Senaste inläggen
Dement kallades varje vecka
Gamla och dementa utnyttjas av oseriösa tandläkare. En 88-årig kvinna fick tandprotes och kallades till återbesök varje vecka.
Flera GP-läsare reagerar över tandläkare som gör dyra och omfattande behandlingar på äldre människor, som inte alltid själva kan bedöma vilken tandvård de behöver.
Så här berättar en dotter:
"Min mamma har i alla år varit noga med sin tandhygien. När hon kom in på korttidsboende, som senare blev ett permanent demensboende, 88 år gammal, började tänderna lossna. Vi sökte då tandvård ganska omgående.
Kom till en privattandläkare som undersökte henne. Hon hade då redan ett Brånemark-implantat (med titanskruvar) i överkäken och endast två tänder kvar i underkäken. Tandläkaren ville göra ett implantat även i underkäken. Jag ifrågasatte det hela eftersom min mamma då var 88 år gammal samt dement och benskör.
Tandläkaren tyckte däremot att hon såg så pigg och klar ut. Det kändes helt fel för mig. Han sa då att vi måste dra de två tänder som fanns kvar vilket jag också opponerade mig emot eftersom det då inte fanns något att fästa en tandprotes i. Han tyckte att det var karies i tänderna och hon kunde då få problem med hjärtat.
Det blev en tandprotes som betalades av högkostnadsskyddet. Första besöket var i februari 2010. Han tyckte därefter att det var nödvändigt att hon kom på återbesök en gång i veckan fram till september samma år förutom semestern. Eftersom protesen varken satt bättre eller sämre så ifrågasatte jag om det var nödvändigt att hon skulle komma så ofta som varje vecka.
Det var nödvändigt enligt honom, men eftersom jag inte fick några som helst kvitton att hon varit på efterbesök så kanske de var gratis? Eller så fick staten betala?"
Har du blivit felbehandlad av din tandläkare? Berätta för GP om dina erfarenheter! Ring 031-624039 eller mejla vard@gp.se.
Ärendet med demenssjuke Ibrahim Karamehmedovic som vi berättar om i artikel här intill, är inte det enda inom äldreomsorgen som rapporterats enligt lex Sarah.
Enligt socialtjänstlagen är all personal skyldig att rapportera missförhållanden och risker för missförhållanden
Helsingborg. Under perioden 1 september 2011 till och med 31 augusti 2012 rapporterades drygt 70 fall enligt lex Sarah inom Helsingborgs stad. Både inom den kommunala och den privata äldreomsorgen (sju stycken). Nio av dem anmäldes vidare till Socialstyrelsen. Ingen – varken kommunal eller privat – verksamhet utmärkte sig i antal.Här är några exempel:
I augusti fann anhöriga en man uttorkad, smutsig och illaluktande av urin i sitt hem. Ärendet skickades till Socialstyrelsen.
I maj rapporterades om hemvårdspersonal som varit högljudd och otrevlig mot en boende. Ärendet skickades till Socialstyrelsen.
Sammanlagt 4 700 kronor har under två tillfällen försvunnit för en boende med hemtjänst. En rapport skrivs om misstänkta stölder.
Enligt socialtjänstlagen är all personal skyldig att rapportera missförhållanden och risker för missförhållanden. Något som enhetschef Stina Olsson på vård- och omsorgsförvaltningen tycker är bra. Och hon är noga med att slå fast att många rapporter inte behöver innebära att verksamheten är dålig.
– Det kan vara tvärtom. Jag jobbar med kvalitetsfrågor och det är viktigt att vi får veta vad som inte fungerar. Lex Sarah-rapporteringen är en viktig del i arbetet med att förbättra vården. I stort har vi en god äldreomsorg i dag. Men inget är så bra att det inte går att göra bättre.
Stina Olsson utreder de rapporter som kommer in, antingen via cheferna ute i verksamheten eller från anmälaren direkt. Klagomål från anhöriga kan också bli en lex Sarah-rapport.
– Vissa saker måste åtgärdas akut. Det gäller att lyssna på alla inblandade och gå vidare därifrån. Det bästa är naturligtvis om den drabbade kan redogöra för vad som hänt. Misstänkta stölder anmäler vi alltid till polisen.
Många gånger är det, enligt Stina Olsson, brister i kommunikationen människor emellan som ställer till det. Problem som ibland kan lösas enkelt. Vid andra tillfällen kopplas personalavdelningen in.
– Det är naturligtvis inte bara jag som jobbar med ärendena. Det är till exempel vår jurist som beslutar om rapporten ska bli en anmälan och skickas till Socialstyrelsen.
Omkring 2 500 personer arbetar inom den kommunala äldreomsorgen i Helsingborg. Med tanke på det tycker Stina Olsson inte att det är särskilt konstigt att det inträffar incidenter.
– Varje dag sker det oerhört många möten mellan kunder och personal. Vi arbetar alltid för att det ska vara bra möten men visst händer det att det blir fel. Därför är det viktigt att vårt interna kvalitetsarbete pågår hela tiden och leder till förbättringar.
Som ett led i det arbetet finns det sedan hösten 2011 en granskningsgrupp som består av åtta anställda inom Omsorg i Helsingborg.
– De jobbar två och två och är ute i verksamheten en gång var tredje vecka. De är med en dag eller en natt, lyssnar, observerar. De ska inte upplevas som ”poliser” utan vara en hjälp åt enhetscheferna.
Att använda gps-sändare för att kontinuerligt övervaka en person som inte själv kan samtycka till det, har inte stöd i lagen. Det är Socialstyrelsens entydiga svar när frågan ställs.
Med jämna mellanrum får Socialstyrelsen frågan från bland annat kommuner om möjligheten att använda gps-sändare med larm för att kunna lokalisera en person som inte hittar hem. Det entydiga svar som då ges är att kontinuerlig övervakning inte kan användas om personen inte har gett sitt samtycke, säger Helena Axestam, som handlägger frågor om tvångs- och skyddsåtgärder på Socialstyrelsen.
– Även om personen själv ger informerat samtycke, är det tveksamt om lagstiftningen ger stöd för en sådan integritetskränkande åtgärd, säger hon.
Om däremot anhöriga skaffar ett larm och ansvarar för det helt och hållet faller det utanför lagstiftningen – förutsatt att vårdpersonal inte alls är inblandade. Men så fort vårdpersonal eller hemtjänsten berörs så gäller regelverket och då saknas lagstöd för denna typ av övervakning.
Den lagstiftning som gäller i dag tar inte upp modern teknik som kontinuerlig övervakning med gps-larm. Om några regler ska ändras är det regeringen som måste ändra lagstiftningen. Frågor om skydds- och tvångsåtgärder inom demensvården utreddes av en statlig utredning som överlämnade sitt slutbetänkande, SOU 2006:110, till regeringen i decemober 2006. Det betänkandet bereds fortfarande i regeringskansliet.
TÄDI Testbädd för Äldreomsorg med Distansöverbryggande ICT
Diarienummer | 2012-02045 |
Bidragsmottagare | Skellefteå kommun TILLVÄXTKONTORET www.skelleftea.se |
Projektledare | Gustaf Ulander |
Bidrag från VINNOVA | 400 000 kr |
Projektets löptid | 2012 - 2013 |
Status | Pågående |
Utlysning | Testbäddar inom hälso- och sjukvård och äldreomsorg |
Syftet är att göra förarbetet för etablering av en testbädd med inriktning mot ICT-lösningar (teknikområde ICT, sensorteknik och distansöverbryggande teknik) till nytta för äldrevården. Ingångsvärdet till förstudien är att testbädden speciellt inriktar sig mot sensorbaserade lösningar och distansöverbryggande teknologi och under förstudien ska behovet och nyttan av denna inriktning genomlysas.
Resultatet är en plan för att inrätta en testbädd, med förslag på finansiering, partners och arbetsområden. Testbädden ger innovatörer och utvecklare möjlighet att testa sina lösningar i nära samarbete med slutanvändarna (äldreomsorg). Förslaget på testbäddsverksamhet ska ge en struktur som både stärker näringslivets konkurrenskraft och höjer innovationsförmågan inom äldreomsorgen.
Projektet genomförs genom att skapa förståelse för hur behoven hos de olika aktörerna ser ut och sedan utveckla de arbetssätt och processer som är nödvändiga för att realisera detta. Med utgångspunkt i behoven kan vi också knyta den kompetens till verksamheten som behövs för lyckade projekt som bidrar till nytta och har förutsättningar för kommersiell framgång.
(webböversatt)
Jobbade hela förra och halva denna veckan på NSD. Valle och Karin på bilden ovan är födda 1921, har varit gifta sedan 1943 och separerades då Karin blev dement. Hon var tvungen flytta till ett annat boende och Valle fick inte flytta med. Det skrev NSD om, och i veckan var vi och gjorde en uppföljning. De har fått flytta ihop och Valle var så klart lyrisk. Härligt möte, verkligen!
Har du en anhörig med demenssjukdom? Du kan vara make, maka, sambo, barn, förälder, övrig familjemedlem, vän eller granne som hjälper och ger stöd. Sista anmälningsdag är 13 november!
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 |
2 |
3 |
4 |
5 |
6 |
||||
7 |
8 |
9 |
10 |
11 |
12 |
13 |
|||
14 |
15 |
16 |
17 |
18 |
19 |
20 |
|||
21 |
22 |
23 | 24 |
25 |
26 |
27 |
|||
28 |
29 |
30 |
31 |
||||||
|