Att vårda dementa är något av det svåraste man kan göra. Vården underlättas inte av att de lagar som reglerar demenssjuk- vården inte är anpassade efter de dementas behov.

De utgår från att den sjuke själv ska kunna fatta frivilliga och rationella beslut om sitt vårdbehov, vilket många dementa inte längre förmår att göra. Men vårdpersonalen får enligt gällande regelverk inte vidta återkommande åtgärder för att skydda den sjuke från att skada sig själv eller andra, om den demente motsätter sig detta.

”Frågan om skyddsåtgärder inom demensvården har dragits i långbänk, sannolikt beroende på att man sett en risk för att ett nytt regelverk kan missbrukas”, konstaterar barn- och äldreminister Maria Larsson (KD) och vice ordförande i socialutskottet Lena Hallengren (S) i en debattartikel i Dagens Nyheter den 29 november.

De har rätt i att det finns en risk att lagreglerade skyddsåtgärder kan komma att användas i stället för minst lika effektiva åtgärder, som inte innebär samma omfattning av tvång eller begränsning för den enskilde vårdtagaren. Det finns också en uppenbar risk att åtgärderna kan komma att användas som ett substitut för ökad personaltäthet.

Men det går samtidigt inte att komma ifrån att åtgärderna många gånger är nödvändiga. Även om personaltätheten är god är det exempelvis ett ögonblicks verk för en dement person att öppna en ytterdörr och vandra ut i en kall vinternatt, utan att först klä på sig ytterkläder.

Personalen på många demensboenden använder sig därför redan i dag av skyddsåtgärder i olika omfattning. Inte sällan sker detta i strid med gällande regelverk.Många gånger sker det dessutom med god- kännande av den sjukes anhöriga. De inser att det är för den dementes eget bästa.

Nu har regeringen och Socialdemokraterna äntligen enats om att ställa sig bakom ett lagförslag, som innebär att ett särskilt lagstöd skapas för att kunna ta till de skyddsåtgärder som behövs. Förslaget innebär att kommunen ska genomföra en utredning i varje enskilt fall. Utredningen måste visa att andra åtgärder har prövats och befunnits vara otillräckliga. Beslutet ska dessutom omprövas en gång per år.

På så sätt hoppas man att besluten om eventuella skyddsåtgärder inte ska fattas godtyckligt. Lagen föreslås träda i kraft först den 1 juli 2014.Det finns en uppenbar risk att lagen inte helt och hållet får avsedd effekt. Ett tydligt regelverk är ändå att föredra framför dagens oreglerade verklighet. Men till syvende och sist kommer man aldrig ifrån att vården inte blir bättre än vad förutsättningarna medger på det enskilda demenshemmet. Goda lagar kan helt enkelt aldrig ersätta god vilja, kunskap och tillräckliga resurser.