Alla inlägg den 28 september 2011

Dagens nyhet

Av Tommy - 28 september 2011 18:05

Medical News Today

Artikel datum: 28 sep 2011

Ett protein
kopplat till Alzheimers sjukdom dödar nervceller som känner av dofter,
enligt en djur studie i numret av The Journal of Neuroscience .
Resultaten belyser varför personer med Alzheimers sjukdom ofta förlorar sitt
luktsinne tidigt i sjukdomsförloppet. "Underfunktion i lukt registrering är
bland de tidigaste symtomen vid Alzheimers sjukdom, vilket tyder på att
luktsinnet potentiellt kan tjäna som en "kanariefågel i kolgruvan"
för tidig diagnos av sjukdomen ", säger Leonardo Belluscio, PhD, av det
nationella institutet för neurologiska sjukdomar och stroke, som lett studien.

Allmänt

Dela · Kommentera

Demens är de anhörigas sjukdom

Kommentera

Av Tommy - 28 september 2011 11:32

Demens är de anhörigas sjukdom. Som anhörig ställs man inför svåra ställningstaganden när man märker att de anhörigas personlighet förändras och de inte längre klarar sig själva. Mina tre fastrar blev i tur och ordning drabbade av demens. Den äldsta vårdades i hemmet av sin tio år yngre syster som fick dra ett mycket hårt lass utan stöd av samhället. C:a tio år senare började vi syskonbarn märka att det inte stod rätt till med de två yngre systrarna. Det tidigare så prydliga hemmet förföll och systrarna hade magrat. Det visade sig att de kunde inte längre laga sin mat. Vi ingrep och tog kontakt med biståndshandläggare och vårdcentral. Vi har alltid klarat oss själva svarade de biståndshandläggaren, som inte kunde göra något mot deras vilja. Så småningom fick de komma till dagvård efter distriktssköterskans lirkande och hemtjänst kom också. De blev sämre och hemtjänsten klarade inte av deras behov. De behövde mera tillsyn och efter många turer kom de till ett nyrenoverat gruppboende för dementa där de fick i huvudsak god vård och omsorg. Vi ordnade med detta över deras huvud. De trodde till en början att de var på ett pensionat och blev snart hemmastadda. För oss syskonbarn var det ett etiskt dilemma, men vi agerade för deras bästa. Hur långt ska den enskildes valfrihet gå?

Nästa etiska fråga är: Ska samhället gripa in när den sjuke inte klarar sig själv och kanske till och med är farlig för sig själv och/eller andra. Det kan hända att en dement person går ut på natten i nattdräkt och inte hittar hem igen. Pappan i artikeln såg skalbaggar och hällde ut olja och bensin på golvet för att bränna upp dem.

Jag kan inte instämma i att de anhöriga får ta allt mer av vårdbördan när allt fler lever längre och äldreomsorgen skärs ned. De anhöriga har större förväntningar och krav på samhällets insatser nu. Det är fortfarande så att de allra flesta äldre inte vill komma till ett vårdhem utan vara kvar hemma.
Men de svårt dementa går tillbaka i barndomen och kan behöva omsorg och tillsyn som ett litet barn. Mitt intryck är att samhället bjuder till att ta hand om dem på ett professionellt sätt. Eftersom vi lever längre och många dementa är förhållandevis kroppsligt friska i övrigt behövs ökade resurser för detta.
Ulla Pilsäter FjärdeÅ ldern.se

Allmänt

Dela · Kommentera

Någon som känner för att kommentera denna artikel i Helsingborgs Dagblad från 11 sept i år

Kommentera

Av Tommy - 28 september 2011 10:45

Personal på Skogsliden ger svar på tal

Kommunens vård- och omsorgschef Susanne Hertting tror inte att mer personal är avgörande för hur kvalitén uppfattas. Det har fått anställda på Skogslidens korttidsboende att reagera. "Hon är helt fel ute", säger en besviken och upprörd undersköterska.

Båstad. Socialstyrelsen har pekat på flera brister på Skogslidens korttidsboende i Båstad. I ett utredningsmaterial framkom bland annat att vårdtagarna inte får duscha när de vill, att personalen känner att de är för få och att de inte har något stöd från enhetschefen samt att det ibland inte finns någon ordinarie personal på plats.

Kommunens vård- och omsorgschef Susanne Hertting har sagt att korttidsboendet inte har låg bemanning samt att mer personal inte är avgörande för hur kvalitén uppfattas, utan hur organisationen använder de resurser den har för att uppnå god kvalitet.

Några anställda på korttidsboendet är väldigt upprörda efter Susanne Herttings uttalanden. En av de undersköterskor som NST talat med säger att vård- och omsorgschefen är helt fel ute.

– I vårt fall är det just mer personal som behövs. Susanne Hertting hade kunnat visa sig hos oss och tagit en diskussion med oss som verkligen arbetar här, säger undersköterskan som vill vara anonym.

Hon berättar att korttidsboendet har haft överbeläggning det senaste halvåret och att situationen har varit kaotisk sedan dess.

– En dag var vi fem personal på 23 patienter, fördelat på två avdelningar. Det är praktiskt omöjligt. På vår avdelning har vi en salig blandning av patienter. Det finns alltifrån nyopererade med höft- och lårbensfrakturer till dementa. Flera är så vårdkrävande att det behövs dubbel bemanning när vi ska hjälpa dem, säger hon.

Enligt den anställda är situationen ohållbar. Vid sidan om överbeläggning har arbetsuppgifterna blivit fler. Sedan i våras ska de till exempel även beställa hem bröd och mejeriprodukter till vårdtagarna. Och medan tiden springer iväg växer det dåliga samvetet.

– Det känns som att det är så mycket annat som tar tid. Pensionärerna kommer alltid i andra hand. Man lider ju av att de bara sitter medan vi springer runt. Det har inte blivit många promenader för dem i sommar, säger hon.

Flera av kollegorna har sjukskrivit sig eller gått in i väggen.

– Man orkar inte. Ofta tar det uttryck i att man får ont någonstans. Vi har alltid varit en stabil arbetsgrupp som kunnat hitta stöd i varandra, men nu har många försvunnit eller slutat. Vi har tagit upp problemet med facket, men det har inte lett till någon förändring.

Elisabeth Rundström, ordförande för Kommunal sektion 58 i Båstad, säger att hon har haft ett möte med enhetschefen där hon krävt att situationen på den extraöppnade korttidsavdelningen skulle förbättras med bättre sängar och hjälpmedel. Hon ska också ha påmint om resurspoolen med van personal.

– Enhetschefen lovade att hon skulle titta på det. Jag har inte mandat att göra mer, säger Elisabeth Rundström.

Att flera anställda ska ha sjukskrivit sig eller slutat känner hon inte till.

hd.se/pernilla-soderkvist/" href="/pernilla-soderkvist/">Pernilla Söderkvistpernilla.soderkvist@hd.se

Allmänt

Dela · Kommentera

Hur skall man samtala med demenssjuka?

Kommentera

Av Tommy - 28 september 2011 03:47

Författare: Gunborg Palme telefon 08-664 60 92, leg. psykolog,
leg. psykoterapeut, lärare och handledare i psykoterapi. Klicka för mer information.

Första versionen: 16 mar 2004. Senast
ändrad: 12 okt 2006.

Hur talar man på bästa sätt med dementa?

Svar:

Människor som är dementa har kommunikationsproblem och
nedsatt minneskapacitet.

Dessa personer kan ibland bli störda av hallucinationer och verka nedstämda,
för att de kognitiva funktionerna har blivit nedsatta. De behöver speciell vård
och en lugn och strukturerad omgivning.

Presentera dig själv med namn och tilltala personen som är dement vid sitt
namn. Bli inte frustrerad om det visar sig att personen (även din egen mor eller
far) inte kommer ihåg ditt namn.

Håll ögonkontakt och försök att närma dig personen rakt framifrån. En lätt
beröring kan vara till stor hjälp.

Försök att undvika alla störningar som kan finnas i bakgrunden, ljud och även
visuella distraktioner som TV.

Använd korta meningar och enkla, vanliga ord.

Ställ enkla frågor, som kan besvaras med ja eller nej.

Använd gester, även skriven information och kanske bilder.

Försök hitta på speciella signaler för särskilda göromål som att gå på
toaletten eller ta ett bad.

Håll samtalet kort.

Om du känner att personen som är dement inte kan följa ditt samtal, stanna
upp ett tag, ta en paus och försök lite senare igen.

Mer information

Pseudo-demens
Att följa
med i konversationer Äldre människor,
åldrande

Allmänt

Dela · Kommentera

Psykologisk stress i medelåldern kan leda till utveckling av demens

Kommentera

Av Tommy - 28 september 2011 03:25

Psykologisk stress i medelåldern kan leda till utveckling av demens, särskilt Alzheimers sjukdom.

"Ytterligare ett skäl att inte stressa" "Ytterligare ett skäl att inte stressa" (1:34)
Stress i medelåldern kan leda till man utvecklar demens, framför allt Alzheimers sjukdom. Det visar en undersökning vid Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet. Doktoranden och sjuksköterskan Lena Johansson är en av dom bakom som ligger bakom studien. Medverkande även professor Ingmar Skoog. Reporter Jan Andersson, Ekot i Göteborg 2010-07-05.
Måndag 05 juli 2010 kl 16:34 (Nyheter P4 Göteborg) Det visar en första svensk studie som gjorts på Sahlgrenska akademin. Studien har följt kvinnor under 35 år och den visar på ett samband mellan stress och demens.

Risken för att utveckla demens var ungefär 65 procent högre hos de kvinnor som rapporterat upprepade perioder av stress i medelåldern i jämförelse med de som inte rapporterat stress.

Det handlar om drygt 1 400 kvinnor som fick svara på en fråga om de hade erfarenhet av stress under kortare eller längre perioder i det vardagliga livet.

Frågan ställdes vid undersökningar som gjordes 1968, 1974 och slutligen 1980. Fram tills att den sista uppföljningen gjordes av dom här kvinnorna 2000, så hade 161 av dom kvinnor som känt sig stressade och som deltagit i studierna, utvecklat demes, oftast Alzheimers sjukdom

Allmänt

Dela · Kommentera

Antidepressiva hjälper inte mot depression hos dementa

Kommentera

Av Tommy - 28 september 2011 03:24

Antidepressiva hjälper inte mot depression hos dementa
Anders Hansen
leg läkare, frilansjournalist
andershansen74@hotmail.com

Antidepressiv medicinering används ofta vid depression hos dementa, men i en studie i Lancet kunde ingen effekten påvisas. Studien har bedrivits vid nio olika centra i Storbritannien under perioden 2007–2009 och omfattar totalt 326 patienter med Alzheimers sjukdom eller misstänkt sådan. Deltagarnas genomsnittliga ålder uppgick till 79 år. Samtliga var deprimerade, definierat som minst 8 poäng på skalan Cornell scale for depression in dementia (CSDD), sedan minst 4 veckor men hade inte behandlats med något antidepressivt preparat.

Deltagarna randomiserades till tre grupper. En grupp gavs sertralin i dosen 150 mg, en annan gavs mirtazapin i dosen 45 mg och en tredje placebo. Deltagarna behandlades i tre månader, varefter de depressiva symtomen åter skattades. Det visade sig då att det inte förelåg några statistiskt säkerställda skillnader mellan grupperna vad gäller behandlingseffekt. Däremot var biverkningar vanligare bland de patienter som fått antidepressiva än bland kontrollerna.

Biverkningar rapporterades av 26 procent av de placebobehandlade jämfört med av 43 procent bland sertralinbehandlade och 41 procent bland mirtazapinbehandlade. För sertralin var gastrointestinala biverkningar, däribland illamående, vanligast förekommande. För mirtazapin var trötthet vanligaste biverkning. Totalt avled 15 individer under studietiden, 5 i varje grupp.

Studien är en av de största i sitt slag. En intressant tanke som lyfts fram i en kommentar till undersökningen är att det faktum att varken sertralin eller mirtazapin ger effekt kan innebära att det finns en annan patogenes för depression vid demens.
Banerjee S, et al. Lancet. 2011;378:403-11.
doi: 10.1016/S0140-6736(11)60830-1

Allmänt

Dela · Kommentera