Nytt förslag för demensboende

Det förslaget från Hemvårdsförvaltningen ska politikerna i Hemvårdsnämnden ta ställning till på onsdag.

Alternativet Vidablick är det som går fortast och kostar minst, skriver man i förslaget.

Två andra möjligheter finns:

1. Att 10 platser på Vidablick stängs, och att man i stället öppnar 10 demensplatser på Bäckagård.

2. Att 20 platser stängs på Vidablick och 20 platser med demensinriktning öppnas på Bäckagård.

I dag står 33 äldre i kommunen på kö till demensboende.

Kritik mot sammanslagning av demensvård

– Det är ju vansinnigt. Jag tror att det är många som kommer att låta bli att åka till den. För de orkar inte att åka så långa vägar, säger Ulla Johansson, ordförande för Varberg Anhörigförening.

Minnesmottagningarna är en del av psykiatrin, där specialister utreder och behandlar patienter med demens. De två i Halland ska enligt förslaget slås ihop till en som ska ligga i Falkenberg.

– Ett skäl är att kunna bibehålla den mycket höga kompetens som vi har idag. Slår man då samman dem så blir det enklare att kunna hålla en väldigt hög och jämn kompetens för alla som behöver den, säger Bengt Eliasson, ordförande för driftnämnden för Psykiatri i Region Halland, som lagt förslaget.

Han menar att det inte i första hand handlar om pengar, utan att det handlar om andra delar.

– Inriktningen på beslutet har varit personell- och kvalitetsmässig.

Minnesmottagningarna i Halland är små med många deltidstjänster. Nämnden vill slå ihop tjänsterna och få fler heltid- och halvtidstjänster. På så sätt får man mer kontinuitet för personalen och blir mindre sårbara, till exempel om någon i personalen blir sjuk. Med en mottagning i regionen blir vården också lika för alla. Anhörigföreningarna i Halland anser inte att detta är tillräckliga skäl för att göra åtkomligheten så mycket sämre.

– Det blir de anhöriga som får ta stöten. För det är ju ändå de som har hand om det i det längsta. Jag kan inte någonting som skulle göra att detta blir bättre, säger Ulla Johansson.

FRAMTIDENS ÄLDREOMSORG – om Du får bestämma

Undersköterska: "Bedrövliga scheman"

Det är framförallt på helgerna som de långa passen är vanliga men de börjar
också dyka upp på dagarna.
Anna Olsson, själv undersköterska på ett
äldreboende och ordförande för kommunal klubb 2 i Halmstad tycker att det här
sliter på personalen och gör att de inte kan göra ett lika bra jobb som
tidigare.
– Det blir inte bra för om du jobbar från sju på morgonen till sent
på kvällen är det omöjligt att vara alert varenda timme och minut under den
tiden, säger Anna Olsson, själv undersköterska på ett äldreboende och ordförande
för kommunal klubb 2 i Halmstad.

Anna Olsson har arbetat som undersköterska i mer än 20 år och hon tycker att
det aldrig varit så illa ställt som det är nu.
– Jag tycker vår scheman som
de ser ut idag är rent bedrövliga ur arbetsmiljösynpunkt.

På 70-talet var det inom äldreomsorgen vanligt med delade
pass, det vill säga att personalen först jobbade några timmar, sen gick hem
några timmar för att komma tillbaks senare för att jobba kvällen. Efter
påtryckningar från facket försvann den här typen av arbetspass. Men för ungefär
fem år sedan upptäckte Kommunal att den här typen av schema blev allt vanligare
på helgerna.

Förklaringen då var att många valde den här typen av pass för att istället få
färre helgpass. Men nu finns dessa långpass, delade och odelade, även på
vardagar. Och det gäller äldreomsorg i kommunal såväl som i privat regi, enligt
Anna Olsson.
– Från början hade man det så kallade valet, att ha ett delat
pass när man jobbade helg ifall man fick jobba färre helger. Men idag ser vi
också på en del ställen, där man jobbar varannan helg, plus delade pass eller
långa pass då, säger hon.

Enligt Anna Olsson beror den här utvecklingen på ökade
sparkrav och alltmer slimmade organisationer.
– Det är en resursfråga för
finns det inte personal så kan du inte lägga scheman. Du har bara ett visst
antal huvuden och det ska täcka 24 timmar och det ska vara en viss
personaltäthet och det går inte att få ihop, säger hon.

Sähär säger Maria Sjödal, verksamhetschef över äldreomsorgen
i Halmstad kommun, apropå Kommunals kritik:
– Vi skulle gärna se en bättre
lösning men det är svårt att lösa schemat på ett bättre sätt.
– Både vi och
Kommunal tycker likadant, precis som personalen. Vi tycker inte om de delade
passen och vi tycker inte om de långa passen. Men än har ingen, varken vi eller
Kommunal, kommit på konkret hur vi ska lösa det utifrån årsarbetstidsavtalet och
att man vill ha höga tjänstgöringsgrader samtidigt som man ska hålla
arbetstidslagen, säger hon.

Maria Sjödal säger att det rent schematekniskt är svårt att
hitta sätt att undvika de långa eller delade passen. Anledningen till att de
blivit vanligare jämfört med situationen på 90-talet, då långa arbetspass var
mindre vanliga, är att det idag inte finns samma möjlighet att stämpla upp, det
vill säga frivilligt ta på sig fler pass, ifall man jobbar exempelvis 60
procent. Istället vill de flesta idag jobba heltid, och har också möjlighet till
det genom årsarbetstidsavtalet och det gör att färre personer än vad som var
fallet tidigare ska täcka arbetet.
– Skillnaden är att vi har färre personer
som ska göra detta på samma tider och det är det som är förändringen och det är
det som har gjort att vi har de här delade och långa passen.

Men vad ska man göra åt det då om det nu finns missnöje med
de här arbetspassen?
– Det finns idéer och det tycker jag är jätteroligt. Vår
förhoppning är att man kommer överens i årsarbetstidstillämpningen som man
håller på och jobbar med nu och i samband med det har vi olika schemagrupper där
bland annat vi har undersköterskor som själva arbetar med att lägga schemat. Där
finns idéer men fortfarande så har varken vi eller Kommunal kommit på hur vi ska
minimera det, säger hon.