Norrbottens läns landsting har tillsammans med samarbetsparter i Sverige, Skottland, Färöarna, Norge och Grönland beviljats knappt 9,5 miljoner kronor från EUs Northern Pheriphery Program till ett projekt för att utveckla stöd till personer med demens i glesbygd. Projektet pågår under två år och samordnas med en pågående satsning med att införa de nationella demensvårdsriktlinjerna i Norrbotten.

c

Läsombudutbildning - äldreomsorg

Arr 23906 Läsombudutbildning - äldreomsorg
Ett läsombud är en person som inspirerar människor till läsning, läser högt och ger läsmöjligheter till dem som inte kan eller orkar läsa själva. Högläsning genom lättlästa böcker ger en rikare vardag för många äldre.
Utbildningen är förlagd till 4-5 studietillfällen med Kerstin Persson inom Äldreomsorgen som ledare. Nästa utbildning startar våren 2013, datum ej fastställt ännu.
PRIS: ca 800 kr inkl studiematerial
Mer information kommer. För frågor vänd dig gärna till Studieförbundet Vuxenskolan i Helsingborg 042-12 79 50.
Projektet Läskraft är ett samarbete mellan Kultur i Vården, LSS Verksamhet, Äldreomsorgen, Studieförbundet Vuxenskolan, Biblioteken och Frivilligverksamheten i Helsingborg Stad.

Luleå tekniska universitet (LTU), Institutionen för hälsovetenskap och Institutionen för system- och rymdteknik har fått 9 miljoner kronor fördelat på fyra år för sin medverkan i ett stort internationellt forskningsprojekt inom eHälsa finansierat av EUs 7e ramprogram.

Äldreomsorg i Sala kan tvingas banta

Elva miljoner fattas nästa år och tittar man ett par år framåt i tiden handlar det om 30 miljoner kronor.

– Hela tiden ställs det nya krav på ökad kvalitet, inte minst från regering och riksdag. Och många gånger så är ju det rätt, men det skjuts inte till pengar i samma takt som kraven ökar. Och det är inte bara inom äldreomsorgen man ökar kraven, de ökas ju också inom socialtjänsten och skolans värld och så vidare, säger Karin Karlsson, ordförande i vård- och omsorgsnämnden i Sala.

– Det här har gjort att man hela tiden måste jobba med omställningar. Och det vi säger nu från vård och omsorg är att vi har nått vägs ände för just våra möjligheter, säger hon.

Så 70-80 platser inom äldreomsorgen står på spel här, hur ska ni göra för att klara de gamlas behov?

– Personalen för de platserna är ju tänkt att bemanna på de platser vi har kvar, för där vi har äldreomsorg måste det vara bästa kvaliteten och likaså behövs personal i ökad omfattning inom hemtjänsten. Det är ju inte så att vi ska säga upp personal, varsla personal, det handlar om att vi måste bemanna de platser vi har på bästa sätt. Men det är svårt att göra när man just nu har behovet av alla de här platserna plus att vi ser att behovet kommer att öka, säger Karin Karlsson.

Vad ska man göra av alla som inte får plats?

– Det är vår i hemmet som är alternativet i sådant fall, men vi tror inte att det här är en realistisk utveckling, utan vi måste på något sätt hitta lösningar så att mer pengar kan tillföras äldreomsorgen, säger hon.

Träffpunkt för dementa i Södertälje hotas läggas ned

– Vi är ett gäng som är tillsammans och alla har vi en demenssjukdom, det är inte så stort, du vågar prata liksom, säger Astrid Walraamoen, 83 år, boende i Södertälje som besöker Drömkåken ofta.

Verksamheten, som är en dagverksamhet, finansieras delvis av ett så kallat stimulansbidrag som Södertälje kommun och landstinget sökte tillsammans. Men pengarna är snart slut och Drömkåken hotas av nedläggning. 

– Det skulle vara fruktansvärt, jag törs inte tänka på det, säger Astrid Walraamoen.

På tisdageftermiddagen sammanträder äldreomsorgsnämnden och Drömkåkens framtid ska avgöras. Ordförande i nämnden säger till P4 Radio Stockholm att det kan finnas en alternativ lösning.

– Kanske inte på den plats den ligger idag, vi måste kolla om vi kan utveckla den här verksamheten så att fler kan ta del av och ha den någon annanstans, säger Kerstin Pettersson (V), ordförande i äldreomsorgsnämnden.

En eventuellt flytt till är inte en bra idé, menar projektledaren för Villa Drömkåken, Lena Kock.

– Det var viktigt från början när vi startade projektet att inte Drömkåken befinner sig i en traditionella institutionell byggnad, säger Lena Kock.

Vad är din lösning på det här projektet?

– Lösningen kortsiktigt är pengar till 2013 så vi kan fortsätta vara här på Trollvägen i lugn och ro.

Stress och demens

Anneli Godman

2012-10-29 11:24

Forskare: Viktigt med äldreomsorg på modersmål

Huma Dawlatkhai är en av flera i personalstyrkan som är flerspråkig.

– När man blir äldre blir man glömsk. Man går tillbaka till barndomen och glömmer det språket som man har lärt sig. Därför är det viktigt att kunna prata med personalen, säger Huma Dawlatkhai.

Framför teven i vardagsrummet sitter Hatun Temiz. Hon är 95 år och har bott i Sverige i 40 år men pratar inte svenska utan kurdisk kurmanji och Huma Dawlatkhai översätter när hon pratar.

Förutom att delar av personalen pratar flera språk så ordnar Fatburens äldreboende olika aktiviteter och en dag i veckan hämtas mat från den syrianska kulturföreningen.

Yusuf Bahar som är ordförande i den syrianska kulturföreningen tror att behovet av profilerade boenden kommer att öka de närmaste åren. Det håller enhetschefen Lisa Sandberg med om.

– Våra syrianer blir äldre och deras anhöriga jobbar och studerar och har inte möjlighet att ta hand om sina äldre som de gjorde tidigare. Det har blivit mer legitimt att bo på ett äldreboende, säger Lisa Sandberg.

Eva Götell, docent i vårdvetenskap vid Mälardalens högskola, säger att för äldre med demenssjukdomar är det stora fördelar att ha personal som kan tala de äldres modersmål.

– Om man drabbas av en demenssjukdom så brukar man säga att de senast inlärda språken glömmer man bort. Då återvänder man till sitt modersmål.

Eva Götell hänvisar också till studier att det bästa för den dementa är att få tala både sitt modersmål och det nya språket, förutsatt att hon eller han har lärt sig det språket tidigare.

Idag erbjuder Västerås stad äldrevård på syriska och finska förutom svenska men de kan bli fler på sikt. Mycket handlar om pengar men också hur många som talar språket.

– Det är fråga om både resurser och efterfrågan. För närvarande är de här två grupperna de största i Västerås åtminstone inom äldreomsorgen, säger Per-Inge Ahlbäck (S), ledamot i äldrenämnden i Västerås.