Kan förlorade minnesfunktioner hos patienter med demens lockas fram av konst och kreativ verksamhet? Det studeras i en pilotstudie som genomförs av Minneskliniken vid Skånes universitetssjukhus i samarbete med Malmö Konsthall.
Konstnärlig verksamhet ökar patienternas livskvalitet vilket kan minska deras behov av insatser från samhället.
Kreativt skapande används ofta vid dagverksamheter för patienter som lider av demenssjukdomar. Pilotstudien vill gå ett steg längre.
– Vi vill undersöka om vi kan använda det konstnärliga uttrycket i behandling och bedömning av patienter med demenssjukdom, säger Axel Holmbom Larsen, AT-läkare och doktorand vid Minneskliniken.
Sedan i våras har en grupp patienter med Alzheimers sjukdom, via Club Cefalon, träffats två gånger i månaden på Malmö Konsthall. Under vägledning av konstpedagog Mats Fastrup har de samtalat kring utställda konstverk och diskuterat konstnärens arbetssätt. Efter den teoretiska delen har patienterna själva fått möjlighet att arbeta kreativt.
– Det som produceras är inte det väsentliga, utan syftet är att deltagarna ska få inspiration och prova på att arbeta med olika tekniker.
Frågan är om deltagarnas sätt att utrycka sig kreativt under en längre tidsperiod förändras, och om förändringen i så fall kan kopplas samman med sjukdomsutvecklingen? En annan fråga är om kreativitet och skapande kan locka tillbaka färdigheter och initiativförmåga, som deltagarna upplever att de har förlorat?
Det finns exempel som tyder på det.
– En av deltagarna återupptog sitt medlemskap i konstmuseet Louisiana i Danmark efter att ha deltagit i verksamheten i ett par månader.
En positiv påverkan på patienternas praktiska liv och livskvalitet är en viktig del av behandlingen. Det kan bland annat minska risken för depression som är hög vid demenssjukdom. En ökad förmåga hos patienterna att ta hand om sin vardag kan också minska behovet av samhällets hjälpinsatser.
Axel Holmbom Larsen menar också att de tester som används i dag för att följa sjukdomsutvecklingen hos patienterna kan kompletteras med kreativa tester som i nuläget till stor del saknas.
– Det finns patienter som upplever att de försämrats utan att vi kan synliggöra det i våra nuvarande tester. Kanske kan vi fånga upp försämringen med hjälp av kreativa tester, säger han.
Fakta:
* Projektet är inspirerat av och sker i kontinuerlig dialog med Museum of Modern Art i New York och deras verksamhet ”Meet me: Making Art accessible to People with Dementia.”
* Patienterna som medverkat i projektet har insjuknat före 65 års ålder. Både män och kvinnor har deltagit.
* Patienter med demenssjukdomar drabbas ofta av koncentrationssvårigheter och uttröttning. Av den anledningen är tiden för träffarna begränsad till två timmar.
* Handledare för studien är professor Lennart Minthon och docent Elisabet Londos vid Enheten för Klinisk Minnesforskning vid Lunds Universitet.
Kontakt:
Docent Elisabet Londos, Minneskliniken 040/33 55 17
elisabet.london@skane.se
Intendent Anna Holmbom, Malmö Konsthall 0708/ 34 12 88
anna.holmbom@malmo.se
Text: Set Mattsson
