Inlägg publicerade under kategorin Tips i vården

Av Tommy - 25 juni 2012 10:42

Aktivitetsutförande och livskvalitet hos anhöriga till personer med demenssjukdom

Examensarbete: Examensarbete, minst 15 hp, för magisterexamen

Nedladdad 5 gånger
  • Christina Eriksson

Syftet med denna kvantitativa enkätstudie var att studera om skillnader fanns i aktivitetsutförande och livskvalitet hos anhöriga till personer med demenssjukdom, samt om någon skillnad fanns könen emellan. Data samlades in från två enkäter Occupational Gaps Questionnaire (OGQ) om upplevelsen av aktivitetsglapp i dagliga aktiviteter samt Alzheimer´s Carer´s Quality of Life Instrument (ACQLI) om upplevelsen av livskvalitet. Enkätsvaren sammanställdes via SPSS och presenteras med deskriptiv statistik. Resultaten visade att anhöriga upplevde aktivitetsglapp inom de fyra aktivitetsområdena. Flest glapp upplevdes i aktivitetsområdet fritid. Gemensamt för de fyra aktivitetsområdena var att glappen bestod i att ”utför inte men skulle vilja”. Generellt var antal glapp högre för kvinnor än männen.  Deltagarna i studien instämde i att de fått en ökad arbetsbörda, att livssituationen de levde i tärde på deras krafter samt att de som anhörig ständigt måste anpassade sig i olika situationer vilket skulle kunna tyda på en försämrad livskvalitet.

SpråkSvenska
Publiceringdatumjun 2012
Antal sidor43
Utgivande institutionInstitutionen för hälsovetenskap

Nyckelord

  • Occupational performance   , relatives, quality of life

Av Tommy - 21 juni 2012 11:57

Kombinera inte kolinesterashämmare och memantin som rutin vid demens

Nyhet 2012-06-20

Det saknas evidens för att rekommendera bred användning av kolinesterashämmare i kombination med memantin vid demens. För vissa patienter med Alzheimers sjukdom (AD) kan dock kombinationsbehandling prövas. Uteblir förväntad behandlingseffekt inom tre månader bör kombinationsbehandlingen avslutas. Det anser expertrådet för geriatrik utifrån en värdering av tillgängliga randomiserade och observationella studier.

På Kloka Listan 2012 finns två läkemedelsgrupper för behandling av demens: kolinesterashämmare vid mild–måttlig Alzheimers sjukdom (AD) respektive memantin vid svår AD, eller vid intolerans mot kolinesterashämmare.

I enlighet med Socialstyrelsens nationella rekommendationer bör patienter med mild–måttlig AD erbjudas behandling med kolinesterashämmare efter individuell bedömning (prioritet 2), och så sker i praktiken.

Lägre prioritet för memantin
Senare års studier har visat att memantin ger en betydelsefull effekt på kognition, ADL och beteende, framför allt hos patienter med avancerad AD, men mycket begränsade effekter vid mild och måttlig sjukdom. Enligt de nationella riktlinjerna bör även memantin erbjudas vid AD, dock med lägre prioritet (prioritet 3).

Det har tidigare saknats stöd för att rekommendera kombinationsbehandling vid AD. En behandlingsstudie från 2012 visar nu att kombinationsbehandling med kolinesterashämmare och memantin inte ger bättre effekt på kognition och funktion, jämfört med monoterapi med ettdera preparatet.

Bättre effekt vid BPSD
När Alzheimers sjukdom fortskrider tilltar beteendemässiga och psykiska symptom (BPSD) som aggressivitet, agitation och vandringsbeteende. En handfull analyser, dock med lågt bevisvärde, indikerar att memantin har bättre effekt på vissa BPSD-symptom (framför allt aggressivitet) jämfört med placebo.

Samlad klinisk erfarenhet ger också visst underlag för detta. Socialstyrelsens nationella riktlinjer lyfter fram memantin som ett behandlingsalternativ vid BPSD (prioritet 6).

Expertrådets rekommendation
Baserat på en värdering av tillgängliga randomiserade och observationella studier gör expertrådet för geriatrik bedömningen att:

1) Kombinationsbehandling med memantin och kolinesterashämmare inte bör vara en rutinmässig behandlingsregim vid AD.

2) Kombinationsbehandling likväl kan prövas i enskilda fall. Det gäller hos patienter med svår AD och en svårbehandlad BPSD-problematik med övervägande aggressivt eller agiterat beteende, där omvårdnadsåtgärder och sedvanliga farmakologiska åtgärder inte varit tillräckliga. Patienten ska följas avseende biverkningar under försiktig dostritrering till maximalt 20 mg memantin dagligen. Om ingen förväntad behandlingseffekt inträtt inom tre månader bör kombinationsbehandlingen avslutas.


Expertrådet för geriatriska sjukdomar

Av Tommy - 18 juni 2012 10:24

Small World (en thriller och även fallstudie om Alzheimer)
 Leverantör: Din Bok
Pris: 255.00 kr
(240.57 kr exkl moms)

Antal:
Small World är en thriller som jag inte släppte innan jag läst hela boken, trots att jag inte gillar thrillers !
En bok där betydelsen av att komma ihåg sin levnadsberättelse ges en dramatiskt innebörd och tar läsaren till nya dimensioner. I början är det bara småsaker. Konrad Lang, 65, glömmer vad han skulle handla och ställer väskan i kylskåpet. Diagnosen är Alzheimers och snart kommer han inte ens ihåg namnet på kvinnan han ska gifta sig med. Men ju mer av närminnet som går förlorat, desto starkare blir barndomens minnen. Och det skrämmer den gamla miljonärsdamen som Konrad känner sedan barnsben och har ovanligt nära band till.

Small World är historien om en rik och mäktig schweizisk familj, en fallstudie över Alzheimers och sist men inte minst en otroligt spännande thriller.

- Martin Suters böcker är översatta till 40 språk.

- Martin Suter har 13 bästsäljande romaner i bagaget.

- Small World belönades med det franska Prix du premier roman étranger
Boken är skriver av Martin Suter, som fått många priser. Denna bok är även filmatiserad med Gérard Depardieu
Boken har 320 sidor och är skriven med större text än vanliga pocketböcker.

Av Tommy - 17 juni 2012 15:26

Oförglömligt när Hjärngänget tar ton

Publicerat: onsdag 30 maj
kl 14:16
, Mitt i musikens veckomagasin

När portkoder, gatunamn och ansikten suddas ut är det ändå vissa saker som
består. Hjärngänget är en kör som består av människor med demenssjukdom och
deras anhöriga. De samlas för att sjunga varannan vecka på Ersta diakoni på
Södermalm i Stockholm. För körmedlemmarna sitter melodierna och texterna som
berget – i alla fall de äldre sångerna.


– Kommer ni ihåg texten, frågar körledaren Ann-Marie Uusijärvi.

– Nej, svarar Hjärngänget i kör.

– Ni är lika glömska som jag.

– Det är jätteroligt. Jag kan inte sjunga, men jag älskar att sjunga med. Jag
låter väl som en kratta, men det bryr jag mig inte om. Jag är född här på Söder
så jag är lite tuff av mig.

Ros-Marie Regnér fick demensdiagnosen för tre fyra år sedan. Som alla
körmedlemmar bor hon fortfarande hemma och den största delen av vardagen är som
hon känner igen den. Hon har precis varit i Australien och hälsat på sin dotter,
hon minns sin bröllopsdag och hon har kvar sitt körkort. Men nya ansikten och
namn har svårt att sätta sig. I kören träffar hon andra i samma sits.

– Vi har så roligt ihop när vi sjunger, det kanske hörs. Det här gänget är
störtskönt, nu snackar jag södersnack också.

Körens initiativtagare är Kristina Telerud. Nu är hon pensionär, men tidigare
var hon chef över den sociala verksamheten på Ersta, en ideell förening som
bedriver sjukvård och socialt arbete, allt från äldreomsorg till vård av kvinnor
som misshandlats. Viktigast är att se människan bakom sjukdomsdiagnosen eller
livskrisen, säger Kristina Telerud, och det var med det synsättetet som hon
startade kören.

– Vad är det som är det viktigaste i allt vi gör? Det handlar om människosyn.
Att inte se dem som en diagnos och särskilt inte som ordet demens som betyder
själlös.

Nästa vår är det 50 år sedan Kristina Telerud kastade studentmössan i skyn
utanför Adolf Fredriks musikskola i Stockholm. I klassen gick Ann-Marie
Uusijärvi, som i dag också är pensionär som men som tidigare har arbetat som
musiklärare och körledare. Det är hon som leder Hjärngängetkören i dag.

– Jag tycker inte att jag märker någon skillnad mot andra sångglada
människor, som kanske är amatörer som inte har sjungit så mycket. Det är mycket
skratt och vi har väldigt kul, helt enkelt.

Att jag verkligen kände att det var angeläget för mig är också att jag hade
en mamma som fick en demenssjukdom av Alzheimertyp. Hon blev mer och mer borta.
Mot slutet hade hon inga ord och jag vet inte om hon kände igen mig. Hon visste
i alla fall inte att jag hette Ann-Marie. Men jag sjöng alltid mycket med henne.
Och när jag sjöng så var hon med.

– Texterna är det lite sämre med, men jag kommer alltid ihåg melodierna. De
sitter liksom kvar, de glömmer jag inte bort – inte än i alla fall. Då blir man
extra glad.

Marianne Olsson säger som flera av körens medlemmar. Sjukdomen luckrar inte
upp minnet av musiken. Förutom känslan av att minnet kan vara intakt på vissa
områden, är det gemenskapen som är mest betydelsefull. Viktigt för Kristina
Telerud är också att bryta fördomar kring demenssjukdom.

– Vi har så otroligt många fördomar om människor med demenssjukdom. Att visa
att inga människor är annorlunda än vi andra – de bär på en sjukdom som är
väldigt besvärlig, ja. Men först och främst är det människor. Att få ändra
bilden skulle vara fantastiskt och kan vi göra det med musik skulle vara
jättekul.

– Livet är inte kört. Inte heller för människor med demenssjukdom. Det finns
mer kvar långt långt in i sjukdomen, säger Kristina Telerud.

– Det är obetalbart. Jag är så underbart glad och tacksam att Landstinget
kostar på oss det här. Vi vet att vi inte blir bättre, vi blir bara sämre och
sämre och det kan gå snabbt också. Men det gäller att ta vara på varenda dag som
finns, avslutar Ros-Marie Regnér.

Av Tommy - 16 juni 2012 11:38

Trädgårdsrum Ekedal. Sinnliga upplevelser för människor med demens

Använd denna länk för att citera eller länka till detta dokument:                http://hdl.handle.net/2077/29360

Bifogade filer i denna post:

FilBeskrivningStorlekFormat
gupea_2077_29360_1.pdf 2648KbAdobe PDF
Visa/Öppna
Titel:Trädgårdsrum Ekedal. Sinnliga upplevelser för människor med demens
Författare:Beckman, Gustav
Utgivningsdatum:14-jun-2012
Examinationsnivå:Student essay
Nyckelord:Trädgårdar
Demens
Gestaltningsförslag
Sammanfattning:Jag har ritat ett gestaltningsförslag till en trädgård tänkt att kunna passa till en innergård, vilken ligger i direkt anslutning till ett boende för dementa och äldre människor utan demens. Innergården är en del av Skövdes gamla sjukhus Ekedal som ligger centralt i Skövde stad. Syftet med arbetet är att arbeta fram ett gestaltningsförslag till en trädgård på Ekedals äldreboende, anpassad för människor med demens, för äldre och för funktionshindrade, där trädgården ska ge stimulans för både sinn... mer
Övrig beskrivning:Uppsats för avläggande av filosofie kandidatexamen i Kulturvård, Trädgårdens hantverk och design, 21 hp, 2012
URI:http://hdl.handle.net/2077/29360

Av Tommy - 12 juni 2012 10:24

Senaste tekniken som hjälper äldre hemma

Bostäderna ser helt vanliga ut, men är i själva verket testlaboratorier. Toaletten är automatisk, rullatorn ser ut som en robot och i väggarna sitter sensorer och kameror som registrerar hur nya hjälpmedel fungerar för äldre.

 

Fullskalelabbet vid KTH:s campus i Haninge utanför Stockholm består av två fullt utrustade lägenheter. Hall-utrymmena och badrummen är stora, annars verkar bostäderna vid första anblicken ganska vanliga.

Men bänkar och skåp i köken är höj- och sänkbara och den ena lägenheten har en fullt automatisk toalett. Den kan både spruta vatten så att rumpan blir ren och sedan torka den med en varmluftsström.

– Den är min favorit. Jag brukar gå hit och prova den när ingen är här, säger Stefan Lundberg, lektor på KTH.

I takt med att andelen äldre i befolkningen ökar, tror forskarna att allt fler kommer att behöva vårdas i hemmet.

Professor Tore Larsson anser till exempel att det måste bli möjligt att diagnosticera och behandla patienter på distans i framtiden.

I de här lägenheterna får försökspersoner testa kommunikationsteknik och hjälpmedel. Tanken är att den hemlika miljön ska vara en realistisk omgivning för att utvärdera nya prylar.

– Verkligheten är komplex och innehåller tekniska delsystem. Vi tror att man måste utveckla tekniken i en realistisk miljö som är så nära verkligheten som möjligt. Tekniksystem fungerar aldrig från början, de måste testas i verkligheten, säger Tore Larsson.

Ett projekt som illustrerar hans ord är EU-studien Mon Ami, som handlade om att ta fram olika tjänster för att hjälpa äldre i en befintlig teknikplattform. Där testades rörelsedetektorer, som sattes upp i lägenheten och skulle larma om personen var inaktiv för länge. När sensorerna sattes in i lägenheterna på KTH visade det sig att de slogs ut av mikrovågsugnen, tv:n och trådlösa telefoner.

Både Tore Larsson och Stefan Lundberg är kritiska till att ny teknik ofta kommer ut för snabbt på marknaden, utan att den har testats och utvärderats ordentligt.

– Det finns fortfarande en ingenjörsoptimism, att man bara tittar på den positiva sidan av funktionerna, säger Tore Larsson.

– Man räknar med att kunna rätta till buggar efter hand, men med den här gruppen av äldre är det svårt, säger Stefan Lundberg.

I Mon Ami-projektet var det från början tänkt att de olika tjänsterna skulle styras via en skärm på väggen hemma hos de äldre. Via den skulle de kunna ringa, tända och släcka lampor, sköta porttelefonen och larma anhöriga vid behov. Men de äldre ville de inte ha den.

– De sa att de inte hade plats. Så i stället tog vi fram en smartphone som gränssnitt mot tekniken och det blev mycket bättre. Det är otroligt viktigt att vi för ut tekniken till de personer som ska ha den, säger Stefan Lundberg.

En annan studie som har bedrivits i fullskalelabbet i Haninge gick ut på att testa en rullator försedd med en lyftbalk som hjälp om en person ramlar och inte kan ta sig upp.

Lägenheterna har också använts för att studera vårdpersonalens arbetsställning när de ska hjälpa någon på toaletten. Forskarna mätte rörelser och kroppsställningar via en ergonomiutrustning som vårdpersonalen bar på kroppen.

– Hur man assisterar någon på toaletten är ett ganska outforskat område, men en av de knepigare arbetsuppgifterna i hemtjänsten, säger Tore Larsson.

En ny videotelefon för dementa har också testats. Den måste vara så enkel att de dementa på egen hand kan ringa upp anhöriga och svara i telefonen, något som annars kan vara svårt, vilket begränsar deras sociala liv.

– Vi tror att hemmiljön här kan göra människor lite mer avslappnade och att de koncentrerar sig på det vi vill, säger Stefan Lundberg.

Ingen av produkterna har ännu kommit ut på marknaden. Men forskarna ska söka pengar för att vidareutveckla den plattform som användes i Mon Ami-projektet och ta fram en säljbar produkt av den.

– Vi ska öppna upp den så att man kan lägga in fler tjänster och koppla den till fler styrenheter, smartphone, Androidplattor eller Ipad, säger Stefan Lundberg.

En rollator med lyftbalk har utvecklats som ett hjälpmedel för äldre som inte kan ta sig upp från golvet på egen hand. Här får Vera Andersson prova hur den fungerar.

Av Tommy - 11 juni 2012 11:03

Datavetare ger stöd till demensvård

Helena Lindgren

Helena Lindgren vid Kungaparets mottagning i Sydkorea. Här tillsammans med Dr Kang som mottog Nordstjärneordern av kungaparet för hans insatser för att förbättra demensvården. Dr Kang var värd för symposiet Sweden Korea Dementia Forum som hölls samma dag med Drottningen närvarande. Till vänster Dr Kangs fru.

Forskaren Helena Lindgren vid Umeå universitet har tagit fram ny dator-stödd metod för att diagnostisera demens. Både Sydkorea och Japan visar stort intresse för metoden.

– Sydkoreas hälsominister vill göra en stor satsning på demensvården och där passar vårt kunskapsbaserade datorstöd in mycket bra, säger Helena Lindgren, forskare vid institutionen för datavetenskap vid Umeå universitet, som utvecklat ett verktyg som hjälper läkare att diagnostisera demens.

Helena Lindgren inbjöds nyligen att presentera sin forskning i samband med ett svenskt statsbesök i Korea. Ett Svenskt Koreanskt demenssymposium arrangerades vid Bucheon Geriatriska sjukhus som drivs av Daniel Medical Foundation strax utanför Seoul där bland annat Drottning Silvia, äldreminister Maria Larsson och forskare från både Sverige och Korea deltog med presentationer.

Identifiera demens i tidigt skede

Under konferensen presenterade Helena Lindgren hur kunskapsbaserade system på olika sätt kan hjälpa till att förbättra demensvården, bland annat genom det datorbaserade beslutstödssystem hon tillsammans med sin forskningsgrupp tagit fram för att läkare bättre ska kunna identifiera demenssjukdomar i ett tidigt skede.

Intresset för it-system för diagnos av demens är mycket stort i länder som Sydkorea och Japan. Båda länderna står inför omfattande förändringar i befolkningsstrukturen. I Sydkorea är idag 12 procent av befolkningen över 65 år men man räknar med att siffran stiger till 35 procent inom några decennier vilket ökar kraven på att utöka demensvården i landet.

I Sydkorea vill man bland annat möta den kommande ökningen av antalet äldre i samhället genom gratis undersökning av demens. Målet är att alla över 65 år ska erbjudas sådana undersökningar.

Starkare samarbete

– Vårt redan starka samarbete med Dr Daein Kang vid Daniel Medical Foundation har stärkts men också mötet med de övriga svenska delegaterna har varit viktigt för ett starkare samarbete inom Sverige, berättar Helena Lindgren.

– Att få förmånen att delta i statsbesöket har gett ett enormt nätverk, inte minst inom näringslivet. Det har varit mycket positivt med många dörröppnare åt flera olika håll, säger Helena Lindgren som nu räknar med att kunskapssystemet DMSS-R för diagnos av demens kommer att kunna få en större spridning i demensvården både i Sydkorea och i Sverige.

- Dessutom är det ju enormt roligt att få möjligheten att diskutera förbättring av demensvården med personer som är i frontlinjen för det arbetet både nationellt och internationellt, och då inte minst med Drottningen som gör en stor insats!

Av Tommy - 29 maj 2012 18:31

Ny bok om hur man skapar en bra vardag med demens

2012-05-24 22:58

Kroppen och hjärnan är vårt instrument att spela på. Vad händer när instrumentet skadas och melodin låter annorlunda? Är det meningsfullt att fortsätta spela på de strängar som fortfarande ger vackra toner ifrån sig? Kan man fortsätta att vara musiker även utan ett fullgott instrument? Kan man kanske rentav växa som människa och njuta av tillvaron trots att man är drabbats av sjukdom?

Den nya boken Leva livet med demens ger prak­tiska råd och tankar om hur man kan stödja personer med demens till ett fortsatt tillfredsställande och meningsfullt liv. Boken tar upp allt från hjälpmedel till bemötande och är illustrerad med spännande berät­telser och foton från vardagen på Hattstugans demensboende.

Boken är skriven för yrkesverk­samma, för vårdutbildningar samt för alla andra som vill öka sin kunskap inom demensområdet. Den kan användas på arbetsplats­träffar och som diskussionsunderlag i förändringsarbete.

Gun Aremyr är fil. mag. och leg. arbetsterapeut. Hon föreläser och handleder personal inom äldreom­sorg och har tidigare utkommit med flera böcker i ämnet, bland annat den populära Asta-serien. Jane Lin­dell Ljunggren är föreläsare och ut­bildare i demensfrågor. Hon driver även Hattstugans demensboende på Gotland. Båda har lång erfarenhet av arbete inom äldreomsorgen.

Fakta om boken
Titel: Leva livet med demens – praktiska råd och berättelser från Hattstugans äldreboende
Författare: Gun Aremyr, Jane Lindell Ljunggren
ISBN 978-91-7205-828-6
Utgivningsår 2012
160 sid
Pris: 220:- exkl. moms

Presentation


Varmt välkommen till
DEMENSVÄRLDEN

Fråga mig

12 besvarade frågor

Omröstning

Vad tycker du är den maximala storleken på särskilt boende
 6 personer
 7 personer
 8 personer
 9 personer
 10 personer
 11 personer
 12 personer
 13 personer
 14 personer
 15 personer

Kalender

Ti On To Fr
 
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Januari 2013
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

TID SEN BLOGGSTART

AlternaTickers - Cool, free Web tickers

Skriv i gästboken


Ovido - Quiz & Flashcards