Senaste inläggen

Av Tommy - 12 juni 2012 10:28

Nytt förslag för demensboende

Publicerat: måndag 11 juni kl 14:46 , Hallandsekot Kommentera

Halmstad kommun behöver öka antalet platser för dementa i äldreboende. Det alternativ som föreslås i första hand är att elva platser på äldreboendet Vidablick i Oskarström görs om och anpassas för dementa.


Det förslaget från Hemvårdsförvaltningen ska politikerna i Hemvårdsnämnden ta ställning till på onsdag.

Alternativet Vidablick är det som går fortast och kostar minst, skriver man i förslaget.

Två andra möjligheter finns:

1. Att 10 platser på Vidablick stängs, och att man i stället öppnar 10 demensplatser på Bäckagård.

2. Att 20 platser stängs på Vidablick och 20 platser med demensinriktning öppnas på Bäckagård.

I dag står 33 äldre i kommunen på kö till demensboende.

Av Tommy - 12 juni 2012 10:24

Senaste tekniken som hjälper äldre hemma

Bostäderna ser helt vanliga ut, men är i själva verket testlaboratorier. Toaletten är automatisk, rullatorn ser ut som en robot och i väggarna sitter sensorer och kameror som registrerar hur nya hjälpmedel fungerar för äldre.

 

Fullskalelabbet vid KTH:s campus i Haninge utanför Stockholm består av två fullt utrustade lägenheter. Hall-utrymmena och badrummen är stora, annars verkar bostäderna vid första anblicken ganska vanliga.

Men bänkar och skåp i köken är höj- och sänkbara och den ena lägenheten har en fullt automatisk toalett. Den kan både spruta vatten så att rumpan blir ren och sedan torka den med en varmluftsström.

– Den är min favorit. Jag brukar gå hit och prova den när ingen är här, säger Stefan Lundberg, lektor på KTH.

I takt med att andelen äldre i befolkningen ökar, tror forskarna att allt fler kommer att behöva vårdas i hemmet.

Professor Tore Larsson anser till exempel att det måste bli möjligt att diagnosticera och behandla patienter på distans i framtiden.

I de här lägenheterna får försökspersoner testa kommunikationsteknik och hjälpmedel. Tanken är att den hemlika miljön ska vara en realistisk omgivning för att utvärdera nya prylar.

– Verkligheten är komplex och innehåller tekniska delsystem. Vi tror att man måste utveckla tekniken i en realistisk miljö som är så nära verkligheten som möjligt. Tekniksystem fungerar aldrig från början, de måste testas i verkligheten, säger Tore Larsson.

Ett projekt som illustrerar hans ord är EU-studien Mon Ami, som handlade om att ta fram olika tjänster för att hjälpa äldre i en befintlig teknikplattform. Där testades rörelsedetektorer, som sattes upp i lägenheten och skulle larma om personen var inaktiv för länge. När sensorerna sattes in i lägenheterna på KTH visade det sig att de slogs ut av mikrovågsugnen, tv:n och trådlösa telefoner.

Både Tore Larsson och Stefan Lundberg är kritiska till att ny teknik ofta kommer ut för snabbt på marknaden, utan att den har testats och utvärderats ordentligt.

– Det finns fortfarande en ingenjörsoptimism, att man bara tittar på den positiva sidan av funktionerna, säger Tore Larsson.

– Man räknar med att kunna rätta till buggar efter hand, men med den här gruppen av äldre är det svårt, säger Stefan Lundberg.

I Mon Ami-projektet var det från början tänkt att de olika tjänsterna skulle styras via en skärm på väggen hemma hos de äldre. Via den skulle de kunna ringa, tända och släcka lampor, sköta porttelefonen och larma anhöriga vid behov. Men de äldre ville de inte ha den.

– De sa att de inte hade plats. Så i stället tog vi fram en smartphone som gränssnitt mot tekniken och det blev mycket bättre. Det är otroligt viktigt att vi för ut tekniken till de personer som ska ha den, säger Stefan Lundberg.

En annan studie som har bedrivits i fullskalelabbet i Haninge gick ut på att testa en rullator försedd med en lyftbalk som hjälp om en person ramlar och inte kan ta sig upp.

Lägenheterna har också använts för att studera vårdpersonalens arbetsställning när de ska hjälpa någon på toaletten. Forskarna mätte rörelser och kroppsställningar via en ergonomiutrustning som vårdpersonalen bar på kroppen.

– Hur man assisterar någon på toaletten är ett ganska outforskat område, men en av de knepigare arbetsuppgifterna i hemtjänsten, säger Tore Larsson.

En ny videotelefon för dementa har också testats. Den måste vara så enkel att de dementa på egen hand kan ringa upp anhöriga och svara i telefonen, något som annars kan vara svårt, vilket begränsar deras sociala liv.

– Vi tror att hemmiljön här kan göra människor lite mer avslappnade och att de koncentrerar sig på det vi vill, säger Stefan Lundberg.

Ingen av produkterna har ännu kommit ut på marknaden. Men forskarna ska söka pengar för att vidareutveckla den plattform som användes i Mon Ami-projektet och ta fram en säljbar produkt av den.

– Vi ska öppna upp den så att man kan lägga in fler tjänster och koppla den till fler styrenheter, smartphone, Androidplattor eller Ipad, säger Stefan Lundberg.

En rollator med lyftbalk har utvecklats som ett hjälpmedel för äldre som inte kan ta sig upp från golvet på egen hand. Här får Vera Andersson prova hur den fungerar.

Av Tommy - 11 juni 2012 11:03

Datavetare ger stöd till demensvård

Helena Lindgren

Helena Lindgren vid Kungaparets mottagning i Sydkorea. Här tillsammans med Dr Kang som mottog Nordstjärneordern av kungaparet för hans insatser för att förbättra demensvården. Dr Kang var värd för symposiet Sweden Korea Dementia Forum som hölls samma dag med Drottningen närvarande. Till vänster Dr Kangs fru.

Forskaren Helena Lindgren vid Umeå universitet har tagit fram ny dator-stödd metod för att diagnostisera demens. Både Sydkorea och Japan visar stort intresse för metoden.

– Sydkoreas hälsominister vill göra en stor satsning på demensvården och där passar vårt kunskapsbaserade datorstöd in mycket bra, säger Helena Lindgren, forskare vid institutionen för datavetenskap vid Umeå universitet, som utvecklat ett verktyg som hjälper läkare att diagnostisera demens.

Helena Lindgren inbjöds nyligen att presentera sin forskning i samband med ett svenskt statsbesök i Korea. Ett Svenskt Koreanskt demenssymposium arrangerades vid Bucheon Geriatriska sjukhus som drivs av Daniel Medical Foundation strax utanför Seoul där bland annat Drottning Silvia, äldreminister Maria Larsson och forskare från både Sverige och Korea deltog med presentationer.

Identifiera demens i tidigt skede

Under konferensen presenterade Helena Lindgren hur kunskapsbaserade system på olika sätt kan hjälpa till att förbättra demensvården, bland annat genom det datorbaserade beslutstödssystem hon tillsammans med sin forskningsgrupp tagit fram för att läkare bättre ska kunna identifiera demenssjukdomar i ett tidigt skede.

Intresset för it-system för diagnos av demens är mycket stort i länder som Sydkorea och Japan. Båda länderna står inför omfattande förändringar i befolkningsstrukturen. I Sydkorea är idag 12 procent av befolkningen över 65 år men man räknar med att siffran stiger till 35 procent inom några decennier vilket ökar kraven på att utöka demensvården i landet.

I Sydkorea vill man bland annat möta den kommande ökningen av antalet äldre i samhället genom gratis undersökning av demens. Målet är att alla över 65 år ska erbjudas sådana undersökningar.

Starkare samarbete

– Vårt redan starka samarbete med Dr Daein Kang vid Daniel Medical Foundation har stärkts men också mötet med de övriga svenska delegaterna har varit viktigt för ett starkare samarbete inom Sverige, berättar Helena Lindgren.

– Att få förmånen att delta i statsbesöket har gett ett enormt nätverk, inte minst inom näringslivet. Det har varit mycket positivt med många dörröppnare åt flera olika håll, säger Helena Lindgren som nu räknar med att kunskapssystemet DMSS-R för diagnos av demens kommer att kunna få en större spridning i demensvården både i Sydkorea och i Sverige.

- Dessutom är det ju enormt roligt att få möjligheten att diskutera förbättring av demensvården med personer som är i frontlinjen för det arbetet både nationellt och internationellt, och då inte minst med Drottningen som gör en stor insats!

Av Tommy - 9 juni 2012 12:12

Låt de äldre välja omsorg

Valfrihet i vården ska också gälla utformningen på äldreomsorgen. Trots ny lagstiftning vill de rödgröna i Göteborg inte släppa taget och myndigförklara göteborgarna, skriver bland andra Cecilia Magnusson (M).

 

Det borde vara lika självklart att kunna välja utformning på sin äldreomsorg som att välja dryck till maten, tycker vi moderater. För några dagar sedan, den första juni, trädde en ny lag i kraft som underlättar för äldreboenden att servera alkohol till maten utan att behöva utskänkningstillstånd, så nu är det problemet ur vägen.


Tyvärr är de som har behov av hemtjänst i Göteborg förvägrade att välja vem som ska utföra den. Detta trots att det finns en lagstiftning som garanterar valfriheten, men den politiska majoriteten här i Göteborg vill inte släppa taget och myndigförklara göteborgarna.


Med Alliansens lag om valfrihetssystem (LOV) på plats skulle situationen för göteborgare förbättras på många sätt. Vi ser i de drygt 100 kommuner som i december förra året införde olika valfrihetssystem att lagen har gett människor nya möjligheter att välja inriktningar inom olika välfärdsverksamheter. Hemtjänsten och äldreboenden har tagit flera steg framåt och mer och mer anpassats efter de boendes individuella behov och önskemål.


Vi ser även att den ökade valfriheten har fått positiva effekter för entreprenörskap och lokalt företagande runt om i landet. Tillväxtverket kunde vid en kartläggning av 39 kommuner under tiden fram till 2011 konstatera att det skett en 30 procentig ökning av företag verksamma inom valfrihetssystem. För småföretagandet ute på landsbygden har lagen haft stor betydelse. Av de kommuner som infört valfrihetssystem svarar två tredjedelar att de ser en positiv inverkan på småföretagandet i kommunen tack vare dem. I en storstad som Göteborg skulle dessutom företag få bättre möjligheter att växa. Andra aktörer än företag får också plats. I Mölndals kommun erbjuder till exempel Göteborgs Kyrkliga Stadsmission hemtjänst till äldre.


Lagen är också bra ur ett jämställdhetsperspektiv. Förutom att välfärdsföretagen är snabbt växande drivs de till största delen av kvinnor. Svenskt Näringsliv uppmärksammade att av ca 680 enskilda utövare verksamma i valfrihetssystem var uppåt 80 procent av dessa företag ägda av en kvinna ägare eller leddes av en kvinnlig vd. För den spännande utvecklingen av välfärdverksamheter går kvinnors entreprenörskap i täten.


En grundpelare i vår människosyn är att viktiga beslut i så stor utsträckning som det går ska fattas av oss människor som individer. Det får inte vara så att det som styr välfärdspolitiken är det system som är enklast för kommunen. Genom att införa ett valfrihetssystem i Göteborg som LOV uppmuntrar till ger vi de äldre en större valfrihet till sin egen omsorg och på så sätt förbättra sin vardag. Vi vill låta de äldre i Göteborg få bestämma själva.


Cecilia Magnusson (M)

riksdagsledamot från Göteborg

Lars Hjälmered (M)

riksdagsledamot från Göteborg

Maria Rydén (M)

kommunalråd Göteborg

Av Tommy - 9 juni 2012 12:08

GPS ska spåra demenssjuka

Publicerat: kl 11:10 , Nyheter P4 Gävleborg Kommentera

GPS för att spåra personer med demenssjukdom som går vilse kan bli verklighet i Gävle kommun. Men trots att tekniken finns så går det trögt för kommunen att komma igång.


– Jag tror det blir en jättebra grej för att kunna röra sig ute utan att känna sig rädd, säger Yvonne Kingbrandt i Gävle som har varit testpilot för hjälpmedlet.

Hon har alzheimers, en av de vanligaste demenssjukdomarna. Tillsammans med sin make har hon testat GPS i ett forskningsprojekt som just nu bedrivs på Gävle högskola. Det handlar om att undersöka hur personer med demenssjukdom skulle kunna vistas utomhus på egen hand.

Virtuellt staket ger en trygghetszon

Den dementa har en GPS-sändare på sig som är kopplad till en mobiltelefon som den anhöriga bär. Sen sätter man upp det man kallar ett virtuellt staket runt det område där personen vanligtvis rör sig, det kan till exempel vara den egna tomten eller en hel stadsdel.

Om man hamnar utanför trygghetszonen går larmet.

– Då kan man tala om att man har ramlat och då ser han precis var jag är. Han ser till och med vilken gata jag är på, säger Yvonne Kingbrandt.

GPS:erna skulle kunna göra att fler personer med demens kan bo kvar hemma längre och skapa en tryggare tillvaro för både sjuka och anhöriga.

"Utvecklingen tar lång tid"

Projektet är ett samarbete mellan högskolan och Gävle kommun. Men trots att tekniken i princip är redo att börja använda, tar det tid för kommunen att komma igång.

Birgitta Svensk jobbar med it-frågor inom omsorgsförvaltningen i Gävle

– Sån här utveckling tar väldigt lång tid. Det är så viktigt att användarna själva får vara med och testa, säger hon.

Vad är det som gör att det dröjer?

– Jag tror att vi alla lider av brist på förståelse för hur viktigt det är att utveckla såna här lösningar till just den här målgruppen. Fler och fler bor hemma längre så behovet av att ta fram och utveckla teknik kommer att bli större, säger Birgitta Svensk.

Av Tommy - 8 juni 2012 19:23


30




HANINGE IDAG 1-12




HÄLSA & MILJÖ


Varje trädgård med självaktning är planerad


och planterad för att just stimulera våra


sinnen. I sinnenas trädgård satsas främst på


att odla äldre, klassiska blommor, vars lukt


och utseende kan få dementa att minnas och


samtidigt höja livskvaliteten:


– En välplanerad trädgård aktiverar doft,


syn, smak och till och med hörsel om pengarna


räcker till en porlande fontän.


Det säger Hedda Ericsson, projektsamordnare


på Haninge kommun som skissar på


hur uteplatsen vid Vallagården ska grönska


i sommar.


– Exakt hur den ska te sig är inte klart, vi


samarbetar med enheten för park och natur,


som självklart har synpunkter på skötsel och


annat. Även om vi inte får råd med en fontän,


så vill jag i alla fall ha ett fågelbad.


På listan över klassiska växter som de flesta


äldre känner igen finns pion, schersmin, ros


och kärleksört. Men även moderna växter


har sin plats för att väcka nyfikenhet. Och


självklart – ett kryddland som förtjusar såväl


människor som fjärilar och bin. Vidare på


listan över fjärilsväxter hittar vi stjärnflocka,


blodnäva, buddleja och röd solhatt.


Trädgårdsterapi


Mikael Stjernqvist är enhetschef för demensboendet


Vallagården.


– Fördelen är att våra boende kan komma


ut och känna doften och får vara med och


skörda och smaka. Vi har påbörjat en liten


trädgård med äpplen, plommon, vinbär och


smultron men vi vill ha mera. Vi vill gärna


att det blommar både vår, sommar och höst.


Det är därför vi sökt hjälp.


– När man är dement tappar man mycket


av det man byggt upp; närminnet, man


glömmer att man varit gift och så vidare.


Men man kan komma ihåg lukter och smaker


ända sedan man var barn, säger Mikael


Stjernqvist.


– I stället för att vara deprimerad kan sinnenas


trädgård göra en glad. En dement kan


börja minnas.


Att få vara med och odla sin egen sallad


och att få gå ut och plocka själv stimulerar


och ger frihetskänsla. Det är det som


är vitsen.


Vårdhundar hjälper minnet


På Vallagården jobbar man också med vårdhundar.


Ett husdjur kan ge liknande resultat


som sinnenas trädgård.


– Vi har äldre som tappat tal och allt och


blir ledsna. Det märker hunden och går till


den personen, vilket i sin tur väcker minnen


och känslor. En kvinna som varit helt


tyst började prata med hunden och blev glad


varje gång. Till slut började hon också prata


med personalen, säger Mikael Stjernqvist


som forskar i hur dessa terapier kan förbättra


allmäntillståndet hos äldre.


Blommar i juni


I slutet av juni ska trädgårdarna blomma till


glädje för alla är det tänkt. Inte minst för alla


viktiga pollinerare som insekter, bin och fjärilar.


Det är miljönämnden som ligger bakom


projektet och det avspeglar sig i målsättningen


om att projektet ska gynna den biologiska


mångfalden.


Planeringen av trädgården vid Ros-Anders


gård i Tungelsta var vid pressläggningen


ännu inte påbörjad.


Ekologiska grönsaker


Haninge satsar också på köksträdgårdar vid


Jordbro parklek och flera förskolor. Barnen


får odla ekologiskt och förutom att lära sig


ett kretsloppstänkande får de även mumsa


på resultatet. Köksväxterna odlas i odlingskragar


som ger ett köksland på några kvadratmeter.


Text och foto: Magnus Kristenson


I sinnenas trädgård


får själen ro


Idén att använda trädgården som redskap för terapi och rehabilitering


sprider sig i landet. Till sommaren planeras två sådana trädgårdar som


ska stimulera boende, personal och besökande på äldreboendena


Vallagården i Handen och Ros-Anders gård i Tungelsta.


Så här kan Vallagårdens trädgård te sig


i sommar: Klassiska blommor som Pioner


och Löjtnantshjärta förmedlar trygghet


och väcker minnen från barndomen.


Luktsinnet stimuleras av backtimjan och


stenkyndel, medan smultron både doftar


och smakar gott. Färgerna i trädgården


är vit, rosa, lila och gul. De flesta av


blommorna drar till sig fjärilar och bin.


Blodnäva Pion Smultron Röd solhatt Stenkyndel


Fågelbad


Backtimjan Gul solhatt


Löjtnantshjärta Stjärnflocka


Kärleksört Kransveronika


HANINGE IDAG 1-12




31



HÄLSA & MILJÖ


– Om någon är ledsen eller lite orolig lägger


sig gärna Wilda nere vid fötterna hos den


som är ledsen, berättar Annika Bodin som


är undersköterska på Vallagården.


Hon och kollegan Teresia Larsson brukar


tillsammans med sina hundar gå runt och


besöka de boende på Vallagården.


– Det här har blivit jättepopulärt bland


de äldre, säger Annika som gått sina rundor


med schäfern Wilda ända sedan hon var liten


valp – nu är hon snart 1 ½ och lite av en


”tonårstjej” fast i hundskepnad.


Vallagården är ett äldreboende med ett 30-


tal lägenheter. Här bor personer med försämrade


psykiska funktioner som bottnar i


demenssjukdom.


Smörgås åt hunden


Det kan betyda mycket att ha någon att bry


sig om:


– En farbror som bodde här bredde alltid


en smörgås också till hunden, berättar Annika


som också berättar också om en tant


som alltid var ledsen. Då Wilda kom gick


hon och la sig hos henne – med nosen på


hennes fötter – ända tills hon blev glad igen.


Det finns också de som varit tysta, men


som börjat prata då de fått kontakt med


hundarna. Det här att få klappa en hund


väcker glädje, att få beröra en levande varelse.


Men ingen av de boende har visat tecken


på allergi?


– Nej, svarar både Annika och Teresia,


det verkar som om allergi är mindre vanligt


bland äldre personer.


Och hundrädsla?


Jo, en av de boende var jätterädd för Wille


– Teresias golden retriever, men han lyckades


överbrygga detta, charmig som han är.


”Han är ju faktiskt väldigt söt”, sa den äldre


damen, när hon kommit över den första


rädslan.


Mikael Stjernqvist som är enhetschef på


Vallagården berättar att det var Teresia som


ursprungligen väckte idén med att ha hundar


inom vården i den kommunala verksamheten.


Hon hade sökt stöd och råd för att med


ljus och lykta hitta ett jobb på en kärv arbetsmarknad.


Då hon fick frågan vad hon


helst av allt skulle vilja jobba med svarade


hon: ”Jag skulle helst av allt vilja jobba med


hundar inom vården”. Då man frågade runt


på olika boenden nappade Vallagården, till


glädje både för Teresia och de boende här.


Också fysiskt har hundarna en roll, då det


gäller att få de äldre att röra på sig. De som


nästan aldrig vill gå ut, allra minst om det


är lite blåsigt och kyligt ute, kan tycka att


det är helt okej att promenera tillsammans


med en hund – alltid förstås med någon som


jobbar här.


Mikael påpekar även att antidepressiva


och lugnande läkemedel har minskat bland


äldre på boenden där man öppnat dörrarna


också för fyrbenta medarbetare.


Demens är en sjukdom som gör att personligheten


förändras och att psykiska funktioner


försämras – till exempel intellekt och minne.


Det finns olika sjukdomar som orsakar dessa


förändringar i hjärnan. Demens har inget med


normalt åldrande att göra, inte heller att någon


tillfälligt är lite glömsk.


Du hittar mer information på


demensforbundet.se


gör ett gott jobb på Vallagården


Wille & Wilda


Träffpunkten på Tallhöjden:


Runstensvägen 13


136 38 Handen.


08-606 92 01


Träffpunkten på Djurgårdsplan:


Vendelsöskolväg 124


136 71 Vendelsö


08-606 92 21


Träffpunkten på Dalarö:


Odinsväg 20


130 54 Dalarö


08-501 500 14


Seniorcentrum på Parkvillan:


Ringvägen 2 B


137 34 Västerhaninge.


08-606 92 09


Träffen


Föreningen Träffen har även en mötesplats


i Jordbro på Moränvägen 3.


Ring 08-724 00 04 så får du mer information


om aktiviteter och öppettider.


Seniorer, föreningar och studieförbund samverkar


kring aktiviteterna på träffpunkterna.


Finsktalande senior? Kom


till Finnstugan!


Du som är finsktalande senior – kom till


träffpunkten på Södra Jordbrovägen 181 i


Jordbro, måndagar och torsdagar, 13.00–


16.00


Tervetuloa Suomituvalle!


Sinä suomea puhuva seniori tule kohtaamispaikkaan


Södra Jordbrovägen 181


Jordbrossa, maanantaisin ja torstaisin klo


13.00–16.00


Träffpunkter för seniorer


Vill du träffa andra seniorer? I Haninge


finns flera mötesplatser för dig som är


senior.


De är öppna hela sommaren – helgfria


vardagar – klockan 10.00–16.00


Av Tommy - 8 juni 2012 11:08

(webböversatt)

Mappning gener: Nya riskfaktorer för neurodegenerativa sjukdomar hittades

Springs (7 juni 2012) – med hjälp av en ny och kraftfull metod att förstå ursprunget för neurodegenerativa sjukdomar som Alzheimers sjukdom, forskare vid Mayo Clinic i Florida bygger så att dessa sjukdomar orsakas främst av gener som är aktiva för aktiva eller inte tillräckligt, snarare än av skadliga genmutationer.


 

I den 7 juni online frågan om PLoS Geneticsrapporterar de att flera hundra gener inom nästan 800 hjärnan prover av patienter med Alzheimers sjukdom eller andra besvär hade ändrats uttryck nivåer som inte lett från neurodegeneration. Många av dessa varianter var troligen orsaken.

"Vi förstår nu att sjukdom som kan utvecklas från genvarianter som har blygsamma effekter på genuttryck och där finns också i friska människor. Men vissa av varianter--upphöja uttryck för vissa gener, minska halterna av andra--kombinera att producera en perfekt storm som leder till dysfunktion,"säger bly försöksledaren Nilufer Ertekin-Taner, M.D., Ph.D., en Mayo Clinic neurolog och stamcellsforskare.

"Om vi kan identifiera de gener kopplad till en sjukdom som är alltför aktiva eller alltför vilande, vi skulle kunna definiera new drug targets och terapier," säger hon. "Som skulle kunna vara fallet för såväl neurodegenerativa sjukdomar som sjukdomen i allmänhet."

Dr. Ertekin-Taner säger inga andra lab har utfört omfattningen av hjärnan gen uttryck studie vid Mayo Clinic Florida campus. "Nyhet, och nyttan av vår studie är det stora antalet hjärnan prover som vi tittat på och det sätt som vi analyserat dem. Dessa resultat visar det betydande bidraget av genetiska faktorer som ändrar hjärnan genuttryck och ökar risken för sjukdomen,"säger hon.

Denna form av dataanalys mäter gen uttryck nivåer genom att kvantifiera mängden RNA produceras i vävnad och skannar genomet patienter att identifiera genetiska varianter som associerar med dessa nivåer.

Mayo Forskarna mätte nivån på 24,526 Betyg (messenger RNA) för 18,401 gener med cerebellar obduktion vävnad från 197 Alzheimers sjukdom patienter och 177 patienter med andra former av neurodegeneration. Forskarna valideras sedan resultaten genom att undersöka den tidsmässiga hjärnbarken från 202 Alzheimers sjukdom patienter och 197 med andra patologier. Skillnaden mellan dessa prover är att medan den tidsmässiga cortex påverkas av Alzheimers sjukdom, lillhjärnan är relativt skonas.

Från dessa analyser identifierat forskarna mer än 2 000 markörer för ändrade uttryck i båda grupper av patienter som var gemensamma mellan lillhjärnan och tidsmässiga hjärnbarken. Några av dessa markörer påverkade också risken för sjukdomar hos människor, vilket tyder på deras bidrag till utveckling av neurodegenerativa och andra sjukdomar oberoende av deras placering i hjärnan.

De identifierade romanen uttryck "träffar" för genetisk risk markörer för sjukdomar som inkluderade Progressiv Supranukleär Pares, Parkinsons sjukdom och Paget sjukdom, och bekräftade andra kända intresseorganisationer för lupus, Ulcerös kolit och typ 1-diabetes.

"Ändrade uttryck av hjärnan gener kan kopplas till ett antal sjukdomar som påverkar hela kroppen," säger Dr. Ertekin-Taner.

De jämförde därefter sina eGWAS GWAS uppgifter om Alzheimers sjukdom, utförs av federalt finansierat Alzheimers sjukdom genetik konsortiet att testa om en del av risken generna redan identifierats främja sjukdom genom förändrad uttryck.

"Vi fann att ett antal gener redan kopplad till Alzheimers sjukdom gör i själva verket har förändrat genuttryck, men vi har också upptäckt att många av varianter i det vi kallar GWAS--gener vars bidrag till Alzheimers sjukdom var osäker--grå zon också påverkar hjärnan uttryck nivåer," Dr. Ertekin-Taner säger. "Som ger oss nya kandidat risken gener att utforska.

-Detta är en kraftfull metod att förstå sjukdomen, säger hon. "Det kan hitta nya gener som bidrar till risken, liksom nya genetiska spridningsvägar och kan också hjälpa oss att förstå funktionen för ett stort antal gener och andra molekylär tillsynsmyndigheter i genomet som är inblandade i mycket viktiga sjukdomar."

Studien finansierades delvis av National Institutes of Health bidrag och Mayo Alzheimer's Disease Research Center. De fullständiga resultaten görs tillgängliga för forskarsamhället.

Studie medupphovsmän inkluderar Fanggeng Zou, Ph.D., hög Seng Chai, Curtis Younkin, Mariet Allen, Steven Younkin, M.D., Ph.D., och Minerva Carrasquillo, Ph.D., som även ingår genotyper Mayo Alzheimers sjukdom GWAS; Dennis Dickson, M.D., Julia Crook, Ph.D., Shane Pankratz, Ph.D., Neill Graff-Radford, M.D., och Ronald Petersen, M.D., Ph.D

Av Tommy - 8 juni 2012 11:00

Allt svårare att få äldreomsorg

 

Allt färre äldre får idag äldreomsorg - på 1980-talet fick 28 procent av de som var 80 år eller äldre bo i äldreboende, medan det idag bara är 14 procent. Vem är det då som tar hand om de äldre?

 
Marta Szebehely
Marta Szebehely
 

Professor Marta Szebehely berättar i Rapport om hur de rika och välutbildade i högre utsträckning köper RUT-tjänster till sina anförvanter medan de lågutbildade och fattigare döttrarna själva engagerar sig i den direkta skötseln av föräldrarna.

Se inslaget svt.se

Läs artikeln på svt.se

Läs mer om Marta Szebehely och projektet

Presentation


Varmt välkommen till
DEMENSVÄRLDEN

Fråga mig

12 besvarade frågor

Omröstning

Vad tycker du är den maximala storleken på särskilt boende
 6 personer
 7 personer
 8 personer
 9 personer
 10 personer
 11 personer
 12 personer
 13 personer
 14 personer
 15 personer

Kalender

Ti On To Fr
 
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Januari 2013
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

TID SEN BLOGGSTART

AlternaTickers - Cool, free Web tickers

Skriv i gästboken


Ovido - Quiz & Flashcards