Senaste inläggen

Av Tommy - 4 juli 2012 09:24

Konferens "Demens och välbefinnande" 10 oktober 2012 i Skövde, Demensförbundet

Av Tommy - 2 juli 2012 13:37

(webböversatt)

FOXO1 Gen kan viktig roll vid Parkinsons sjukdom

Springs (29 juni 2012) – en studie ledd av forskare vid Boston University School of Medicine (BUSM) visade att FOXO1 gen kan spela en viktig roll i de patologiska mekanismerna av Parkinsons sjukdom.


Dessa fynd är publicerad online i PLoS Genetics, en peer-review öppet tillträde tidning ut av Public Library of Science.

Studien leds av Alexandra Dumitriu, PhD, en postdoctoral docent i institutionen för neurologi vid BUSM. Richard Myers, fd, professor i neurologi vid BUSM, är den studien ledande författare.

Enligt stiftelsen Parkinsons sjukdom 60 000 amerikaner är diagnosen Parkinsons sjukdom varje år och cirka en miljon amerikaner för närvarande lever med sjukdomen.

Parkinsons sjukdom är en komplex neurodegenerativa sjukdomar kännetecknas av en uppbyggnaden av proteiner i nervceller som leder till deras oförmåga att kommunicera med varandra, orsakar motorisk funktion frågor, inklusive darrningar och långsamhet i såväl rörlighet som demens. Substantia nigra är ett område av mitthjärnan att hjälper dig att styra rörelsen, och tidigare forskning har visat att detta område av hjärnan förlorar nervceller som Parkinsons sjukdom fortskrider.

Forskarna analyserade gen uttryck skillnader i hjärnvävnaden 27 prover med kända Parkinsons sjukdom och 26 prover från neurologiskt friska kontroller. Denna datamängd representerar det största antalet hjärnan prover som används i en studie som hela genomet uttryck i Parkinsons sjukdom till datum. Den nya aspekten av denna studie representeras av forskarnas betoning på att avlägsna möjliga källor till variation genom att minimera skillnaderna mellan prover. De används endast manlig hjärna vävnadsprover som visade ingen betydande varumärken för Alzheimers sjukdom patologi, en av de ofta co-occurring neurologiska sjukdomarna i Parkinsons sjukdom patienter. Proverna också hade liknande vävnad kvalitet och var från hjärnans prefrontal cortex, ett av de mindre studerade områdena för sjukdomen. Prefrontal cortex visar inte neuronal död i samma utsträckning som substantia nigra, även om det visar molekylära och patologiska förändringar under sjukdom, samtidigt som också är ansvarig för demens förekommer i en stor del av Parkinsons sjukdom patienter.

Uttrycket försöket visade att genen FOXO1 hade ökat uttryck i hjärnan vävnadsprover med kända Parkinsons sjukdom. FOXO1 är en Transkriptionsreglering tillsynsmyndighet som kan ändra uttryck för andra gener. Ytterligare undersökning av den FOXO1 genen visade att två singel-nucleotide polymorphisms (senare) eller DNA-sekvensen variationer, var betydligt associerade med åldern vid insjuknandet i Parkinsons sjukdom.

-Vår hypotes är att FOXO1 fungerar på ett skyddande sätt genom att aktivera gener och vägar som slåss neurodegeneration processer, säger Dumitriu. Om detta stämmer, kunde det vara potentiella att utforska FOXO1 som terapeutiska narkotika mål för Parkinsons sjukdom."

Av Tommy - 2 juli 2012 13:34

Nu är vi igång med utbilding och informationikvalitetsregister Demens

2012-06-29 10:46

I höst startar utbildning i Svenskt register för Beteendestörningar och Psykiska Symtom vid Demens (BPSD). Är du intresserad av utbildning i din kommun kontakta någon av oss.

Kontaktuppgifter

I september kommer regionala koordinatorn Emma Timdahl från Svenskt Demensregister (SveDem) och ger information om registret till primärvården.

Inbjudan

Anmälan


Av Tommy - 2 juli 2012 13:27

Vad är Lewy Body demens?

 

Lewy body demens är en typ av demens eller kognitiv försämring som förvärvats i vuxen ålder, som kännetecknas av närvaron av klumpar av proteinet i neuronerna eller nervceller, som kallas Lewy Body. Denna fysiska egenskap av sjukdomen är uppkallad efter neurolog Frederic Lewy, som identifierade dem i början 20th century. Lewy bodies kan endast detekteras i en post-mortem hjärnan biopsi, men Lewy body demens kan diagnosticeras i enlighet med dess symptom. Denna typ av demens är teorin att bli den andra mest vanliga formen hos äldre, efter Alzheimers syndrom. Orsaken till sjukdomen är okänd, men det tros att ha en genetisk komponent,. Förutom förlust av kognitiv funktion, orsakar Lewy body demens motoriska symptom liknande de hos Parkinsons sjukdom. Eftersom Parkinsons sjukdom kan också orsaka demens, kan en noggrann diagnos vara komplicerat. Lewy body demens typiskt diagnostiseras när uppkomsten av demens är snabb och sammanfaller med uppkomsten av motoriska symptom. Parkinsons sjukdom-relaterad demens oftare visas i minst ett år efter debuten av motoriska symtom,. Det finns tre viktigaste symptomen på Lewy body demens. Den första är rörlig kognition, med patientens vakenhet och mental klarhet kommer och går. Den andra symptom är visuella hallucinationer, ofta av djur eller människor. Tredje är motorisk dysfunktion, liknande den som ses vid Parkinsons. Motoriska symtom kan ske i form av stela och blanda rörelser, minskade ansiktsuttryck och tal volym, dreglande, och problem att svälja,. Det finns inget botemedel mot Lewy body demens, men det kan hanteras genom medicinering och omvårdnad. Läkemedelsbehandling måste göra en avvägning mellan de använda mediciner, som läkemedel som används för att behandla motorik problem kan orsaka kognitiva problem förvärras, och vice versa. Donepezil används ofta för att behandla kognitiva symptom på sjukdomen, medan en kombination av karbidopa och levodopa kan adressera motorisk funktion njurfunktion. Patienter med Lewy body demens är överkänslig mot antipsykotiska läkemedel, såsom haloperidol och tioridazin, som kan inducera koma och hotar patientens liv,. Caregiving är viktigt eftersom patienter så småningom blir oförmögna att ta hand om sig själva. Det är viktigt att övervaka patienten för tecken på skador och sjukdom, som han eller hon kan ha svårt att kommunicera om dem. Förutom att ta hand om patientens grundläggande dagliga behov kan behandling omfatta förenkla patientens omgivning och aktiviteter, och uppmuntra regelbunden motion.

Av Tommy - 30 juni 2012 11:52

Nedladdad 3 gånger
  • Jessica Sehlstedt
Genom den ökade medellivslängden drabbas allt fler personer av demens, en sjukdomsgrupp vars symtom endast kan lindras, inte botas. Demenssjukdomar räknas därför till gruppen palliativa sjukdomar. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva faktorer som påverkar palliativ omvårdnad av personer med grav demenssjukdom. Studien genomfördes som en systematisk litteraturöversikt. Resultatet baserar sig på analys av 35 vetenskapliga artiklar med olika metodansatser publicerade 2001- 2011. Analysen resulterade i nio identifierade faktorer som påverkar palliativ omvårdnad av personer med grav demens positivt och/eller negativt; kunskap, kommunikation, stöd, teamarbete, symtomkontroll, självbestämmande, attityder, organisatoriska faktorer och resurser. Slutsatser som kan dras av litteraturstudien är att kunskapsbrist utgör en anledning till suboptimal omvårdnad av personer med grav demens, att palliativ vårdfilosofi ännu inte fått genomslag i demensvården samt att kliniska riktlinjer och systematisk handledning skulle kunna medföra positiva effekter. Fler studier behövs dock.
SpråkSvenska
Publiceringdatumjun 2012
Antal sidor42
Utgivande institutionInstitutionen för hälsovetenskap

Nyckelord

  • Demens  ,  palliativ vård, palliativ omvårdnad, litteraturstudie

Dokument

Av Tommy - 30 juni 2012 11:50

Rättigheter enligt SoL och LSS för yngre personer med demenssjukdom och deras anhöriga

Evenemang i kategorierna Föreläsning, Socialtjänst och Offentlig verksamhet

Tid
16 oktober 2012 klockan 12:45-16:00
Plats
Varbergs Folkets Hus
Sista dag för anmälan
25 sep 2012
Målgrupp

LSS och SoL handläggare, chefer och alla personal som samverkar med handläggarna.

Anmäl dig!

Kontaktpersoner

Maria NordinKurs och konferens
Telefon:0727-29 47 86
Eva Persson Avdelningen för regional samverkan

Information om arrangemanget

Rättigheter enligt SoL och LSS för yngre personer med demenssjukdom och deras anhöriga

Eftermiddagen inleds med en föreläsning av Karin Lindgren, socionom med mångårig erfarenhet av chefsuppdrag inom socialtjänst, vård och omsorg. Karin går bl.a igenom vilka rättigheter som finns, företrädarskap; via fullmakt, god man och förvaltare och samverkan mellan hälso- och sjukvården och socialtjänst. 

Därefter föreläser Jenny Eriksson, födelseår 1992, som var ung anhörig till sin pappa med Alzheimer, om att möta unga anhöriga och om hennes resa, vilken hjälp hon fick – och inte fick, vad som skulle kunna vara bättre.

Av Tommy - 30 juni 2012 11:47

Östergötland i botten med kostnad för äldre

Norrköping

Östergötland placerar sig i botten vad gäller utgifter för äldreomsorgen. Bara Stockholms län satsar mindre på sina invånare över 65 år.

Kostnaden för hur mycket de olika länen betalar för äldreomsorg skiljer sig stort. 20 000 kronor mindre per invånare och år lägger Östergötland, jämfört med Jämtland - det län som placerar sig i toppen med 70 407 kronor per invånare över 65 år. Det framgår av ny statistik från Statistiska centralbyrån.

Inom länet placerar sig Boxholm i topp med 53 500 betalade kronor per invånare över 65 år, det är cirka två tusen kronor mindre än det beräknade medelvärdet för hela landet. I Norrköping kostar äldreomsorgen 51 832 per person och år.

Minst betalar Valdemarsvik med 40 237.

Av Tommy - 30 juni 2012 11:46

Svenskt demenscentrum i möte med North Sea Dementia Group

För tolfte gången samlades europeiska demenscentra för att under två dagar diskutera olika demensfrågor. Denna gång var det The Dementia Services Development Center i Stirling, Skottland som stod som värd för mötet.

Demenscentra från ett tiotal länder, däribland Sverige, deltog i mötet. Denna årligen återkommande konferens syfte är att skapa en plattform för utbyte av kunskap inom demensområdet och ett forum för samarbetsdiskussioner. Medlemmarna i The North Sea Dementia Group arbetar alla mot samma mål i sina respektive länder: Att sprida kunskap om demenssjukdomar och synliggöra behoven för de som insjuknar och deras anhöriga för att på så sätt förbättra vård och behandling av människor med demenssjukdom. En slutsats vi kan dra efter mötet är att alla länder står inför samma utmaningar inom området.


Många spännande projekt presenterades under de två dagarna. Ett för Svenskt demenscentrum särkilt intressant projekt var hur man kan arbeta med att förbättra kvaliteten på vården som personer med demens får i akuta sjukhusmiljöer. Projektet kallas: ”Getting to know me” - Enhancing Skills in the Care of People with Dementia in General Hospitals.

Man har i projektet arbetat fram ett utbildningspaket, ”Lär känna mig" . Detta har utvecklats tillsammans med personal, personer med demenssjukdom och deras anhöriga. Syftet med utbildningspaketet är att förbättra vården för personer med demenssjukdom som vårdas på sjukhus genom ökad medvetenhet och kunskap. Det består av skriftligt undervisningsmaterial, diskussionsunderlag och en DVD. Utbildningspaketet kan användas som en heldagsutbildning eller delas upp i flera tillfällen.

På Svenskt demenscentrum pågår just nu ett liknande arbete med att ta fram sex olika webbutbildningar. Syftet med utbildningarna är bl. a. att sprida kunskap och erfarenheter om hur man genom god vård och omsorg kan minimera användningen av lugnande läkemedelmedel och tvingande skyddsåtgärder. Den första utbildningen lanseras i höst och vänder sig till yrkesverksamma inom primärvården. Sedan följer utbildningar för biståndshandläggare, hemtjänst, särskilt boende, anhöriga och slutenvård.

Nästa år träffas North Sea Dementia Group i Frankrike och då är det Foundation Médéric Alzheimer som står som värd för mötet. Det är en stiftelse som stödjer forskning och som arbetar med att förbättra villkoren för människor med demenssjukdom i Frankrike.           

Presentation


Varmt välkommen till
DEMENSVÄRLDEN

Fråga mig

12 besvarade frågor

Omröstning

Vad tycker du är den maximala storleken på särskilt boende
 6 personer
 7 personer
 8 personer
 9 personer
 10 personer
 11 personer
 12 personer
 13 personer
 14 personer
 15 personer

Kalender

Ti On To Fr
 
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Januari 2013
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

TID SEN BLOGGSTART

AlternaTickers - Cool, free Web tickers

Skriv i gästboken


Ovido - Quiz & Flashcards