1 geting LIBERAL121015
Ett år efter Caremaaffären har Dagens Nyheter gjort en rundringning bland svenska kommuner för att ta reda på om det blev några konsekvenser av den debatt som följde.
DN är hemlighetsfull med hur omfattande dess rundringning har varit, och med hur många kommuner som har förändrat sitt arbete det senaste året. Det är beklagligt, eftersom tidningen kan synas ha intresse av att överdriva effekterna - det var ju i DN som avslöjandet gjordes.
Hursomhelst; enligt Lena Svensson, projektledare på Sveriges kommuner och landsting (SKL) säger till DN att "uppföljningen har blivit mer strukturerad och tidlig än tidigare. Det har blivit mycket mer fokus på vad man får för det man betalar".
En uppryckning därvidlag är mycket glädjande - om den är tillräcklig, är en annan fråga. I den omtalade SNS-rapporten "Konkurrensens konsekvenser" framhålls särskilt att kommunerna har varit usla på kontroll och uppföljning av sina upphandlingar. Uppryckningen starta alltså från en mycket låg nivå.
Ett tecken på att något verkligen har hänt är att Socialstyrelsen nu får in fler Lex Sarah-anmälningar, alltså anmälningar om brister inom socialtjänsten som personalen själv iakttagit. Hösten 2011 fick man i snitt in 59 anmälningar i månaden. Nu ligger snittet på 85 i månaden, en ökning med 44 procent.
Enligt DN har dessutom "flera kommuner" tecknat nya avtal med privata entreprenörer om bemanning, rutiner och tillsynsbesök för att bättre säkra kvaliteten.
Dessa ljusglimtar räcker emellertid inte för att man ska kunna vara nöjd med läget. Det är inte nog att en del kommuner har skärpt sig; alla måste göra det. Och antalet Lex Sarah-anmälningar kan förstås sjunka lika snabbt som de nu har ökat, när Caremaaffären faller i glömska och företagen putsar vidare på sina varumärken. Kort sagt; det är inte alls omöjligt att det är en tillfällig och fläckvis uppryckning.
Kan SIS ändra på den saken? Det svenska standardiseringsorganet Swedish Standards Institute ägnar sig vanligen åt att standardisera tekniska ting. Nu har SIS har fått i uppdrag av regeringen att ta fram en kvalitetssäkring för äldrevård och äldreomsorg. Meningen är att verktygen bland annat ska kunna hjälpa kommuner att ställa krav vid upphandlingar.
Även om det är viss skillnad mellan elkontakter och de ting som gör vård och omsorg bra, är det inget fel att tänka utanför lådan.
Det behövs tuffa regleringar av äldreomsorgen, så tuffa att det inte går att tälja guld med fällkniv i branschen. På det sättet kan man förhoppningsvis få bort lycksökarna.
Samtidigt är det förstås så att ju mer man reglerar, desto mer kontroll och uppföljning måste man rimligen ha. Vilket i sig kostar pengar. Och ju mer regler, desto mer lika måste utförarna bli. Till sist kan man fråga sig hur mycket "valfrihet" det blir i realiteten.
Men kvaliteten måste sättas först.
