Nästan fyra av fem som fått diagnosen demens hade inte inom ett år efter diagnosen gjort upp ett vårdtestamente. Det här framgår av en utredning som Alzheimer centralförbundet har gjort.
Vårdtestamenten hjälper när patienterna själva inte längre kan berätta vad de vill. Dessutom kan de minska ovissheten hos anhöriga och förenkla läkarnas arbete. –Genom att göra upp vårdtestamenten kan patienterna säkerställa sin självbestämmanderätt, alltså att deras vilja och önskemål följs i ett senare skede av livet trots demensen, säger expertläkaren Kati Juva vid centralförbundet.
Utredningen ger en hoppfull bild av livet för patienter med demens och deras anhöriga. Ett år efter diagnosen upplevde 84 procent av de insjuknade och anhöriga att deras sinnesstämning var ljus, god eller neutral. Största delen av dem som svarade upplevde också lycka, glädje och välbehag.
–Livet fortsätter också efter sjukdomsdiagnosen. Vård, rehabilitering och uppföljning hjälper patienten att leva ett gott liv, säger Juva.

Diagnosen en lättnad

Diagnosen demens kommer vanligen inte som en överraskning för den närmaste kretsen. Fyra av fem säger att diagnosen var en bekräftelse på de egna misstankarna. Majoriteten av patienterna och deras anhöriga upplever diagnosen som en neutral sak eller som en lättnad.
Nästan alla har börjat medicinera efter diagnosen. Däremot saknade minst 80 procent en rehabiliteringsplan fortfarande ett år efter diagnosen, framgår det av de anhörigas svar.
–Ibland har man gjort upp en plan, men patienten eller de anhöriga har inte upplevt den som en rehabiliteringsplan, säger Juva.
Ungefär 120000 finländare uppskattas ha demens. I uppföljningsstudien deltog 580 finländare, av vilka 290 hade en nyligen diagnosticerad demenssjukdom och lika många var anhöriga. Av patienterna hade 98 procent diagnosen Alzheimers sjukdom.
Läkemedelsföretaget Novartis Finland finansierade insamlingen av information och analysen av den.