Exekutiva funktioner hos patienter med frontotemporal

demenssjukdom

Frontotemporal demens (FTD) är en grupp sjukdomar där en neurodegenerativ process

drabbar frontal- och temporalloberna. Gemensamt är att de karaktäriseras av

personlighetsförändring, beteendesymtom och kognitiv svikt. Det är den näst vanligaste

primärdegenerativa demenssjukdomen efter Alzheimers sjukdom. Dvs sjukdomen orsakas av

förtvining av hjärnceller som inte är en följd av någon annan sjukdom som t ex fallet är vid

vaskulär demens som kan uppstå bl a efter ett stroke. Av demenstillstånd med debut före 65

års ålder beräknas ca 1/5 vara FTD.

Exekutiva funktioner påverkas ofta hos dessa patienter men i olika grad och även i olika

skeenden av sjukdomsprocessen. Exekutiv funktion kan betraktas som ett samlingsbegrepp

över flera olika delfunktioner och undersöks med olika metoder.

FTD delas in i en beteendevariant, primärprogressiva afasier (icke-flytande progressiv afasi

och semantisk demens) samt FTD med motorneuronsjukdom, kortikobasal degeneration och

progressiv supranuklär pares. De tre senare debuterar vanligen med motoriska symtom och

utreds ofta först vid en neurologisk klinik medan de förra ofta först utreds inom psykiatrin

eller av foniatriker eller logopeder.

Tidig diagnostik av FTD är en utmaning och säkrare differentialdiagnostiska metoder behöver

utvecklas och utvärderas. Vid Minneskliniken i Lund pågår en prospektiv, longitudinell studie

(Luprofs) där patienter med misstänkt FTD inkluderas och undersöks med flera olika

metoder: läkarundersökning, skattningsskalor, laboratorieprover (blod, plasma, likvor),

magnetkameraundersökning och neuropsykologisk utredning.

Syfte: Jämföra de olika patientgrupperna inom FTD-komplexet avseende exekutiva funktioner

inklusive jämförelse mellan olika mått på exekutiv funktion.

Metod och material: För närvarande är 75 patienter inkluderade i Luprofs-projektet med

undersökningsresultat i varierande omfattning. En del patienter har varit för långt gångna i sin

sjukdom för att kunna medverka i alla undersökningar. Därför är det också viktigt att

utvärdera vilka undersökningsmetoder som fungerar i olika stadier av sjukdomen. Val av

variabler (undersökningsresultat) görs inom ramen för uppsatsarbetet under handledning.

Även s.k biologiska markörer kan ingå i studien, t ex MR-data eller labprover.

Handledare: Susanna Vestberg (kursansvarig EI:2).

Jag svara gärna på ytterligare frågor!

Susanna.Vestberg@psychology.lu.se

Tel på institutionen: 222 33 95

-”- minneskliniken: 17 74 63

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Frivilliga välkomnas hos dementa Publicerat: måndag 14 januari kl 11:21, Nyheter P4 Malmöhus En hund kan liva upp. Foto: Staffan Claesson/Scanpix. Malmöbon Catharina startade ett upprop på Facebook för att hitta folk som ville hålla i akti...

Brrr! Svinkallt på äldreboende   Hörby. Personalen och de 34 boende, många av dem dementa, på äldreboendet Hagadal i skånska Osbyholm har frusit ordentligt den gångna veckan. I vissa utrymmen har temperaturen sjunkit till åtta grader. Fjärrvärm...

    <a href="http://ads.nordreportern.se/ads/www/delivery/ck.php?n=ab946228&cb=INSERT_RANDOM_NUMBER_HERE" onclick="javascript:_gaq.push(['_trackEvent','outbound-widget','http://ads.nordreportern.se']);" target='_blank'><img src='http://a...

Stort tryck efter demens- och LSS-boenden   Värmland   Behovet av biståndsbedömda boenden är stort, både inom äldreomsorgen och inom handikappomsorgen. Nya boenden och fler platser står på agendan i många värmländska kommuner. &nda...

Vinterträdgårdar för äldreomsorg Publicerat 3 december 2012 Hösten 2012 färdigställdes vinterträdgårdar på äldreboendet Tibblehemmet i Täby. Projektet startades på initiativ av förvaltare Catrin Viksten på Hemsö, som ville skapa levande balkongmil...