Alla inlägg den 26 november 2012
Brister i bemanningen för äldre
Socialstyrelsens jurist Bitte Fritzon ser mycket allvarligt på Linköping kommuns ovilja att följa myndighetens föreskrifter och allmäna råd vid bemanning på särskilda boenden där personer med demenssjukdom bor.
– Det är en form av lagtrots och att inte följa våra föreskrifter det är ovärdigt ett rättssamhälle, säger hon.
Corren kunde i tisdagens tidning berätta att det i alliansens budget inte finns några pengar avsatta som gör det möjligt att följa Socialstyrelsens nya föreskrifter för bemanningen på särskilda boenden där demenssjuka bor. Kommunen lutar sig på Sveriges kommuner och landsting (SKL) som ifrågasätter om regleringen verkligen ligger inom Socialstyrelsens befogenhet. SKL anser också att kostnaderna för att följa föreskrifterna blir allt för höga eftersom staten inte skjuter till några extrapengar.
Förvaring
– Om det innebär ökade kostnader för kommunerna beror det på att man inte tidigare följt den lagstiftning som finns, äldreomsorgen har inte haft den bemanning som krävs för att tillgodose de enskildas behov. Vi måste komma ifrån äldreomsorg som fungerar som förvaring, säger Bitte Fritzon och tillägger:
– SKL och Linköpings kommun hävdar att vi överskridit våra befogenheter. Det har vi inte. Vi arbetar med ett uppdrag från regeringen. Det är vår uppgift och skyldighet att använda de instrument vi har i form av föreskrifter och allmäna rådr. Linköpings kommun kan tycka vad de vill om våra föreskrifter men det är en form av lagtrots att inte följa dem.
Ska gälla alla äldreboenden
Det var i somras som Socialstyrelsen beslutade om föreskrifter som ska säkerställa en tillräcklig bemanning på särskilda boenden där personer med demens bor. Men genom tillsyner vet Socialstyrelsen att det finns brister i bemanningen även på särskilda boenden för andra äldre personer. Nu har myndigheten också beslutat att ta fram föreskrifter som gör att samma regler ska gälla alla särskilda boenden för äldre.
De nya föreskrifterna ska ha samma konstruktion som föreskrifterna om bemanning på särskilda boenden där personer med demens bor. De nya föreskrifterna ska därför reglera tillgången på både omsorgspersonal och hälso- och sjukvårdspersonal för alla äldre personer som bor på särskilda boenden.
Flytta gamla
– Problemen beror ofta på att det brister i kopplingen mellan den enskildes bedömda individuella behov och dimensioneringen av det särskilda boendets bemanning. Det gäller oavsett om det rör personer med demens eller andra boende, säger Bitte Fritzson och tillägger:
– Genom att föreskrifterna gäller för alla särskilda boenden för äldre undviker vi att kommunerna börjar flytta runt på den gamla för att skapa separata boenden för personer med demenssjukdom.
Socialstyrelsen vill att de nya föreskrifterna ska träda i kraft samtidigt som reglerna för särskilda boenden för personer med demens, för att underlätta kommunernas tillämpning.
FOTNOT: På onsdageftermiddagen träffades Socialstyrelsen och SKL för att diskutera den infekterade frågan om bemanningen inom äldreomsorgen.
Nu är det klart att de boende på Hagagårdens demensboende i Borlänge får tillbaka de tusentals kronor kommunen tagit ut för mycket i hyra under flera år.
Mellan åren 2007 och 2010 fick sjutton hyresgäster på demensboendet Hagagården betala för hög hyra till Borlänge kommun. I snitt tusen kronor per lägenhet.
När felet upptäcktes sänktes hyran till en korrekt nivå år 2011. Men det blev aldrig aktuellt med någon återbetalning av de tusentals kronor hyresgästerna betalat för mycket.
Förrän nu. Något som glädje Sören Risberg. Han har kämpat länge för att hans svärmor ska få tillbaka sina pengar.
– Jag är jätteglad. Det här har varit målet att de ska få tillbaka sina pengar, säger Sören Risberg.
Det är Hyresgästföreningen som letat och hittat en rättslig grund för en återbetalning något de också framfört till kommunen. Kommunen ser ingen anledning att bestrida detta utan kommer, så fort de får veta hur många hyresgäster det rör sig om och vilka summor, betala ut så fort som möjligt.
– Det finns ingen anledning att dra det här i långbänk men vi kanske behöver några veckor in i december, säger Barbro Hietala Nordlund, ordförande i omsorgsnämnden i Borlänge.
Hur ska du fira det här?
– Det kanske blir en tårta nere på Hagagården, säger Sören Risberg
Lyckostigens aktivitetshus blir kvar, varselhotet dras tillbaka, men en oenig nämnd beslutade att stänga ett 30-tal demensplatser på Lackarebäcks äldreboende.
GP har de senaste veckorna skrivit om de åtgärder som föreslagits för att vård- och omsorgsnämnden ska klara budgeten. I dagsläget står minussiffran på tre miljoner, mot 10,4 miljoner kronor i september. Den stora diskussionsfrågan vid nämndens senaste möte var stängningen av omkring 30 platser i Hus B på Lackarebäcks äldreboende där dementa bor i dag.
– Det huset är väldigt svårbemannat med 21 rum fördelat på tre våningar. Därför väljer vi att börja stänga dem, säger nämndens ordförande Kenneth Wallin (M).
Hur ser du på att just flytta dementa?
– Vi hade en diskussion om det är enklare att flytta somatiskt sjuka. Men i den frågan är varken vi partier eller den medicinska expertisen överens.
Anhöriga till de boende har samlats och flera av dem kommer att överklaga beslutet. Socialdemokraterna gick med på en stängning, men lämnade en reservation mot att flytta på dementa.
Däremot drogs förslaget om varsel av 30 anställda tillbaka.
– Det finns redan en stor avgång inom organisationen och vi kan låta bli att ta in timanställda. Om vi behöver varsla fem, tio personer till våren får vi göra det då.
Och samtliga partier valde att gå emot förslaget att lägga ned Lyckostigen, ett aktivitetshus i närheten av Änggårdsbergen som samlar psykiskt funktionshindrade.
2012-11-18
Konferens i Stockholm 7-8 februari 2013
Som biståndshandläggare inom äldreomsorgen har du en viktig roll och ett stort ansvar över att de beslut du fattar är kvalitets- och rättssäkra. På konferensen ger landets ledande föreläsare dig de metoder och verktyg du behöver för att på ett kvalitetssäkert sätt bedriva biståndshandläggning som lever upp till de krav som ställs på dig i din yrkesroll!
Hultsfreds kommun har satsat på att utbilda personalen i Demens ABC. På en dryg månad har vi gått från plats 103 till 40 bland landets 290 kommuner. Webbutbildningen bygger på Socialstyrelsens riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom. Syftet är att personalen ska se människan bakom sjukdomen och låta den bilden påverka vård och omsorg.
Många äldre som åker ut och in på sjukhus har en odiagnosticerad demens i botten. Om man lyckas identifiera minnesproblemen och vidtar rätt åtgärder kan man minska vårdtiden på sjukhus och vårdcentraler dramatiskt. Det visar preliminära resultat i en studie vid Internmedicinska kliniken, SUS Malmö, i samarbete med Minneskliniken .
Lennart Minthon Foto: Gunnar MenanderLennart Minthon är professor vid Lunds universitet och forskningsledare vid Minneskliniken vid SUS i Malmö:
Av 200 patienter som var över 60 år och sökte akutvård, så visade det sig att 73% led av hjärnsvikt, men nästan ingen av dem hade diagnosen demens, det är inte konstigt att de inte klarade av medicinering och annat.
Studien* visar att mörkertalet är enormt, bara 8% av patienterna med demens hade en diagnos sedan tidigare. Problem med blodtrycket eller hjärtat är vanliga anledningar till att äldre hamnar på akuten. Om man inte upptäcker att patienten också har problem med minnet är risken stor att behandlingar inte kommer att fungera hemma i vardagen. Lennart Minthon:
De åker jojo fram och tillbaka till akuten och primärvården, och tidigare tittade man ofta bara på det kroppsliga, nu lyfter vi kognitionen.
Mellan 2010-2011 undersökte doktoranden Gustav Torisson hur ofta patienter som fått besked på att de led av kognitiv svikt, besökte sjukhus och vårdcentraler. Den studien är inte publicerad än, men de preliminära resultaten är slående. De patienter som genomgick en intervention lyckades minska sina sjukhusbesök med 50% . Sjukhusledningen kallades in för att informeras om den stora förbättringen som naturligtvis kan leda till stora besparingar.
I Gustav Torissons studie medverkade arbetsterapeuterna Sofia Raccuia, Jenny Cappelin och sjuksköterskan Anna Johansson. 200 patienter som behövde akut vård och lades in på internmedicinkliniken i Malmö intervjuades. De fick berätta om upplevda besvär med minnet, social situation och om hur de hanterade sina mediciner.
Men det är inte alltid svaren helt stämmer med verkligheten om man lider av hjärnsvikt och därför intervjuades också anhöriga, som ofta gav en annan bild. Om resultaten bekräftas i de fortsatta studier som görs i Malmö, så kommer det nya arbetssättet att införas också vid SUS i Lund.
Men att bara få veta att man lider av kognitiv svikt förbättrar inte hälsan. Arbetsterapeuten Sofia Raccuia berättar hur man gjorde en intervention för 100 av de 200 patienterna:
Vi satt med vid vårdplaneringarna och highlightade den kognitiva svikten och vilka hinder den kunde leda till för patienten i vardagen. Att göra sambandet tydligt mellan kognitiv förmåga och funktions- och aktivitetsförmåga är mycket viktigt för att patienten ska kunna få så individanpassade åtgärder som möjligt i hemmet. Även en rekommendation gällande uppföljning skickades till primärvården. Dessutom gjorde en apotekare en avancerad medicingenomgång.
Sjuksköterskan Anna Johansson ringde också upp patienten en vecka efter hemkomsten från sjukhuset. Samtalet löste många basala men viktiga problem, till exempel hur man bokar tid eller beställer ett intyg.
Forskaren Gustav Torisson följde upp patienterna efter tre månader och efter sex månader. Han anser att man bör överväga regelmässiga minnestester vid akutvård. Sofia Raccuia:
Vi hittar inte alla på känsla, det är säkert. Att vi minnestestade alla patienter ledde till att vi hittade patienter med minnesproblem som vi inte hade upptäckt annars.
Troligtvis ökar patienternas livskvalité i takt med att återinläggningen sjunker. Målet är att på ett standardiserat sätt identifiera patienter med minnesproblem så tidigt som möjligt. Genom rätt handläggning och uppföljning minskar risken för återinläggningar. På Intermedicinska klinken fortsätter man sitt arbete med att implementera de nya arbetsrutinerna.
*Studien är publicerad i BMC Geriatrics augusti 2012.
[PRESSMEDDELANDE 2012-11-23] Ett batteri med språktest, som bland annat prövar hjärnans förmåga att automatiskt kombinera ordpar som semantiskt (betydelsemässigt) hör ihop, kan vara en god hjälp för att avgöra om en patient drabbats av demenssjukdom. Det visar en doktorsavhandling som snart läggs fram vid Karolinska Institutet. Forskarna visar också att äldre friska är lika bra på så kallad automatisk ordhämtning som yngre människor.
I takt med att fler lever till en högre ålder blir demenssjukdom ett allt större problem i samhället. För att de som drabbas ska få rätt vård och hjälp är det viktigt att upptäcka sjukdomen i ett så tidigt skede som möjligt.
- Som logoped och språkintresserad har jag forskat för att bidra till att utveckla bättre diagnostiska verktyg för demens. Jag och mina kolleger har undersökt det semantiska minnet hos allt från unga friska till äldre med normal försämring av minnet och till dem som har utvecklat demens. Det har vi gjort genom olika språkliga och neurofysiologiska tester, säger Raffaella Crinelli, doktorand och författare till den aktuella avhandlingen.
I arbetet använde forskarna till att börja med ett par enkla, etablerade språktester som är utformade för demenssjukdom. Dessa språktester mäter den aktiva förmågan att finna ord, substantiv respektive verb. Här gällde det att på en minut dels nämna så många djur som möjligt, dels nämna vad en person kan göra. Forskarna kunde visa att de dementa har skadad ordhämtning - i synnerhet när det gäller verben - och att detta hör ihop med en för låg genomströmning av blod i vissa delar av hjärnan.
Men forskarna konstruerade även ett helt nytt språktest för att diagnostisera patienter med demenssjukdom. Testet prövar hjärnans förmåga att automatiskt hitta rätt kombinationer av ord. I testet ingår ordpar som semantiskt hör ihop, likaväl som semantiskt orelaterade ord. Det är både konkreta ord, som till exempel "stol + bord", och abstrakta ord, som "ursprung + inledning". Dessa riktiga ordpar har blandats med ordpar som inte alls matchar varandra.
Resultaten visar att äldre friska var lika bra på så kallad automatisk ordhämtning som yngre människor. Denna automatiska ordhämtning fanns kvar hos personer med mild demenssjukdom, men såg olika ut om patienterna hade Alzheimers sjukdom i ett tidigt stadium eller så kallad semantisk demens, alltså bevarad talförmåga men problem med att förstå ords betydelse. Bland annat såg forskarna skillnader i reaktionstider hos friska äldre och patienter med Alzheimers respektive patienter semantisk demens, där de förstnämnda var snabbast och de sistnämnda tog längst tid på sig. Vid tester som innebar mer krävande ordinhämtning syntes också tydliga skillnader mellan personer med mild demens och friska kontroller. Resultaten av det nya språktestet korrelerades med markörer för hjärnans aktivitet och ett mått på blodgenomströmning i hjärnan för att säkerställa diagnoserna.
I en annan delstudie i avhandlingen använde forskarna magnetkamera för att jämföra hjärnan hos Alzheimerssjuka och personer med semantisk demens. De kunde då se att den vita substansen krympt i ett specifikt område i hjärnan, kallat inferior longitudinal fasciculus, hos personer med semantisk demens, vilket skulle kunna tyda på att detta område är viktigt för det semantiska minnet.
- Vår forskning visar att enkla tester av ordbearbetning kan vara värdefulla för att upptäcka demens, speciellt i kombination med neurofysiologiska tester, elektroencefalogram och undersökning med magnetkamera, säger Raffaella Crinelli.
Disputation sker den 27 november 2012. Studierna i avhandlingen bygger på ett samarbete mellan Karolinska Institutet och Waldau universitetssjukhus för psykiatri i Schweiz. Arbetet har finansierats genom Nationella forskarsolan i vård och omsorg, Stiftelsen Lions forskningsfond för åldersrelaterade sjukdomar, Gun och Bertil Stohnes Stiftelse, Stiftelsen Demensfonden, Stiftelsen Sigurd och Elsa Goljes Minne, och Alzheimersfonden. Huvudhandledare har varit professor Lars-Olof Wahlund vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle.
Karolinska Institutet 2012, ISBN: 978-91-7457-759-4
| Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 |
2 |
3 | 4 |
||||||
| 5 | 6 | 7 | 8 | 9 | 10 | 11 | |||
| 12 | 13 | 14 | 15 | 16 | 17 | 18 |
|||
| 19 | 20 | 21 | 22 |
23 |
24 |
25 |
|||
| 26 | 27 | 28 | 29 | 30 |
|||||
| |||||||||
