Frivilliga högläsare till dementa efterlyses

Catharina Kåberg projektledare Läskraft som vill få fler att läsa högt för demenssjuka. Foto: Cecilia Ahle/Sveriges Radio

Projektet Läskraft drivs av Centrum för lättläst i samarbete mellan Demensförbundet, Studieförbundet Vuxenskolan och landets bibliotek och är nu inne på sitt fjärde år. Projektet är redan igång i hela Sverige och bland annat i kommuner som Helsingborg och Kristianstad. Och man upplever redan att det har gett stora resultat.

– Det betyder mer än vad man tror. Det är en sådan enkel, opretentiös aktivitet, men det ger väldigt mycket tillbaka. För förutom då att man får vara med om en läsupplevelse, så får man vara med om samvaron. Det hjälper att hålla det friska levande så mycket som möjligt. Man minns kanske inte någonting från läsningen, men man får en god känsla inom sig, säger projektledare Catharina Kåberg.

Det är hon och Lisen Ekdahl från Hässleholms demensförening som är med och startar upp projektet i kommunen. De ska tillsammans utbilda de frivilliga högläsarna i hur man handskas med demenssjukdomen och läser högt för dem på bästa sätt. Det är redan många demensboende som intresserade. En av dem är Lena Neuman som är undersköterska på Lyckåsa demenscentra i Bjärnum.

– Jag tycker att det är jättespännande med det här projektetet, för det är många som behöver uppmuntras som går för sig själva. De behöver stimulans helt enkelt, för det är många dementa som inte får det, tyvärr.

Den 25:e september är den första frivilligträffen i Hässleholm.

Utbrändhet kan bidra till demens

Utbrändhet har ansetts vara ett tidigt symptom för demens, men utbrändhet kan i själva verket bidra till att man insjuknar.

Föredrag om ålderdomens sjukdomar Skönsbergs Salonger torsdag 27 september kl 13:00

SPF har spelat in några filmer med föredrag av Gösta Bucht Instruktiva filmer som ni bör se, mycket lärorikt. Klicka på länkarna.

Vad kan vi göra åt demenssjukdomar Ett fantastiskt organ - hjärnan Sjukdomar som drabbar hjärnan

Behovsbedömning hos personer med demenssjukdom • Stockholm

Dementa på Hagagården betalade för hög hyra

Under flera år tog Borlänge kommun ut för hög hyra av de boende på Hagagårdens demensboende i Borlänge.

Men trots att de ansvariga på kommunen erkänner att de gjort fel kommer inga pengar att betalas tillbaka till hyresgästerna. Bedrövligt, tycker Sören Risberg vars svärmor bor på Hagagården.

– Det är ett hån mot de som bor där, säger Sören Risberg.

Sören Risbergs svärmor bor i en av de sjutton lägenheterna på Hagagårdens demensboende. Trettionio kvadrat för cirka 5 500 kronor i månaden.

Men fram till förra sommaren låg hyran på 6 500, alltså tusen kronor mer. Orsaken var att Borlänge kommun gjorde fel när de satte hyrorna och satte dem för högt.

Sören Risbergs svärmor betalade alltså på två år cirka 24 000 kronor för mycket i hyra till kommunen.

– Det är jättemycket pengar för henne, säger Sören Risberg.

Men stå för sitt misstag vill inte Borlänge kommun göra. Där tycker man att det räcker att man justerat hyran när felet upptäckts. Men det räcker inte, tycker Sören Risberg.

– De erkänner att de gjort fel så jag tycker att de ska betala tillbaka. Det är kaffepengar för kommunen men för pensionärer med låga pensioner är det mycket pengar, säger Sören Risberg.

Orienterbar miljö på boende för personer med demens

Tillsammans med Sigtuna kommun följer FOU nu upp en satsning på ett demensboende för att skapa ökad orientering i den fysiska miljön.

Interventionen innebär en förändring i den fysiska miljön i de boendes hem genom bland annat färgsättning, sinnesstimulering och aktivitet. Målet är att öka känsla av att hitta hem och samtidigt skapa en möjlighet för vandrare att stanna upp och hitta något att uppleva. Kommunen vill samtidigt skapa en stimulerande miljö med platser som lockar till aktivitet hos de som bor på enheten.

Förändringen i de boendes hemmiljö implementerades under maj/juni 2012. En baslinjemätning genomfördes innan förändringen påbörjades. Mätningen bestod i deltagande observationer där rörelsemönster och aktivitet dokumenterades. Vidare användes en enkät för att studera de boendes livskvalitet, LIVSKVALITET VID SVÅR DEMENS (QUALID) SKALAN. Enkäten upprepas sedan vid två tillfällen, ca en månad och ca två månader efter förändringen. Uppföljande observation genomfördes efter ca en månad.

Vill du veta mer om interventionen, kontakta Maud Brantlind, Sigtuna kommun.

Vill du veta mer om uppföljningen, kontakta Lena Strandberg, FOU nu