Inlägg publicerade under kategorin GÖTEBORG
Torsdag 6 september 2012 kl 09.00–16.00
Radisson Blu, Södra Hamngatan 59-65, Göteborg
Nationella kvalitetsregister – verktyg för
att förbättra demensvård och omsorg?
I Sverige finns cirka 150 000 personer med demenssjukdom och årligen insjuknar omkring
24 000 personer. Demens skapar stort lidande både för den som drabbas och de anhöriga.
Eftersom sjukdomen inte går att bota inriktas samhällets insatser på att diagnostisera och på
olika sätt mildra effekterna. Vård och omsorg om personer med demenssjukdom har målsättningen
att ge den som är sjuk ett så bra liv som möjligt och underlätta för familj och vänner. Sedan 2010
har regeringen och SKL ingått årliga överenskommelser kring vård och omsorg om de mest sjuka
äldre. I årets överenskommelse knyts prestationsbaserade bidrag till två nationella kvalitetsregister,
SveDem och BPSD, i syfte att förbättra arbetssättet kring vård och omsorgen om personer med
demenssjukdomar.
www.regeringen.se/aldresamordning
Syftet med registret är att förbättra kvaliteten av demensvården i Sverige
genom att samla in data för att kunna följa upp förändringar i patientpopulationer,
diagnoser och behandling vid demenssjukdomar. Målet är en likvärdig,
optimerad behandling av patienter med demenssjukdomar i hela landet. Läs
mer på
Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demens, BPSD, drabbar
någon gång ca 90 procent av alla som lever med en demenssjukdom.
Dessa symtom kan exempelvis vara aggressivitet, oro, apati, hallucinationer
eller sömnstörningar. Förekomst av BPSD innebär en minskad
livskvalitet och för att nå framgång i behandlingen, krävs det förutom
ett gott bemötande och en god omsorg, även en tydlig struktur i omvårdnaden
och goda kunskaper om demenssjukdomar.
Läs mer på
Svenska Demensregistret
SveDem
Syfte:
Utveckla kunskapen och förståelsen för demensvård och omsorg, demenssjukdomar och de
båda registren, bidra till regionalt lärande och visa på goda exempel.
Målgrupp:
Chefer, verksamhetsutvecklare, registeransvariga och övrig berörd personal inom kommun,
primärvård och sjukhusvård.
Protester mot nedskärningar lönar sig
Nästa stadsdel i tur för nedskärningar är Östra Göteborg, tidigare Kortedala och Bergsjön. 40 miljoner kronor ska skäras bort från redan hårt pressade verksamheter. Men motstånd lönar sig, det har gemensamma protester mot tidigare nedskärningar visat. Använd den makten, skriver Stefan Berg, Rättvisepartiet Socialisterna.
Nedskärningar och hot om nedskärningar har blivit en del av vardagen för alla som bor i Göteborg. De flesta stadsdelar har krav på besparingar på sig, vilket i praktiken innebär nedskärningar på offentlig sektor – bland annat skola, förskola, äldreomsorg och bibliotek.
Efter att under hösten kunnat följa turerna om nedskärningar på Angereds skolor dyker nu nyheter upp om nedskärningar på socialtjänst och skola i Majorna-Linné. Nedskärningar som redan vållat uppståndelse och kommer mötas av protester – igår demonstrerade föräldrar innan stadsdelsnämndsmötet.
Östra Göteborg (tidigare Kortedala och Bergsjön) står på tur i slaktkön: 40 miljoner kronor ska skäras bort från redan pressad verksamhet. Det är socialtjänsten och äldreomsorgen som får ta smällarna med drygt 20 miljoner kronor vardera. Inom socialtjänsten innebär det färre personal och större stress, trots att man jobbar med saker som omhändertaganden, tvångsvård och barn i missbrukarfamiljer. Äldreomsorgen kommer få se färre korttids- och äldreboendeplatser samt anställningsstopp.
Lönar sig att protestera
Om nu inte röster höjs mot detta så kommer politikerna att bakom stängda dörrar genomföra attackerna. Rättvisepartiet Socialisterna (RS) manar dock alla att ställa sig upp i protest – Göteborgs kommun gör miljardvinster och som alltid när det handlar om resurser så handlar det också om kamp.
Precis som föräldrar och boende i Angered har pressat politikerna på frågan om skolnedskärningarna och fått majoriteten att backa, så kan Östra Göteborg organisera ett lika starkt motstånd. I Angered står Socialdemokraterna i ledningen för nedskärningarna men tack vare de intensiva protesterna så lyckades rörelsen av föräldrar, lärare, elever och fackförbund att få Vänsterpartiet att ta tillbaka sitt direkta stöd, i sista stund. Fortfarande hotas två skolor av nedläggning, men kampen fortsätter.
Förtroendet i botten
Förtroendet för politikerna i Göteborg är bankrutt – inte bara på grund av den långa rad mutskandaler som rullats upp under lång tid, utan framförallt på grund av den nyliberala nedskärningspolitik som först av majoriteten. Det ropas efter politiska alternativ, men inga illusioner får has i oppositionen som på kommunal nivå inte presenterar andra alternativ än vad Alliansregeringen gör. Det alternativ som RS ser tål inte att vänta till valet 2014 utan det står ute på Göteborgs torg, utanför politikernas hemlighetsfulla möten och på förhand uppgjorda medborgardialog.
Det är det kämpande alternativet som inte lovar det man tror att väljarna vill höra – RS har stått i fronten i kampen mot nedskärningarna här i Göteborg oavsett vart de har slagit, ofta tillsammans med andra som fått nog. Många gånger har detta lyckats, något som politikerna ofta vill dölja, och om de misslyckas med det, ljuga och förklara bort.
Kampen mot högern – oavsett om den representeras av Reinfeldts alliansregering eller Anna Johanssons Göteborgssossar – måste föras gemensamt av de grupper som drabbas av politikernas attacker. Unga, gamla, arbetare, flyktingar eller infödda svenskar – vi har alla gemensamma intressen i att utmana politikeretablissemanget och visa att det är massornas makt som spelar roll, och att den makten manifesteras som starkast utanför politikernas isolerade rum, på våra gator och våra torg.
Det är politikernas rädsla för denna makt som är vår styrka när vi tillsammans protesterar för att rädda den gemensamma välfärd som vi alla har rätt till.
Stefan Berg
ordförande Rättvisepartiet Socialisterna Göteborg
Ett första steg att utveckla konstgjorda hjärnor har nu tagits på Chalmers.
Detta har skett genom att forskarna har börjat odla fram nervceller på den mycket småskaliga nanocellulosan.
Nanoforskningen handlar om att man går ner och arbetar på objekt i storleksordningen miljondels millimetrar. Den direkta nyttan av detta genombrott är att man ska kunna se vad det är för mekanismer som bl.a orsakar demenssjukdomarna Parkinson och Alzheimers.
Men nu har man hittat en stabil metod för att nervcellerna ska kunna växa till och koppla ihop sig till nätverk. Ungefär på samma sätt som sker i den mänskliga hjärnan. Man då tala om en, visserligen primitiv men ändå, konstgjord hjärna.
I ett första skede vill forskarna undersöka hur förstörelsen av nervcellernas synapskopplingar i hjärnan går till. Just att synapserna förstörs är ett av de tidigaste tecknen på Alzheimers sjukdom. När de odlade nervcellerna på nanocellulosan växt till sig så att dem bildat en tredimensionell struktur så kan forskarna börja testa olika läkemedel på hjänstrukturen.
På så sätt kan man direkt se vilka läkemedelssubstanser som bromsar förstörelsen av synapskopplingarna. Senare hoppas forskarna att det också ska gå att ta fram effektiva läkemedel mot demenssjukdomar.
Paul Gatenholm som är professor i biopolymerteknologi på Chalmers säger till Västekot att fler uppgifter kommer att presenteras vid den internationella kemikonferens i San Diego i Kalifornien i nästa veckoslut. Denna konferens anordnas av American Chemical Society som har 165 000 medlemmar.
Tommy Johansson
tommy.johansson@sr.se
Svåra brister utreds på demensboende
Kommunen utreder just nu sex anmälningar mot det kommunala demensboendet Torsiliahemmet i Torshälla. Samtliga anmälningar gäller en avdelning och handlar om bristande omvårdnad.
Enligt anmälningarna har dementa åldringar blivit sittande med nerkissade blöjor eller intorkad avföring. En boende som inte kan räta ut fingrarna på grund av stela leder hade så långa naglar att de skar in i handlflatorna. En annan med rätt till daglig promenad ska inte ha fått komma ut på en månad.
Sammanlagt har sex olika så kallade Lex Sarah-anmälningar skickats in till kommunen. Samma avdelning var redan förra året föremål för en Lex Sarah-anmälan och efterföljande utredning.
I flera fall har berörd personal tidigare varit involverad i liknande händelser.
Rörelseförmåga vid demenssjukdom "Vad gör vi när de inte vill" - 23 feb 2012
Datum: 23 februari 2012
Plats: Hjälpmedelsinstitutet Göteborg, Esperantoplatsen 5
Målgrupp: Arbetsterapeuter, sjukgymnaster och rehabpersonal
Information om kursen Rörelseförmåga vid demenssjukdom
Anmälningsblankett Rörelseförmåga vid demenssjukdom 23 feb, 2012 (pdf, öppnas i nytt fönster)
Neddragningarna skapar problem
Angående GP:s artikel om hemtjänsten Majorna-Linné.
Det är förvånande att sektorschefen inte är medveten om hur personalen är organiserad i den egna verksamheten, som sektorschef är han chef för områdeschefen som är ansvarig för hemtjänsten.
Personalneddragningar har pågått hela året och det är inte enbart antalet sjukdagar bland de anställda som bidrar till detta.
Antalet fast anställda minskar, det är dessa siffror man presenterar för politikerna. Eftersom man hela tiden får höra hur många miljoner som skall dras in och att det fattas pengar så undrar jag över timvikarierna, de måste väl också kosta pengar.
De höga sjuktalen bland hemtjänstpersonalen som nämns i GP:s artikel borde inte förvåna ledningen. Det är slitsamt för ordinarie personal att ersättas av ofta oerfarna vikarier. Det är inte bara brukarna som måste instruera dem hela tiden, utan det måste den övriga personalen också göra.
För dessa mycket sjuka människor, som Per som GP:s artikel handlar om, är det fruktansvärt att ha alla dessa människor som passerar hemmet.
För många brukare tillkommer även extern personal, såsom städpersonal, de som hämtar tvätten och de som levererar inköp och de som levererar mat.
Alla dessa externt inköpta utförare gör att man kan minska på den fasta personalen, det ger bra siffror i budgeten, men kostar som sagt var pengar ändå och minskar inte precis på antalet personer som kommer till varje hem.
Vissa av de anställda i Linné arbetade i ett demensteam som var bra för de dementa. Där fanns kunskap och förståelse för dementas problem och teamet hade också den kontinuiteten som väninnan till den dementa damen efterfrågar, men teamet lades ner, det blev för dyrt.
Man ser förändringen. Attityden mot personal och brukare har förändrats. Omtanken och intresset för medmänniskan har försvunnit.
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 |
2 |
3 |
4 |
5 |
6 |
||||
7 |
8 |
9 |
10 |
11 |
12 |
13 |
|||
14 |
15 |
16 |
17 |
18 |
19 |
20 |
|||
21 |
22 |
23 | 24 |
25 |
26 |
27 |
|||
28 |
29 |
30 |
31 |
||||||
|