Inlägg publicerade under kategorin Tips i vården

Av Tommy - 22 maj 2012 10:14

Nintento Wii hjälper Alzheimerspatienter

2012-05-21 09:38

Nintento Wii hjälper Alzheimerspatienter

Helena Tobiasson är KTH-forskaren som är tidigt ute med att utforska rörelsestyrda spels funktion för personer med diagnosen Alzheimers sjukdom. Kombination Nintendo Wii och demenspatienter är inte bara en historia som bjuder på ökad rörlighet och fler glada skatt på olika äldreboenden. Det ger också en större förståelse för vardagen med Alzheimers och är en fullträff när det gäller att krossa förutfattade meningar.

– Vad händer om vi sätter ett Nintendo Wii i händerna på människor som drabbats av demens?

Det var den frågeställningen som Helena Tobiasson tillsammans med äldreboenden i Ockelbo, Tierp och Umeå har forskat om de senaste åren. Anledningen är att demenssjuka på grund av sin diagnos har svårt att lära sig nya saker. De fastnar också ofta i monotona tal- och rörelsemönster. Därmed är det en svår patientgrupp att jobba med för vårdgivare.

– Att hitta fungerande och varierande aktiviteter för dessa patienter är svårt. Det visade sig dock att Nintendo Wii, tillsammans med rörelsebaserade handkontroller och spel, är ett utmärkt redskap för de demenssjuka. Det säger Helena Tobiasson, forskare vid KTH med inriktning människa-datorinteraktion och ergonomi/design.

Anledningarna till att kalla tv-spelande demenspatienter för en lyckad idé är många. Till exempel framkom det mycket snabbt att de demenssjuka är gillar själva spelandet och tävlandet.

– Det är kul att spela säger de. Kul att använda kroppen. De vet inte om de kommer att vinna eller förlora i spelandet, och just det verkar motivera och utmana dem att ta i och fokusera, säger Helena Tobiasson.

Skillnaden mellan tv-spel och de klassiska, fysiska övningarna är alltså stor. Enligt Helena Tobiasson triggas demenspatienterna inte alls lika mycket av att lyfta armarna i luften, att sittgympa, låtsas plocka äpplen, eller andra loja aktiviter. Det innebär snarast att de istället blir påminda om sina egna tillkortakommanden.

Det blir mer som ett funktionstest. Det är svårare att hitta på en stimulerande aktivitet som tar tillvara deras fysiska förmåga.

– De märker snarare att "Nähä, nu kan jag heller inte lyfta höger arm fullt ut längre", vilket påverkar dem negativt och gör dem nerstämda. TV-spel som är rörelsestyrda har istället en stark roll i rehabilitering. Man rör sig, gör något tillsammans med andra och måste tänka till och koncentrera sig om man ska vinna, säger Helena Tobiasson.

Hon tillägger att hon har stor förståelse för demenspatienternas ointresse för vanliga fysiska övningar.

– Jag är utbildad ergonom och sjukgymnast och har gjort hundratals lugna träningsprogram för olika åldersgrupper och sjukdomar. Det är klart svårare att motivera till repetitiva träningsprogram än att motivera människor till en kajaktävling där den faktiska rörelsen som utförs i det närmaste är identisk med verkligheten Det är helt enkelt roligare, säger Helena Tobiasson.

Även de anhöriga uttrycker sig mycket positivt om forskningsprojektet med Nintendo Wii-spelandet. Det finns många glädjande historier.

– "Jag förstod inte riktigt vad hon hade gjort, men hennes röst utstrålade stor glädje. Hon ringde och sade att hon hade vunnit. Det var så roligt att få höra henne så glad", berättade en anhörig för mig. Det blir ju en positiv historia när de flesta kontakterna med de demenssjuka och personalen annars är av typen "Nu har hon ramlat" eller "Nu ska en ny medicin introduceras", säger Helena Tobiasson.

Hon tillägger att de demenssjuka lever sina liv på äldreboende där de för deras egen säkerhet är inlåsta, och detta liv måste få ett bredare perspektiv än bara vara vårdande. Det finns många ingångar till bättre hälsa och bra omvårdnad, och en av dem kan sammanfattas i den korta meningen "Att ha KUL".

Vidare visade Helena Tobiassons forskningsprojekt att demenspatienterna i detta fall visade en förmåga till inlärning trots sin diagnos. De lärde sig hantera spelet allt bättre ju längre de höll på. Balansen förbättrades också. Rörelserna blev mer stabila och precisa. De kunde säga - "Det här har jag aldrig gjort tidigare" - men rörelsen, hanterandet och poängen visade något annat.

– Projektet väckte många tankar – både hos oss forskare, personalen och de äldres anhöriga. Vi blev snabbt avslöjade - många av oss har en massa förutfattade meningar om vad vi tror att de demenssjuka och äldre i allmänhet vill göra, säger Helena Tobiasson.

Hon fortsätter berätta att hon gick in forskningsprojektet med inställningen att det viktigaste var att få igång dem rörelsemässigt. Att äldre och demenssjuka bara vill ha lugna fysiska övningar och rörelsemönster är en fördom för att knyta an till det jag sade tidigare om sittgympa och låtsasplockande av äpplen. Vi förändras inte så mycket som människor bara för att vi bli gamla, säger Helena Tobiasson.

Mycket riktigt. När Nintendo Wii introducerades visade det sig att de demenssjuka ville tävla, samt uppmuntra och reta varandra lite för lyckade och misslyckade slag. "Klart man vill vinna!", "Nu sopar jag banan och gör rent hus!" och "Detta var roligt det." var vanliga kommentarer.

– De vill, som någon av dem sade, "Känna sig lite bättre än någon annan". Dagarna ser dessutom likadana ut för dem, med mycket rutiner. I ett spel vet de som sagt inte vad utgången blir. Det skapar en spänning och en utmaning som är stimulerande, och som motiverar dem att göra sitt bästa, säger Helena Tobiasson.

Hon lägger till att hon inte alls var övertygad om kombinationen rörelsestyrda spel och demens, det vill säga Nintendo Wiis storhet i sammanhanget, innan hon påbörjade forskningsprojektet.

– Jag trodde att det skulle gå åt skogen. Nintendo Wii och rörelsestyrda spel tv-spel i allmänhet marknadsförs ju mot tonåringar och som ett familjespel, knappast med syfte att sättas i händerna på våra äldre familjemedlemmar som ibland kan vara svårt demenssjuka, säger Helena Tobiasson.

Men åt skogen gick det alltså inte. Många fler äldreboenden har tagit in tv-spel i sin verksamhet. I Ockelbo, Tierp och Umeå fortsätter de demenssjuka att tävla och anta utmaningarna att spela tv-spel även efter det att forskningsprojektet är över, upplyser Helena Tobiasson, inte utan en hel del glädje i rösten.

För mer information, kontakta Helena Tobiasson på 070 - 241 96 41 eller tobi@nada.kth.se.

Av Tommy - 13 maj 2012 09:26

Rytmer ska spridas på äldreboendena



BJUV. I en stor nationell satsning i höstas beviljades Bjuv som enda kommun i Skåne medel från statens kulturråd. Bidraget på 700 000 kronor ska nu användas till att utveckla Ronnie Gardiners rytm- och musikmetod, RGRM, inom äldreomsorgen.

Förra våren testades metoden i begränsad skala på en avdelning för dementa på Solhemmet i Ekeby. Med hjälp av pengarna från kulturrådet kommer den nu att spridas på kommunens alla boenden.

På onsdag nästa vecka drar utbildningen av en större personalgrupp igång, projektet kommer att pågå i två år.

Enligt Karin Olsen, som är samordnare för kultur i vården i Bjuvs kommun, är erfarenheterna från försöket på Solhemmet goda.

– Att få möjlighet att utveckla metoden i hela kommunen är väldigt positivt. Själv blev jag förbluffad när jag såg vad 45 minuters rytmikövning gjorde för de äldre, säger hon.

Av Tommy - 11 maj 2012 08:19

Så slipper du bli dement

2012-05-09

Du kan göra väldigt mycket för att undgå Alzheimers sjukdom. Det visar världsledande svensk forskning.

Texten fortsätter under annonsen

 

Forskarnas 10 i topp

Maten
Kaffet. Minskar risken för Alzheimers med 50 procent. Kaffe är en stark antioxidant med mycket magnesium.
Vitaminerna. Ät mat som innehåller vitaminer. Särskilt viktig är B12. Men också C, E och folsyra förebygger glömska.
Blodtryck
Kolesterol
Fetma
Övervikt. Kolla även upp glukosvärdet, eftersom diabetes också är en riskfaktor för demens.
Fysisk aktivitet
Det sociala livet
Mental stimulans

Alzheimers sjukdom står för ca 60 procent av samtliga fall av demens i Sverige. Sjukdomen gör att hjärnvävnad gradvis förstörs då nervceller börjar förtvina och dö i onormal omfattning.
Vaskulär demens är den näst vanligaste orsaken till demens och står för 25-30 procent av samtliga fall. Den kallas också blodkärlsdemens eftersom symtomen framkallas av skador och sjukliga förändringar i hjärnans blodkärl.
Källa: Svenskt Demenscentrum

Sjukdomen växer
Idag finns ungefär 150 000 demenssjuka i Sverige, om 50 år kan antalet vara 600 000. Orsaken är främst att vi lever längre. Befolkningen över 80 år ökar snabbt och frekvensen fördubblas vart femte år efter 65.
Utöver demenssjuka med diagnos finns cirka 100 000 personer med så kallad mild kognitiv svikt.

Nästan varje vecka kommer medierna med nya rön om hur vi ska bete oss för att slippa bli dementa. Men hur ska man sortera i informationsfloden? När ska man försöka ändra sina vanor, och när kan man blunda och slå dövörat till?
Det är bättre att laga mat i olja än i smör, det visste vi redan. Men vad ska man tro om gurkmeja som förlänger livet på bananflugor med alzheimersymtom?
Jag – som passerat 50 och gärna blir 100 med en frisk hjärna – letade upp Miia Kivipelto, demensforskare med världsrykte, för att få klart besked: Hur ser forskarnas tio i topp-lista ut på vad som förebygger demenssjukdomar?

Läkaren Miia Kivipelto fick genomslag i forskarvärlden för sin doktorsavhandling när hon 2002 visade att högt blodtryck och högt kolesterolvärde i 50-60-årsåldern är starka riskfaktorer för att senare i livet få Alzheimers sjukdom.
Dessa två faktorer toppar fortfarande rankingen. Men listan har blivit längre.
– Vi lägger till fetma, berättar Miia Kivipelto. Den som är fet i medelåldern har ökad risk att som äldre drabbas av Alzheimers sjukdom.
Men det stannar inte vid fetma. Även den överviktige vinner på att ändra sina vanor, menar Miia Kivipelto.
– Men kom ihåg att vi pratar om medelåldern. Det finns inga studier som visar att fetma och övervikt skulle vara en riskfaktor för demens om man är över 75.

Alltså:
1) Övervikt
2) Högt blodtryck
3) Högt kolesterol
Inte alls bra var för sig, och mycket sämre i kombination med varandra.

– Den som har någon av dessa tre i medelåldern fördubblar risken att få demens och Alzheimers sjukdom 20 år senare. Har man alla tre samtidigt är riskökningen sex gånger.

Du återkommer ofta till livsstilsvanor i medelåldern?
– Ja, det tar mellan 20 och 30 år att utveckla Alzheimers sjukdom. Ju senare de sjukliga processerna sätter i gång desto senare bryter sjukdomen ut, säger Miia Kivipelto. Därför är det aldrig för tidigt att börja förebygga demens.
– Men det är heller aldrig för sent. Det finns mycket äldre kan göra för att bevara minnet. För alla åldrar gäller: det som är bra för hjärtat är bra för hjärnan.
Kosten tycks alltså ha en huvudroll.
– Den som äter för mycket mättat fett och för lite grönsaker löper ökad risk. Medelhavskost är bra. Grönsaker, fisk, olja.
Vin till maten?
– Studier visar att måttliga mängder kan skydda. Samtidigt vet man inte om det är kombinationen med socialt umgänge eller att man samtidigt äter mer hälsosam mat som ger utslag.
Miia Kivipelto säger att hon inte kan rekommendera alkohol som “minnesmedicin”, och hon varnar för begreppet “måttliga mängder”.
– I Sverige menar vi 1-2 glas vin per dag. Men i exempelvis Frankrike talas det i någon studie om en halv flaska till en flaska vin per dag!
Kaffe?
Miia Kivipelto tvekar inte. Flera koppar om dagen förebygger.
Och motion. Forskningen är glasklar, och nya fynd förstärker hela tiden bilden.
– Om man rör på sig minst tre gånger i veckan under minst 30 minuter per gång så att man blir lite svettig och andfådd, så har man ungefär 50 procent minskad risk för demens och ungefär 60 procent till 70 procent minskad risk för Alzheimers sjukdom senare i livet. Det är en ganska stor riskminskning!
Hur kan fysisk aktivitet minska risken så mycket?
– Fysisk aktivitet har positiva direkta effekter på hjärnan genom att blodflödet ökar i hjärnan. Men vi har också funnit att den som är fysiskt aktiv i medelåldern har en hjärna som ser bättre ut 20 år senare. Den har en större volym, speciellt när det gäller den grå substansen där vi har alla hjärnceller.

Ta tag i depressioner i tid

Att trevliga sociala aktiviteter som aktiverar både hjärna och kropp – till exempel dans – skyddar mot demens är ett faktum. Men nu vill forskarna gå vidare: hur ser det ut för de som inte dansar längre. På fackspråk: vilken roll spelar psykosociala faktorer?
Depression, och känslor av ensamhet och hopplöshet är tre nya nycklar.
Tesen är att det går att minska risken för demens om man behandlar depression i tid. Eftersom psykisk ohälsa är underbehandlad hos många äldre kan en bättre vård både bota depressioner och samtidigt förebygga demenssjukdomar.
– Vi ser ett starkt samband mellan att bo och känna sig ensam med en hög risk för att insjukna i demens, berättar Miia Kivipelto. Därför är det så viktigt att vi uppmärksammar depressiva symtom.
Redan från medelåldern, om man känner sig ensam och hopplös, finns en starkt ökad demensrisk.
– Bakom Alzheimers sjukdom ligger inte bara biologiska utan även psykosociala faktorer. Vi behöver bli bättre på att uppmärksamma riskgrupperna, särskilt i de stora städerna, där många bor och lever ensamma.

Men vad kan man göra om man är nära släkt med någon som har drabbats av Alzheimers sjukdom?
– Har man en förälder eller ett syskon som drabbats så löper man 2-3 gånger större risk. Men vi har ändå starkt och ökande evidens för att motion och kost ger positiva resultat.
Miia Kivipelto vill hellre tala om målsättningar än om garantier. Ett bra förhållningssätt är att försöka hitta sätt att försena sjukdomens utbrott.
– Bara det vore en stor framgång. Helt utplåna den tror jag inte på, och det är inte vad vi främst ska sträva efter.

Vill skjuta upp sjukdomsutrbrottet

Hon konstaterar att hjärtinfarkten, som förr var vanlig i 50-årsåldern, nu förekommer mellan 70 och 80 år.
– En uppskjutning med 25 år! Tänk om vi kan uppnå något liknande när det gäller demenssjukdomar. Det skulle ha oerhörd betydelse för individen och samhällsekonomin.
– Om vi kan försena debuten av demens med fem år så skulle antalet patienter minska med 50 procent, säger Miia Kirvipelto.
I förra numret av Veteranen säger professor Bengt Winblad att ett genombrott för ett effektivt läkemedel kan stå för dörren. Skulle även Miia Kivipelto lyckas bryta igenom på den förebyggande fronten har människan plötsligt fått ett övertag på den fruktade sjukdomen.
Text Jan Arleij
jan.arleij@veteranen.se

Av Tommy - 6 maj 2012 08:53

Leverantör: Nybygden Product AB
Välj alternativ:

Pris: 196.25 kr
(157.00 kr exkl moms)


Antal:

Specialgjorda vuxenpussel i färg, för lite piggare personer med demens! Oj vad jag har längtat efter detta !!! Pussel i färg med vuxenmotiv med 96 bitar.

Motiven finns även i 4 eller 8 eller 24 eller 48 bitar på annan plats i demensbutiken. De är tillverkade på en 5 mm tjock plastskiva, avtorkbara och mycket tåliga.
Pusslen är 19x29 cm.
Du väljer vilket motiv med 96 bitar, som du vill ha bland 10 alternativ uppe till höger på denna sida.

Sen har du ytterligare en variant med en kartong med 10 pussel i.
Även 30 eller 50 pussel finns i en kartong, maila så får du information om den varianten.
OBS. Leveranstiden är cirka 3 veckor.

Av Tommy - 2 maj 2012 10:24

               Demens ABC, Internet baserad demensutbildning


Utbildningen består av 10 kapitel med efterföljande kontrollfråga:


  1. Personcentrerad omvårdnad
  2. Fakta om demens
  3. Arbeta tillsammans
  4. Flytta hemifrån
  5. Aktiviteter för en meningsfull vardag
  6. Skapa lust till mat & måltid
  7. Trygg vård och omsorg
  8. Förstå och bemöta beteendeförändringar
  9. Använda hjälpmedel
  10. Stöd till anhöriga

Gå in på www.demenscentrum.se


På din högra sida finns det en ruta Klart för Demens ABC, utbilda dig i de nationella demensriktlinjerna, Klicka på läs mer.


Klicka på Gå till utbildningen på din högra sida.


För att kunna ta del av kursen måste du registrera dig, tryck på det gör du genom att klicka här.

 

Ditt Användarnamn är din mail adress, välj också ett lösenord


Nu följer ett antal frågor, efter detta är du registrerad.


Nu börjar din utbildning som består av 10 kapitel!


Starta utbildningen genom att klicka på kapitel 1, personcentrerad omvårdnad längst till vänster. Viktigt är att datorn du sitter vid har ljud!


Nu följer en bild & frågeserie. När du avslutat kapitel 1 och för att fortsätta måste du klicka på kontrollfråga kapitel 1 på din vänstra sida. Det följer alltid en kontrollfråga efter varje kapitel.


När du svarat på kontrollfrågan får du upp en frågeställning – Är du säker på att du vill avsluta det här testet? Svara ja här om du gjort kontrollfrågan.


Så fortsätter du så tills samtliga kapitel är avslutade. Du kan nu göra dina kapitel när du vill, du behöver inte göra hela utbildningen på en och samma gång.


För att kunna få ett diplom måste du svara på de 20 frågor som följer i ett kunskapstest. Skriv ut ett extra diplom att ge din chef. Du behöver ha 80 % rätta svar för att bli godkänd. Lyckas du inte första gången kan du göra testet tills du klarar det!               Lycka Till!

         Anna Hallenheim 2011-04

Av Tommy - 2 maj 2012 10:21


Vård och omsorg vid Demenssjukdomar

- "Hur kan man göra vardagen meningsfull och aktiv för den demenssjuke?"

Författare:
  • Margareta Skog
 

Beställ

Vård och omsorg vid Demenssjukdomar
Vård och omsorg vid Demenssjukdomar
ISBN: 62291730 Pris: 295 kr

Presentation


Varmt välkommen till
DEMENSVÄRLDEN

Fråga mig

12 besvarade frågor

Omröstning

Vad tycker du är den maximala storleken på särskilt boende
 6 personer
 7 personer
 8 personer
 9 personer
 10 personer
 11 personer
 12 personer
 13 personer
 14 personer
 15 personer

Kalender

Ti On To Fr
 
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Januari 2013
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

TID SEN BLOGGSTART

AlternaTickers - Cool, free Web tickers

Skriv i gästboken


Ovido - Quiz & Flashcards