under förstudien ska behovet och nyttan av denna inriktning genomlysas.

Förväntade effekter och resultat

Resultatet är en plan för att inrätta en testbädd, med förslag på finansiering, partners och arbetsområden. Testbädden ger innovatörer och utvecklare möjlighet att testa sina lösningar i nära samarbete med slutanvändarna (äldreomsorg). Förslaget på testbäddsverksamhet ska ge en struktur som både stärker näringslivets konkurrenskraft och höjer innovationsförmågan inom äldreomsorgen.

Planerat upplägg och genomförande

Projektet genomförs genom att skapa förståelse för hur behoven hos de olika aktörerna ser ut och sedan utveckla de arbetssätt och processer som är nödvändiga för att realisera detta. Med utgångspunkt i behoven kan vi också knyta den kompetens till verksamheten som behövs för lyckade projekt som bidrar till nytta och har förutsättningar för kommersiell framgång.

Av Tommy - 10 november 2012 11:35

(webböversatt)

Jakt Neuron mördare i Alzheimers och traumatisk hjärnan skada
Springs (9 nov 2012) — Sanford-Burnham forskare upptäckt att protein appoptosin uppmanas nervceller att begå självmord i flera neurologiska villkor--att ge dem ett nytt terapeutiskt mål för Alzheimers sjukdom och traumatiska hjärnan skada.
Döende nervceller leda till kognitiv försämring och minne förlust hos patienter med neurodegenerativa sjukdomar-villkor som Alzheimers sjukdom och traumatiska hjärnan skada. För att bättre diagnostisera och behandla dessa neurologiska tillstånd, måste forskarna först att bättre förstå de bakomliggande orsakerna till neuronal död.
Ange Huaxi Xu, Ph.D., professor i Sanford-Burnhams Del E. Webb neurovetenskap, åldrande och Stem Cell Research Center. Han och hans team har studerat proteinet appoptosin och dess roll för neurodegenerativa sjukdomar under de senaste åren. Appoptosin nivåer i hjärnan skyrocket i villkor som Alzheimers sjukdom och stroke, och särskilt följande traumatiska hjärnan skada.
Appoptosin är känd för sin roll i att hjälpa kroppen att hemgrupp, den molekyl som bär järn i vårt blod (Tänk "hemoglobin," som gör blodet rött). Men vad har hemgrupp med döende hjärnceller att göra? Xu och hans grupp förklara i ett papper som de nyligen publicerades i Journal of Neuroscience, överskjutande hemgrupp leder till överproduktion av reaktiva syre arter, som inkluderar cell-skadliga fria radikaler och peroxider, och utlöser apoptos, den noggrant reglerad processen av cellulära självmord. Detta innebär att mer appoptosin och mer hemgrupp kan orsaka nervceller dör.
Inte bara gjorde Xu och hans team riva hela appoptosin-heme-neurodegeneration mekanismen, men när de inhiberad appoptosin i laboratorium cellkulturer, de märkte att cellerna inte dör. Detta konstaterande tyder på att appoptosin skulle kunna göra ett intressant nytt terapeutiskt mål för neurodegenerativa sjukdomar.
Vad är nästa? Xu och kolleger nu avsökning av appoptosin's funktion i musen modeller. De är också ute efter nya terapier målet proteinet.
"Eftersom upregulation av appoptosin är viktigt för celldöd i sjukdomar som Alzheimers, vi nu söker små molekyler att modulerar appoptosin uttryck eller verksamhet. Vi ska sedan avgöra om dessa föreningar kan vara potentiella läkemedel mot Alzheimers sjukdom och andra neurodegenerativa sjukdomar,"förklarar Xu.
Att stoppa skenande appoptosin inte enkelt, men. Det beror på att vi fortfarande behöver heme-byggnaden protein verkar på normala nivåer för vårt blod för järn. I en tidigare studie fann forskarna att en mutation i genen som kodar appoptosin orsakar anemi. "Alltför mycket av något är dåligt, men det är för lite," Xu säger.
Nya behandlingsmetoder som är avsedda för neurodegenerativa sjukdomar och traumatiska hjärnan skada är behövligt. Enligt CDC upprätthålla omkring 1,7 miljoner människor en traumatisk hjärnan skada varje år. Det är en akut skada, men den kan också leda till långsiktiga problem, orsakar epilepsi och öka en persons risk för Alzheimers och Parkinsons sjukdomar. Inte bara har traumatiska hjärnan skada blivit en oroande problem i ungdom och professionell Sport de senaste åren, försvarsmakten kallar traumatiska hjärnan skada "en av signaturen skadade soldater skadade i Afghanistan och Irak."
Av Tommy - 10 november 2012 11:31

Jobbade hela förra och halva denna veckan på NSD. Valle och Karin på bilden ovan är födda 1921, har varit gifta sedan 1943 och separerades då Karin blev dement. Hon var tvungen flytta till ett annat boende och Valle fick inte flytta med. Det skrev NSD om, och i veckan var vi och gjorde en uppföljning. De har fått flytta ihop och Valle var så klart lyrisk. Härligt möte, verkligen!

Av Tommy - 9 november 2012 15:13

(webböversatt)
Må-bra hormonet hjälper Jog minne, konstaterar studie av Seniors
Springs (8 nov 2012)-Må-bra hormonet dopamin förbättrar långsiktiga minnet. Detta är konstaterandet av en gruppledare som Emrah Düzel, stamcellsforskare på tyska Center för neurodegenerativa sjukdomar (DZNE) och universitet Magdeburg. Forskarna undersökte test ämnen varierar i ålder från 65 till 75 år, som fick en förelöpare till dopamin. Behandlade ämnen utförs bättre i ett minnestest än en jämförelse grupp, som hade tagit en placebo. Studien ger nya insikter i bildandet av varaktiga minnen och också har konsekvenser för att förstå varför minnen bleknar mer snabbt efter uppkomsten av Alzheimers sjukdom.
 
Resultatet visas i Journal of Neuroscience.
Dopamin är en signalsubstans som multi-faced. Det ger kommunikation mellan nervceller samt mellan nerv och muskel cellerna. Om denna signalöverföringen blir störd, kan det få dramatiska konsekvenser. Detta illustreras av Parkinsons sjukdom, vars symtom--Akinesi och andra besvär i rörelse--kan spåras tillbaka till en brist på dopamin. Å andra sidan, när någon är glad eller motiverade, släppte en flod av dopamin i hjärnan, vilket är anledningen till termen "må-bra hormonet" har blivit populära. Det har redan funnits indikationer på den särskilda rollen av dopamin i bilda varaktiga minnen för viss tid. De kom från olika studier och även det faktum att man brukar komma ihåg givande händelser och andra viktiga händelser under lång tid. Forskare under ledning av Düzel, som också tillhör University College London, har nu kunnat bekräfta detta i äldre människor.
"Våra undersökningar för första gången visa att dopamin har en effekt på episodic minne. Detta är del av långsiktiga minnet, som gör det möjligt för oss att påminna om verkliga händelser. Händelser som vi personligen deltog,"Düzel säger. Webbplatsen talare av DZNE i Magdeburg och chef för institutet för kognitiv neurologi och demens forskning vid universitet Magdeburg lägger till: "Episodic minne är den del av vår förmåga att komma ihåg, som först påverkas i Alzheimers demens. Det är därför våra resultat kan bidra till en bättre förståelse av sjukdomen.
Erkännande av bilder
Djurförsök har särskilt angett att hjärnan för att lagra erfarenheter permanent måste frigöra dopamin. Düzel och hans kollegor undersökte detta också gäller för människor: uppgiften att testa ämnena varierade i ålder från 65 till 75 år var att erkänna foton som de hade visat tidigare. Hälften av deltagarna test hade först en placebo och resten hade vidtagits Levodopa. Detta ämne, även känd som Levodopa, skall kunna nå hjärnan från blodomloppet, och där det omvandlas till dopamin. På detta sätt kunde forskarna utöva ett målinriktade inflytande över dopamin nivåer i hjärnan hos ämnena som test. "Nervceller, som producerar dopamin, avta med åldern," Düzel säger. "Ökar dopamin nivåer i dessa äldre ämnen bör visa en tydlig effekt". Stamcellsforskare nämner ytterligare ett skäl för företag i studien med äldre: "ålderdom, episodic minne avböjer. Det är därför vi undersöker är särskilt relevant för äldre människor."
Deltagarna visade första svartvita foton inomhus scener och landskap. De var att skilja dessa bilder från andra, som de inte hade sett innan. När de första visade bilder hjärnaktivitet av deltagarna var övervakas med hjälp av fMRT, en särskild form av magnetisk resonans tomografi. De foton som utlöste knappast någon verksamhet i minne centrum var av särskilt intresse för neuroscientists. Anledningen: om hjärnans området är endast något aktivt, då det skulle orsaka lite eller inga utsläpp, dopamin. "I sådana fall minnet av dessa bilder bör gradvis blekna. Som de har kodats endast svagt"Düzel säger,"vi ville ta reda på om minnet av dessa bilder kunde ändå kvarstår."
Effekt efter sex timmar
Två till sex timmar efter det att deltagarna hade memorerade bilder, uppmanades de att erkänna och skilja dem från nya bilder.
I test efter två timmar var det inga avsevärda skillnader mellan deltagare som hade tagit Levodopa och de som hade ätit en placebo. Men efter sex timmar minnet prestanda ändras. Testa ämnen med Levodopa erkända upp till 20 procent mer foton än medlemmarna i gruppen jämförelse. Förhållandet mellan mängden Levodopa tas och kroppsvikt av test visat sig vara avgörande fo

Av Tommy - 8 november 2012 17:53

Välkommen till informationskväll om demens i Nacka stadshus 21 november


Har du en anhörig med demenssjukdom? Du kan vara make, maka, sambo, barn, förälder, övrig familjemedlem, vän eller granne som hjälper och ger stöd. Sista anmälningsdag är 13 november!

Presentation


Varmt välkommen till
DEMENSVÄRLDEN

Fråga mig

12 besvarade frågor

Omröstning

Vad tycker du är den maximala storleken på särskilt boende
 6 personer
 7 personer
 8 personer
 9 personer
 10 personer
 11 personer
 12 personer
 13 personer
 14 personer
 15 personer

Kalender

Ti On To Fr
 
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Januari 2013
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

TID SEN BLOGGSTART

AlternaTickers - Cool, free Web tickers

Skriv i gästboken


Ovido - Quiz & Flashcards