Kompetens om demens

Har du aktuell kompetens i demens?
Kostnad Kursen är avgiftsfri
Kort om kursen För dig som möter personer med demenssjukdom eller deras närstående. För att uppdatera dina kunskaper om demens erbjuder vi dig en endagsutbildning som utgår ifrån Socialstyrelsens nationella riktlinjer och patientfall. Kaffe och lunch ingår.
Målgrupp Arbetsterapeut, AT-läkare, Distriktssköterska, Kurator, Specialistläkare, allmänmedicin, ST-läkare, Sjuksköterska, Sjukgymnast
Tema Vårdvetenskap
Ur innehållet Hjärnans basala funktioner, hur dessa förändras vid åldrande och demenssjukdom. Diagnostisering av de vanligaste demenstillstånden och handläggning av dem i det fortsatta sjukdomsförloppet. Läkemedel och andra hjälpinsatser samt dess uppföljning. Opptimalt nyttjande av olika vårdresurser.
Inbjudan som pdf
Lärandemål Ge en ökad kompetens för att: • kunna arbeta utifrån Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom • kunna initiera utredning, behandling och insättande av adekvata insatser utifrån den demenssjukes behov • kunna utföra MMT och klocktestet på ett standardiserat sätt • kunna tillvarata olika yrkeskompetenser för att ge vård av hög kvalitet
Plats	Ges på olika platser runt om i länet.
Kursens längd	heldag
Kursen ges	Flera gånger per termin
Kursarrangör	Centrum för allmänmedicin tillsammans med Demensrådet
Planerade kurs-/mötesdatum	17/10 Clinicum, Danderydssjukhus Tid: 08.30-16.00
Sista anmälningsdag	Anmälan: till Maria Lund på CeFAM maria.lund@sll.se, senast 5/10
{chronocontact}demens_456_482_ye{/chronocontact}

Kontakt För mer information om kursens innehåll, kontakta:
Yvonne Eriksson yvonne.k.eriksson@sll.se

För information om anmälan och andra administrativa frågor, kontakta:
Maria Lund maria.lund@sll.se

Landets museer utbildas i demens

Förflyttningens ABC inom vården av personer med demenssjukdom

MDH på ForskarFredag 28 september

När vi talar om beteenden i samband med demenssjukdom så är det oftast förknippat med så kallade störande beteenden, men i detta sammanhang handlar det om ett rörelsebeteende.

Beteenden styrs av sina konsekvenser och antecedenter. En antecedent (A) kan beskrivas som stimuli, händelser och förhållanden som föregår omedelbart innan ett beteende äger rum. En framsträckt hand i en förflyttningssituation kan fungera som det stimuli som gör att personen med demenssjukdom reser sig upp från sittande, ett stiga-upp-beteende (B). Konsekvenser (C) är det, stimuli, förhållande eller händelse som sker omedelbart efter ett beteende, vi kan kalla det naturens feedbacksystem. I detta fall skulle ett stiga-upp-beteende kunna innebära konsekvensen (C) att få byta kroppsställning, vilket uppfattas som behagligt av personen med demenssjukdom.

Hur kan en persons förflyttningsförmåga förstärkas?

Identifiering av antecedenter/stimuli och konsekvenser som är relaterade till förflyttningsförmåga kan ge viktiga ledtrådar till vad som förstärker ett motoriskt beteende. Med andra ord vad som uppfattas som en positiv signal till att utföra ett stiga-upp-beteende. Sammantaget skulle en strukturerad och noggrann undersökning (ABC-analys) av förflyttningsförmåga kunna leda till en idé om vad som för närvarande underlättar (förstärker) en persons förflyttningsförmåga.

I detta projekt deltar även Anne Söderlund, professor i sjukgymnastik, Petra von Heideken Wågert, lektor på sjukgymnastutbildningen och Eva Götell, lektor på sjuksköterskeutbildningen.

Träffa Charlotta på ForskarFredag

Kom och lyssna på när Charlotta Thunborg berättar om sin forskning på ForskarFredag 28 september.

Tema: Förflyttningens ABC i vården av personer med demens Tid: 13.20 (hela passet startar dock kl. 13.15) Plats: Mälardalens högskola, Omegasalen, Västerås

Vårdhundar får barn att vilja träna

I går handlade en konferens på SLU i Skara om just djur i vården.

En av talarna var Ingeborg Höög från vårdhundskolan i Brösarp, som bland annat talade om hur hundar kan nå fram till barn med autism, som annars ofta är svåra att nå.

– Hunden fungerar som en isbrytare, kan kan säga. Det blir lättare att nå fram.

Kan man ta bort medicin och sätta in hund istället? – Det är just det man har gjort. Det är svårt att hitta bra medicinering till exempel för gamla med demens och stor oro och ångest. Nu har det visat sig att man har kunnat minska på mediciner när de har fått träffa hund.