Inlägg publicerade under kategorin Tips i vården

Helagotland.se; Maten ger livsglädje för äldre

Av Tommy - 6 februari 2012 16:37

Maten ger livsglädje för äldre

Av Gotlands Tidningar Linus Ehn Text Tommy Söderlund Foto tommy.soderlund@gotlandstidningar.se. Publicerad 2012-02-03

På Iliansgården i Hemse kan man få pris för hemtrevlig stämning.

<7GT_Bildrubrik>Vilar middag.</7GT_Bildrubrik> Katten Sigge bor också på Iliansgården och gör sitt för att skapa en hemtrevlig stämning.

Foto: Tommy Söderlund

+ Visa bildinformationBild: 1/5

Fakta

Demenssjukdom
Demens är ett syndrom (en samling symtom) som kan innebära försämring av minne och logiskt tänkande. Då kan det hända att den dementa inte kan sköta sina dagliga rutiner eller inte längre hittar hem.

De flesta fall av demens drabbar äldre personer. Bland människor över 80 år räknas demens som en folksjukdom och man räknar med att var femte person över 80 år har drabbats av någon typ av demenssjukdom.

Källa: Wikipedia

Det har rapporterats mycket om vanförhållanden inom äldreomsorgen på sistone.

Men på Iliansgården i Hemse öppnar man dörrarna för att visa en helt annan bild - där de boende har det bra och boendet rent av kan komma att vinna pris för maten som serveras där.

- Jag älskar det här jobbet, säger Inga-Maj Nyman, aktiverare.

Det är torsdag och i köket lagar boende och personal lunch tillsammans, "Mormors soppa" står på menyn och här är maten så bra att man nu har nominerats till tävlingen Arlas guldko, som kallas matbranschens oscar. Man är nominerad i kategorin "Bästa seniorservering".

Vana handlag
- Mormors soppa är ett recept jag lärt mig av min mormor Bertha från Finland, säger Ann Erlandsson.

Hon arbetar som vårdare och hjälper till med att skära upp morötter, palsternackor och andra rotfrukter. Aina Wahlby som bor på äldreboendet Iliansgården hackar med ett vant handlag.

- Sånt här har man gjort sedan barndomen. Det är väl inget särskilt med det, säger hon.

Men det är just vad det är. För närmare åtta år sedan började man att laga maten själva på det här äldreboendet, som har inriktning mot demensvård.

- Vi lägger upp det så att de boende alltid är med. Det är vårt sätt att arbeta och det gör att man känner ett värde i vardagen, säger Inga-Maj Nyman.

Doftar gott
Det doftar gott när Mormors soppa lagas och i en annan del av boendet bakar man kanelbullar. Allt för att det ska kännas så hemtrevligt som möjligt och på en soffa har katten Sigge kurat ihop sig för en middagslur.

- Matlagningen sitter i ryggmärgen på många av de äldre, särskilt kvinnorna. Den här generationen är inte van att äta färdiglagad portionsförpackad mat och har man varit bondmora hela sitt liv så är det här en del av vardagen, säger Inga-Maj Nyman.

Matlagningen har blivit ett sätt att hänga upp tillvaron, något som är särskilt viktigt på ett boende inriktat på vård av dementa. På Iliansgården har maträtterna blivit ett sätt att hålla reda på dagarna, något som hjälper boende som har olika demenssjukdomar. På torsdagar lagar man soppa.

- Det hjälper till att hålla reda på dagarna. Vi kan aldrig bota någon, men det här skapar ro och balans. Det handlar inte bara om att laga näringsriktig mat, det skapar en hemtrevlig känsla och ger lugn till de boende, säger Inga-Maj Nyman.

Föregångare
Iliansgården består av avdelningarna Solrängi, Ängstäppan och Åkerlyckan. Man är det enda äldreboendet på Gotland där både personal och boende deltar i matlagningen.

- På vissa äldreboenden lagar man maten, men det är bara vi som gör på det här sättet, säger Agnethe Näslund som är chef för boendet.

Nominerad för pris
Många i personalen har upprörts över de vanförhållanden på äldreboenden som uppdagats under senare tid.

- Man tar illa vid sig när man hör om det, så det kan vara på sin plats att någon berättar om att det inte är så överallt, säger Inga-Maj Nyman.

Den 11 april kan man rent av vinna pris för sin matlagning, då utses vinnaren av Arlas guldko.

Allmänt · GOTLAND · Tips i vården

Dela · Kommentera

Karolinska skriver; Årets vinnare av kunskapspriset Gyllene Äpplet

Kommentera

Av Tommy - 6 februari 2012 16:20

Årets vinnare av kunskapspriset Gyllene Äpplet

Aptitlig och lustfylld kunskapsförmedling belönas
En kioskvältare med råd till dem som möter patienter med demenssjukdom och lustfylld och smart e-utbildning om hygien. Årets vinnare av kunskapspriset Gyllene Äpplet serverar nödvändig och lättåtkomlig kunskap som ger mersmak.

Förstaprisvinnaren Margareta Skog är vårdutvecklingssamordnare, med dr i neurovetenskap, vid Karolinska Universitetssjukhuset, Huvuddivisionen Staben. Hon är också rektor vid stiftelsen Silviahemmet. Hennes vinnande handbok "Råd till dig som mötet patienter med demenssjukdom" är redan inne på tredje tryckningen. Förutom alla ex som laddas ner på nätet har den nu tryckts i 15 000 exemplar.

– Vi brukar säga lite skämtsamt att det här är landstingets första kioskvältare, berättar Margareta och håller upp den eftertraktade rosa skriften.

Juryn motiverar sitt val med att Margareta ”omsätter omvårdnadsforskning om en sårbar patientgrupp till praktisk nytta för närstående och vårdpersonal".

– Det är klart att jag blir väldigt glad för egen del, men det som verkligen värmer är uppmärksamheten för patientgruppen. Varje gång den uppmärksammas ökar kunskapen.

Myt om demenssjuka
Margareta menar att det finns en myt om att de som har en demenssjukdom har ett kognitivt handikapp men i övrigt är ganska friska.
– Men kostnaden för patientgruppen uppgår bara i Stockholms län till nästan en miljard kronor. De betyder alltså att de är överallt i sjukvården. Den som har en demenssjukdom kommer till akuten och till sjukhusens vårdavdelningar, precis som alla andra.

Just i sjukvården har det varit tunnsått med råd runt bemötande av demenssjuka, menar Margareta. Själv står hon med ett ben i forskningen och med ett ben närmare vårdens vardag, tidigare som sjuksköterska och nu som vårdutvecklingssamordnare på Karolinska och som rektor vid stiftelsen Silviahemmet och inte minst som föreläsare.
– Det var ingen som bad mig skriva den här boken. Jag bara kände att jag måste, att det här är något som jag kan bidra med.

Många berättelser
Handboken är ett resultat av egen och andras forskning och många möten med vårdpersonal, bland annat på avdelningarna R 71 och R 73 på geriatriska kliniken på Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge.

I mötet med personalen har hon fått ta del av berättelser som är dråpliga och lockar till skratt, skratt som kan vara befriande. Men många berättelser handlar om att patienterna far illa, de närstående lider och personalen känner stress och vanmakt.

Margareta beskriver handboken som en första hjälpen att ta till när en patient med demenssjukdom kommer för vård. Det gäller allt från hur orden landar hos en demenssjuk till vilka associationer klädsel kan väcka.

Snart kommer en uppföljare som heter ”Bättre demensvård nu!” på Liber förlag. Den tar bland annat tar upp hur etik blir moral, hur idéer omvandlas till något man faktiskt genomför. Just nu föreläser Margareta väldigt mycket på Stockholmssjukhusen. Snart ger hon sig ut i resten av landet också.
– Jag upplever att föreläsningarna blir som en befrielse för personalen, att man får nycklarna till varför det blir så tokigt ibland.

Exakt vad hon ska använda prispengarna på 40 000 kronor till vet hon inte än.
– Men det blir något som fyller på batterierna så att jag orkar fortsätta i samma anda!

Text: Lisa Thorsén

Allmänt · Tips i vården

Dela · Kommentera

GP skriver; Ett rum för minnen

Kommentera

Av Tommy - 30 januari 2012 09:57

Ett rum för minnen

Fridhem är Alingsås första minnenas rum. Här hoppas man väcka många samtal med demenssjuka som vanligtvis inte kan eller har lust att kommunicera.

Relaterat

Fakta

Bakgrund

Januari 2009 startade Alingsås kommun, med hjälp av pengar från staten, projektet Sociala innehållet för att stimulera äldre invånare och förbättra innehållet i deras vardag. Samma år ökade antalet deltagare i utbudet av aktiviteter med 21 procent.

Samtidigt såg man att aktiviteterna inte var anpassade för alla och 2010 gick projektet in i en ny fas, riktad mot bland andra demenssjuka. Uppbyggnaden och invigningen av rummet Fridhem den andra december är en del i det arbetet.

En demenssjuk person har problem med närminnet och har svårt att föra samtal om nutid.

Men i ett minnenas rum, eller reminiscensrum, får de möjlighet att berätta vem han eller hon är eller en gång varit.

Ibland kan det öka deras självkänsla.

- En person med demenssjukdom kanske glömmer att han besökt minnenas rum så snart han lämnat rummet. Men den positiva känslan som stunden i rummet ger finns förhoppningsvis kvar längre och det är mycket värt, säger Ingela Funegård, projektledare och närståendesamordnare inom Alingsås vård- och äldreomsorgsförvaltning.

Reminiscens är en metod som innebär att man på ett meningsfullt och personligt sätt återberättar minnen från gamla tider i en öppen och tillåtande atmosfär. Ibland väcker det demenssjukas lust och vilja att kommunicera.

Metoden har varit känd sedan 60-talet och är mest utbredd i England och USA. Först under senare år har den spridit sig till fler länder och numera har den även fotfäste i Sverige.

För två månader sedan började den även praktiseras i Alingsås.

Då invigdes ett så kallat minnenas rum, Fridhem, strax innanför entrén på Hagagårdens äldreboende. Möblerna, prydnadssakerna, tavlorna och övrig inredning påminner om svunna tider.

Associationer väcks sannolikt hos alla som kliver in.

"Minnesväckarna" har köpts på loppis eller skänkts till förvaltningen och enligt projektledaren har Gösta Sandberg från Alingsås museum varit till ovärderlig hjälp i sökandet efter grejer.

Rummet besöks, enligt undersköterskorna Eva Nymo och Åsa Carlberg, redan relativt frekvent. De vittnar också om tillfällen då det skapat fina stunder mellan demenssjuka och deras anhöriga.

- Som anhörig kan det ibland vara svårt att veta vad man ska säga. Men här inne är det lättare att få igång samtal, tillägger Nymo.

För att även möta behovet av minnesväckare bland äldre som inte har möjlighet att besöka Fridhem har en arbetsgrupp skapat 28 minneslådor. Varje låda har ett tema och tanken är att innehållet, på samma sätt som inredningen i rummet, ska väcka lusten att kommunicera.

- I början var intresset inte så stort för lådorna men efter att projektgruppen besökt alla demensavdelningar och pratat om metoden har materialet börjat användas mer och mer, konstaterar Ingela Funegård.

Arbetet med reminiscensmetoden i Alingsås har haft en budget på cirka 300 000 kronor.

Christina Carmbrant 031-62 45 26 christina.carmbrant@gp.se

Allmänt · ALINGSÅS · Tips i vården

Dela · Kommentera

En bra hemsidan att besöka Octopus.se

Kommentera

Av Tommy - 19 januari 2012 06:52

Kolla in sidan octopus.se så finner du tips och hjälpmedel.

Tips i vården

Dela · Kommentera

p4 Kronoberg; Vårdhund på recept hjälper äldre

Kommentera

Av Tommy - 18 januari 2012 14:04

Vårdhund på recept hjälper äldre

Publicerat: kl
05:10 , Nyheter P4 Kronoberg
1
kommentar

Nu har Växjö kommuns första vårdhund fått ge sig ut på praktik i
demensvården. Kommunen har anställt Golden Retrivern Lasse som tillsammans med
hundförare ska skrivas ut på recept till de vårdtagare som är i behov av
rehabilitering.

I April förra året kunde P4 Kronoberg rapportera att Växjö kommun kan komma
att ordinera hund på recept.

Och i tisdags var det dags för kommunens första vårdhund att ge sig ut på
praktik i demensvården. Monica Löndahl är enhetschef på demensboendet
östragård.

Hund på recept
Inte ens ett år har gått sedan Växjö
kommun beslutade att utbilda och anställa en vårdhund, en hund som tillsammans
med hundförare ska skrivas ut på recept till de vårdtagare som är i behov av
rehabilitering. Vårdhunden Lasse är populär på vårdboendet. Foto: Klara Börjeson/
Sveriges Radio

2-åriga Golden Retrivern Lasse är projektets första hund, och ska nu
tillsammans med matte och hundförare Jenny ut på praktik. Under hela våren ska
de arbeta tillsammans på Demensboendet Östragård i Växjö, där de ska underlätta
vardagen för de människor som drabbats av demens i olika grad.

Spelar memory
Till exempel kan vårdtagarna få borsta
Lasse, istället för att göra tråkiga armövningar. Eller spela memory, något som
utan hunden kan kännas barnsligt för vårdtagarna. Men med lasses entusiasm
kommer lekandet självmant. Och allt för att stimulera inlärning, minne och
rörelse. Golden Retrivern Lasse är specialutbildad för att jobba på
vårdboende. Foto: Klara Börjeson/ Sveriges Radio

Lasse går tryggt genom korridorerna på Östragård och hälsar på de som bor
där.

-- Jag hoppas att Lasse ska kunna tillföra vårt boende många mysiga saker som
inte vi människor kan göra, säger Monica Löndahl, enhetschef på Demensboendet
Östragård i Växjö.

Klara Börjeson
klara.börjeson@sverigesradio.se

Tips i vården

Dela · Kommentera

Octopus.se En rödklädd flickdocka som personer med demenssjukdom

Kommentera

Av Tommy - 16 januari 2012 09:07

Leverantör: Design Rubens Sweden AB

Artikelnummer: 20011-314

Pris: 770.00 kr
(616.00 kr exkl moms)

Antal:

En rödklädd flickdocka som personer med demenssjukdom i mer framskridna stadier kan krama och ofta uppfatta som sitt eget barn. ger ro och minskar läkemedelsanvändning.
Annas rödbruna hår är av polyester med lite längre fibrer. Frisyren är två käcka tofsar uppe på huvudet knutna med vita rosetter.

Annas kläder är tillverkade av polyester. Hon bär en svart- och vitrutig kortärmad klänning, som stängs i nacken med kardborreband. Över den bär hon en stickad röd kofta med vita små prickar på ärmarna. Hennes vita halvlånga byxor avslutas med en rynkad resår och är gjorda av mjuk och följsam polyestertrikå.
Hon har granulat i baken som ger extra tyngd.
Anna är 50 cm lång och väger 1 kg.
Hon kan tvättas i maskin på 30 grader och därefter torktumlas. Kläderna rekommenderas handtvätt.

Tips i vården

Dela · Kommentera

mobil.nwt.se skriver; Sång kan göra demenssjuka mindre aggressiva

Kommentera

Av Tommy - 9 januari 2012 11:28

Lena Marmstål Hammar har forskat i hur sjungande vårdpersonal gör dementa gladare och mer följsamma. Foto: Pernilla Karlsson Pilquinao

Sång kan göra demenssjuka mindre aggressiva

Sjungande vårdpersonal kan göra demenssjuka personer mindre aggressiva och mindre svårhanterliga. Hammaröbördiga Lena Marmstål Hammar har forskat i företeelsen.

Lena Marmstål Hammar, är utbildad sjuksköterska och universitetslektor vid Mälardalens högskola. Nyligen disputerade hon vid Karolinska institutet om hur sjungande vårdpersonal kan minska aggressioner hos svårt demenssjuka personer.

– Jag följde tio personer med svåra demenssjukdomar och sex vårdanställda under halva 2007, berättar hon.

Endast vårdtagare med svåra demenssjukdomar deltog i projektet och Lena Marmstål Hammar följde vårdtagarnas morgonrutiner. Hon filmade när vårdtagarna kläddes på, tvättades och fick tänderna borstade. Anledningen till att hon observerade just morgonrutinerna var att dessa ofta upplevs som mest problematiska. Det är oftast då som svårt demenssjuka uttrycker aggressioner och motsträvighet.

Vårdpersonal påverkas

– En mängd sysslor ska utföras på morgonen och det gör demenssjuka vårdtagare oroliga och ibland svåra att samarbeta med, säger Lena Marmstål Hammar.

Resultaten av avhandlingen visade att vårdtagarna log och skrattade mer när personalen sjöng för dem än när de inte gjorde det. Vissa vaggade med kroppen när de hörde sången. Andra sjöng med. Men sjungandet visade inte bara positiv effekt på demenssjuka. Även vårpersonalen upplevde att situationen blev mer givande.

– När man arbetar med demenssjuka kan man ibland känna att kommunikationen blir ensidig. Det beror på att de här personerna har svårt att kommunicera. Min forskning visade att vårdpersonalen kände att de fick gensvar genom att sjunga. Vårdtagarna sjöng med, talade med större lätthet och var mer aktiva i omvårdnaden.

Forskningen fortsätter

Sångerna som användes i avhandlingen var noga utvalda för att tilltala äldre personer och väcka minnen från ungdomstiden. Låtar av Evert Taube och Alice Tegnér stod med på repertoaren.

Lena Marmstål Hammars forskning grundar sig på hennes handledare Eva Götells upptäckt om hur musik får dementa att leva upp.

När forskningsprojektet inleddes var Lena Marmstål Hammar tvungen att begära tillstånd av anhöriga till demenssjuka vårdtagarna.

– Ingen sa nej, alla var oerhört välvilliga till projektet. Kanske var det så därför att sång och musik är något positivt. Och för att studien i sig inte innebar några direkta risker.

Lena Marmstål Hammar planerar att fortsätta bedriva forskning i ämnet. Hon har kontakter med personer i både USA och Skottland. Tillsammans planerar de fortsatta studier i samtliga tre länder.

FAKTA

Demenssjukdomar

Demens är inte en sjukdom. Det är en diagnos för en rad symtom som kan bero på olika sjukdomar och skador. Man brukar tala om tre huvudgrupper

1. Primärdegenerativa sjukdomar, orsakar demens genom att hjärnceller börjar förtvina och dö i onormal omfattning.

2. Vaskulära sjukdomar, orsakar demens genom att blodproppar eller blödningar stryper syretillförseln till hjärnan.

3. Sekundära sjukdomar, sjukdomar och skador som kan men inte behöver leda till demens, exempelvis Hiv och syfilis. Totalt handlar det om ett sjuttiotal sjukdomar och skador

Blanddemens, Det är vanligt att personer har mer än en demenssjukdom. Ibland kan det till och med vara svårt att avgöra om det är primärdegenerativa eller vaskulära orsaker som ligger bakom demenssymtomen.

Källa: demenscentrum.se

Pernilla Karlsson Pilquinao

pernilla.karlsson-pilquinao@nwt.se

0560-79 10 80

Tips i vården

Dela · Kommentera

1 2 3 4 5 6 7 8