Ammy Wehlin och Sineva Ribeiro

Det är hög tid att agera.

Ammy Wehlin och Sineva Ribeiro

Samtidigt som vård- och omsorgsbehoven ökar på grund av en åldrande befolkning har tillgången på arbetskraft stagnerat. Så frågan är: Vem ska ta hand om de äldre i framtiden? Det kommer att krävas kraftfulla åtgärder för att göra omsorgen till ett framtidsyrke och undvika en stor personal- och kompetensbrist inom äldreomsorgen.


Enligt statistik från Statistiska Centralbyrån SCB beräknas efterfrågan på utbildad arbetskraft inom hälso- och sjukvård och social omsorg öka med cirka 195 000 personer fram till år 2030. En stor del av denna efterfrågeökning ligger inom äldreomsorgen. Samtidigt beräknas tillgången på arbetskraft förbli i princip oförändrad. På gymnasienivå kommer det att saknas närmare 170 000 personer år 2030!

Dessutom minskar även andelen högskoleutbildade inom äldreomsorgen drastiskt. Bristen på specialistutbildade sjuksköterskor är redan idag alarmerande. Endast 17 procent av sjuksköterskorna i äldreomsorgen har någon form av specialistutbildning och bara två procent har en inriktning mot vård av äldre.

Även allmänheten ställer sig frågande till hur man ska få tillräckligt med arbetskraft till äldreomsorgen i framtiden. En ny undersökning som Attendo låtit genomföra visar att sju av tio svenskar tror att det råder brist på personer som vill arbeta inom äldreomsorgen och att ännu fler tror att det inte finns resurser för att ta hand om de äldre om 20 år. Undersökningen visar även att få vill arbeta inom området.

Det behövs krafttag för att säkra kompetensförsörjningen till äldreomsorgen i framtiden. Här är våra förslag till åtgärder för att göra äldreomsorgen till ett mer attraktivt yrke:

1. Öka delaktigheten och inflytandet på arbetsplatserna. Forskning visar att det är viktiga faktorer för att man ska trivas på sin arbetsplats. Medarbetare trivs bättre om de är med och formulerar mål för arbetet och beslutar om den dagliga planeringen. Deras förslag till förbättringar och förändringar ska naturligtvis ses som en tillgång som utvecklar verksamheten och det förutsätter även en vilja till förändring hos arbetsgivaren.

2. Värna om en mångfald av arbetsgivare. Precis som ekonomer eller jurister har många olika arbetsgivare att välja mellan ska även undersköterskor kunna välja och byta. Enligt statistik från Svensk företagshälsovård har dessutom anställda inom privat omsorg en betydligt mer positiv syn på sina arbetsförhållanden än de inom offentlig omsorg (Jobbhälsobarometern 2009). Sjukfrånvaro bland anställda i privat regi är i genomsnitt 33 procent lägre än i offentlig (Vårdföretagarna 2010). Även studenterna inom vård och omsorg tror att en ökande andel privat omsorg har positiva effekter. Enligt Vårdföretagarnas Studentbarometer från 2010 tror 62 procent av studenterna att möjligheterna på arbetsmarknaden påverkas positivt med ett större utbud av arbetsgivare. Slutsatsen är att det är fortsatt viktigt att stimulera utvecklingen mot en ökad mångfald av arbetsgivare för att göra äldreomsorgen till en attraktiv bransch att arbeta i.

3. Se till att lönerna är konkurrenskraftiga och möjliggör vidareutbildning och karriärutveckling. Karriärvägar och en bra lön som står i relation till eget ansvar, kompetens och erfarenhet är självklart faktorer som höjer ett yrkes attraktivitet. Men konkurrenskraftiga löner förutsätter ökade resurser till äldreomsorgen och därmed politiska prioriteringar på nationell och kommunal nivå. Självklart måste den ekonomiska ersättningen till privata utförare vara densamma som till de offentliga.

Det är hög tid att agera. Politiker, intresseorganisationen, kommunala och privata aktörer – alla parter måste dra sitt strå till stacken för att göra yrkena inom äldreomsorgen attraktiva. Annars hotar brist på arbetskraft i framtiden.

AMMY WEHLIN

vd Attendo Sverige

SINEVA RIBEIRO

förbundsordförande Vårdförbundet