Pressinbjudan: Äldreforskningsdag på Linköpings universitet

28 mar, 2012 09:17 CET

Äldrefrågorna har under det senaste halvåret uppmärksammats efter flera avslöjanden om missförhållanden inom äldreomsorgen. Äldreforskningsdagen syftar till att stärka dialogen mellan forskare, politiker och kommunala tjänstemän om hur en bättre välfärd kan skapas för våra äldre.

Vid seminariet presenteras forskning om bl.a värdighet i vården av äldre, om chefer i äldreomsorgen, om demenssjukdomar och vardagsliv, om etik vid datorstödd hemsjukvård samt om hur man identifierar behov hos äldre personer med invandrarbakgrund. Under eftermiddagen genomförs fyra parallella workshops inom aktuella områden: Äldres mobilitet och trafiksäkerhet, Medicinsk teknik för individualiserad vård, Äldre som brukare och aktörer i civilsamhället samt Omsorg i äldre boende – boendets roll för äldres omsorgsbehov. Rektor Helen Dannetun inleder dagen.

Äldreforskningsdagen arrangeras av Centrum för kommunstrategiska studier vid Linköpings universitet.

Välkommen!

Tid: Torsdagen den 29 mars kl 8.30-16.00
Plats: Nationernas Hus, Ågatan 55, i Linköping.

Program mm: www.isak.liu.se/cks/aldreforskningsdagen-2012

Mer information: Kontakta Kent Waltersson, 011-363429, kent.waltersson@liu.se
eller Anna Elmqvist, 011-363418, anna.elmqvist@liu.se.

Äldreomsorgen i Leanköping

Vårdpersonal ska få särskild utbildning om demens

730.460 kronor i bonus till omsorgspersonalen

Publicerad onsdag, 07 mars 2012, 15:55 av Björn Smitterberg

Personal som arbetar i äldreomsorg och omsorgen om funktionsnedsatta kommer att få dela på 730.460 kronor i bonus för det gångna året. Beloppet bygger på ordnad ekonomi i verksamheten som ger spareffekt, vårdtagarnas betyg på personalen och arbetsmiljön.

203 personer får dela på pengarna. I systemet med bonus ingår 450 personer, men mer än hälften har alltså inte nått fram till att få bonus.

Bonus går till hemvårdsgrupper, avdelningar på äldreboenden, gruppboenden och assistenter. Hemvårdsgruppen i Drömstan omfattar nio personer och för en heltidsanställd blir det 6.573 kronor i bonus för att ta ett exempel. Men det finns alltså personal som inte får något allsd medan det i vissa fall blir över 10.700 kronor per person.

Även denna gång beräknads bonusarna på det sätt som skett de senaste åren, men förändringar är på väg och några nya deltagare i bonussystemet tas inte längre emot.

Alliansen fick på pälsen i känslosam äldredebatt

Carolina Häggkvist

Tele: 013-280 000
E-post: carolina.haggkvist@corren.se

Parrelation viktig vid demenssjukdom

Makars samarbete har stor betydelse för att minska effekterna av demenssjukdom i det vardagliga livet.

Samhällets stöd till demenssjuka och deras anhöriga är inriktat på individen. Par uppfattas ofta ha en vårdrelation där den friska vårdar den som insjuknat. Men det stämmer inte alltid. Forskare vid Centrum för demensforskning, CEDER, vid LiU visar att parrelationen har stor betydelse för bägge makarna. När den ene insjuknar i en demenssjukdom hjälper och stöttar de varandra.

– Båda två kan ha problem med hälsan, men den som har svårt med minnet kan fortfarande vara till stor hjälp för en make som sitter i rullstol. Och den som är multisjuk kanske inte kan bo ensam, men klarar sig hemma tillsammans med sin demenssjuke make, konstaterar Ingrid Hellström, som är sjuksköterska och forskare på CEDER.

Par där den ene drabbas av en demenssjukdom har ofta en lång och stark relation. De kan ha levt tillsammans i upp till 60 år och delar minnen och vanor i vardagslivet.

– När minnet börjar svikta för en av makarna samarbetar de för att få vardagen att fungera, säger Ingrid Hellström.

Hon har tidigare intervjuat tjugo par där ena maken hade en demenssjukdom och följt dem i ett och ett halvt år. Nu medverkar hon i en uppföljning med tjugo nya par där den ena maken är i ett tidigt skede av Alzheimers sjukdom.

– Vi kommer att följa dem i upp till fem år, eller så länge vi kan, för att se hur parrelationen påverkar upplevelsen av demenssjukdomen och hur den förändras efter hand som sjukdomen förvärras, säger Lars-Christer Hydén som är professor i socialpsykologi och forskningsledare för CEDER.

Studien genomförs i samarbete med de geriatriska klinikerna på Universitetssjukhuset i Linköping och Vrinnevisjukhuset i Norrköping. I varje par intervjuas och videofilmas bägge makarna både på kliniken och i hemmet.

– Ofta ses den som har en demenssjukdom snarare som ett problem än en tillgång i vardagslivet, men vi menar att den som insjuknat fortsätter att fylla en viktig funktion för den anhörige, säger Elin Nilsson som är doktorand i socialt arbete på CEDER och arbetar med studien.

Hon påpekar hur viktig parrelationen är och att det stöd makarna får utformas så att deras relation förstärks.

– En parrelation som inte fungerar kan leda till stora svårigheter, depressioner och andra sjukdomar.

CEDER är ett forskningsprogram vid Avdelningen hälsa och samhälle som lyfter fram de demenssjukas erfarenheter, kunskap och handlingsförmåga. Programmet finansieras de första sex åren av Riksbankens Jubileumsfond. Studien om parrelationer ingår i ett delprogram med forskning om livet som demenssjuk.

       Birgitta Weibull       2012-02-21