–I USA är utbrändhetens betydelse för uppkomsten av Alzheimers sjukdom en het fråga som det forskas i på bred front, säger forskningsprofessor Kiti Müller på Arbetshälsoinsitutet.
Müller leder ett forskningsprogram i Finland i vilket man utvecklar olika metoder för att i tid hitta dem som håller på att bli utbrända. Neurologerna klagar ofta på att man hittar begynnande demens för sent. Det leder till att behandling med läkemedel inte har en lika bra effekt som när man börjar behandla i ett tidigare skede.
Nu behövs modeller för att hjälpa människorna att balansera sitt liv på rätt sätt. –Man skulle kunna stoppa dem som jobbar för mycket genom fysiologiska mätare. Om mätaren visar rött, finns det all anledning att diskutera med läkare, säger Müller.
Hon påpekar att arbete ändå rehabiliterar och piggar upp bara det utförs i rätta portioner. När man utreder hur belastande arbete är ser man i synnerhet på hur mycket tid som går förlorad varje gång arbetet avbryts.

Avbrott leder till olyckor

Ett stort problem är misstag som leder till arbetsolyckor.
–Upp till 80–90 procent av arbetsolyckorna beror på mänskliga misstag. De här olyckorna kostar enbart staten en halv miljard euro årligen, säger specialforskare Virpi Kalakoski. På Arbetshälsoinstitutet utreder man också varför de här misstagen sker.
–Ofta har man glömt att göra något till slut efter att man har blivit avbruten. Ibland har man gjort något två gånger. Den anställda kan inte nödvändigtvis påverka brådska eller att arbetet blir avbrutet men det skulle arbetsgivaren kunna, säger Kalakoski.
En studie som offentliggjordes i somras visade också att allvarlig arbetsrelaterad utbrändhet sätter fart på kroppens åldrande och försämrar cellernas funktionsförmåga, uppger forskare Kirsi Ahola.
Tillfällig stress orsakar inte förändringar på cellnivå.