Ny vårdskandal

Så har det hänt igen, ytterligare något som liknar en vårdskandal inom Norrköpings kommun. Jag kan inte låta bli att förundras över ansvariga politikers nonchalans och arrogans inför vad som har hänt. När något händer på ett privat drivet äldreboende så blir det kraftiga reaktioner från vänsterhåll men på ett kommunalt boende så förklaras det med att det är en del av vardagen. Det är inte bara förutsättningarna som ska vara lika oavsett utförare även kritiken när något går fel bör vara likvärdig.

Jag är övertygad om att det är ett inneboende fel i systemet som ger utryck i form av att bortförklara problemen inom kommunal äldreomsorg. När ingångsvärdet från ansvariga politiker är att vi redan lever i den bästa av världar där merparten av omsorgen utförs av kommunen själv. Det verkar som att ingångsvärdet är att det inte finns något gott att lära sig av alternativa utförare för de är enbart ute efter att tjäna pengar.

Jag anser att det människoförakt vi ibland ser inom Norrköpings kommun är ett resultat av dagens system. Man tar inte hänsyn till anhöriga och närstående eller individuella önskemål. Självklart dör personer inom äldreomsorgen men vad är vitsen med larmsystem om de inte fungerar eller att ingen kommer? Vad skulle vi säga om det var ett privat bolag som Securitas som hade den inställningen till de tjänster man levererar.

Carema har figurerat en hel del i media under senare tid, skillnaden som jag ser det mot kommunen är att Carema jobbar aktivt med sin värdegrund. Sist jag träffade Carema så berättade de att när de senast granskades så gick de igenom över 350 avtal och i 8 fall hittade man brister, främst kopplat till bemanningen. Jag kan inte säga att Norrköpings kommun bedriver ett lika systematisk kvalitetsarbete inom äldreomsorgen, och varför skulle man enligt ansvariga politiker så är man redan i den bästa av världar. För det är anledningen till att majoriteten inte vill införa en ökad valfrihet för de äldre enligt lagen om valfrihetssystem.

Personalbrist inom äldreomsorgen

SKELLEFTEÅ Det råder personalbrist på kommunens äldreboenden. Orsaken är att de som arbetar inom omsorgen har fått en ökad arbetsbörda i form av andra kringsysslor, högre krav på dokumentation är ett exempel.

Kommunens äldreomsorg gjorde under förra året på uppdrag av socialnämnden en utredning om personaltätheten. Då kom man fram till att det finns ett behov av en förstärkning av personal vid äldreboenden vid måltider och helger, kostnaden blev beräknad till 17 miljoner kronor. De senaste åren har budgeten varit densamma för de särskilda boendena för äldre, förutom en viss löneökning hos personalen.

Mindre tid
Under de senaste åren har personalen fått mer att göra, till exempel är kravet på dokumentation mycket högre nu, vilket innebär att personalens tid för brukarna har minskat. Ett av målen för i år är därför att öka bemanningen på kommunens äldreboenden, men samtidigt saknas pengarna.
– Det som går att göra inom ramen för befintlig budget är klart begränsat, konstaterar socialnämnden i ett pressmeddelande.

Dementa lämnas fortfarande ensamma

Det visar nya inspektioner som Socialstyrelsen har gjort.

- Problemet är att man lämnas på en obemannad enhet och inte har någon
möjlighet att be om hjälp. Det kan vara någon som ligger och ropar i sin
säng och det finns ingen som ser det. Det är den stora faran. Man bor ju där för
att få hjälp, säger Marie Svensson som är inspektör på Socialstyrelsen i
Jönköping.

För ett år sedan väckte det stor uppmärksamhet när det kom fram att
vårdföretaget Carema lämnade dementa människor ensamma om nätterna på boendet
Kärrsgården i Habo. Men sedan dess har det visat sig att det här sker på fler
ställen.

När tre kommunala demensboenden i Jönköpings län granskades nyligen visade
det sig att alla tre lämnade gamla inlåsta och ensamma vissa stunder under
nätterna. Men det är inte att det är låst som är problemet enligt
Socialstyrelsen. Det är att personalen förvinner.

Som P4 Jönköping tidigare berättat är det demensboenden i Sävjö, Gislaved och
Nässjö kommuner som kritiserats och där jobbar man nu med att bli bättre.

- Vi börjar ju med att göra en kartläggning för att se vad vi vill ge för
förslag till åtgärder till Socialstyrelsen, säger Malin Johansson som är
verksamhetschef inom äldreomsorgen i Nässjö kommun.

Åtgärdar inte de kritiserade kommunerna det här så hotar böter.

Böteshot när dementa lämnas ensamma

Jessica Gow/SCANPIX

Missnöje med Caremas
äldrevård

Carema får kritik
igen

I över ett år har socialstyrelsens tillsyn av äldreboendet pågått, och de har
redan riktat kritik till vårdföretaget.

Det började med att personal slog
larm om att det var underbemannat på nätterna. De var så få att de var tvungna
att lämna de äldre ensamma under flera timmar medan de hjälpte till på andra
avdelningar.

Bolaget förnekade att det skulle handla om timmar - men
efter att socialstyrelsen gjort ett oanmält besök på hemmet kom svidande
kritik.

Man konstaterade mycket riktigt att de dementa lämnades ensamma
upp till flera timmar utan att möjlighet att kalla på hjälp.

Har
blivit bättre
Sedan besöket har bolaget fått möjlighet att förbättra
vården. Och bemanningen ska ha blivit bättre. Men Socialstyrelsen är fortfarande
kritisk till bolaget. Dels handlar det om att man använder sig av
larmanordningar som ersätter levande personal. 

Bolaget måste nu se till
att det finns personal som har uppsikt över de äldre, så att de kan få hjälp
snabbt.

Innan den nionde mars ska bolaget redovisa hur man rättat till
bristerna. Annars hotar socialstyrelsen med vite.

Rebecka Montelius

rebecka.montelius​@
sverigesradio.se

036-215 66 25

Undersköterska: "Bedrövliga scheman"

Det är framförallt på helgerna som de långa passen är vanliga men de börjar
också dyka upp på dagarna.
Anna Olsson, själv undersköterska på ett
äldreboende och ordförande för kommunal klubb 2 i Halmstad tycker att det här
sliter på personalen och gör att de inte kan göra ett lika bra jobb som
tidigare.
– Det blir inte bra för om du jobbar från sju på morgonen till sent
på kvällen är det omöjligt att vara alert varenda timme och minut under den
tiden, säger Anna Olsson, själv undersköterska på ett äldreboende och ordförande
för kommunal klubb 2 i Halmstad.

Anna Olsson har arbetat som undersköterska i mer än 20 år och hon tycker att
det aldrig varit så illa ställt som det är nu.
– Jag tycker vår scheman som
de ser ut idag är rent bedrövliga ur arbetsmiljösynpunkt.

På 70-talet var det inom äldreomsorgen vanligt med delade
pass, det vill säga att personalen först jobbade några timmar, sen gick hem
några timmar för att komma tillbaks senare för att jobba kvällen. Efter
påtryckningar från facket försvann den här typen av arbetspass. Men för ungefär
fem år sedan upptäckte Kommunal att den här typen av schema blev allt vanligare
på helgerna.

Förklaringen då var att många valde den här typen av pass för att istället få
färre helgpass. Men nu finns dessa långpass, delade och odelade, även på
vardagar. Och det gäller äldreomsorg i kommunal såväl som i privat regi, enligt
Anna Olsson.
– Från början hade man det så kallade valet, att ha ett delat
pass när man jobbade helg ifall man fick jobba färre helger. Men idag ser vi
också på en del ställen, där man jobbar varannan helg, plus delade pass eller
långa pass då, säger hon.

Enligt Anna Olsson beror den här utvecklingen på ökade
sparkrav och alltmer slimmade organisationer.
– Det är en resursfråga för
finns det inte personal så kan du inte lägga scheman. Du har bara ett visst
antal huvuden och det ska täcka 24 timmar och det ska vara en viss
personaltäthet och det går inte att få ihop, säger hon.

Sähär säger Maria Sjödal, verksamhetschef över äldreomsorgen
i Halmstad kommun, apropå Kommunals kritik:
– Vi skulle gärna se en bättre
lösning men det är svårt att lösa schemat på ett bättre sätt.
– Både vi och
Kommunal tycker likadant, precis som personalen. Vi tycker inte om de delade
passen och vi tycker inte om de långa passen. Men än har ingen, varken vi eller
Kommunal, kommit på konkret hur vi ska lösa det utifrån årsarbetstidsavtalet och
att man vill ha höga tjänstgöringsgrader samtidigt som man ska hålla
arbetstidslagen, säger hon.

Maria Sjödal säger att det rent schematekniskt är svårt att
hitta sätt att undvika de långa eller delade passen. Anledningen till att de
blivit vanligare jämfört med situationen på 90-talet, då långa arbetspass var
mindre vanliga, är att det idag inte finns samma möjlighet att stämpla upp, det
vill säga frivilligt ta på sig fler pass, ifall man jobbar exempelvis 60
procent. Istället vill de flesta idag jobba heltid, och har också möjlighet till
det genom årsarbetstidsavtalet och det gör att färre personer än vad som var
fallet tidigare ska täcka arbetet.
– Skillnaden är att vi har färre personer
som ska göra detta på samma tider och det är det som är förändringen och det är
det som har gjort att vi har de här delade och långa passen.

Men vad ska man göra åt det då om det nu finns missnöje med
de här arbetspassen?
– Det finns idéer och det tycker jag är jätteroligt. Vår
förhoppning är att man kommer överens i årsarbetstidstillämpningen som man
håller på och jobbar med nu och i samband med det har vi olika schemagrupper där
bland annat vi har undersköterskor som själva arbetar med att lägga schemat. Där
finns idéer men fortfarande så har varken vi eller Kommunal kommit på hur vi ska
minimera det, säger hon.

Skandalerna kring vårdbolaget Carema avlöser varandra. På bolagets äldreboende i Linnegården på Östermalm i Stockholm rapporteras att en sjuk man skrikit på hjälp i över en timme sedan personal bundit honom vid sängen, uppger DN.
Den anställde hade ingen vårdutbildning och var ensam med femton psyksjuka, skriver tidningen.

Här krävs det mer personal

Kalmari dag 07:16 | Uppdaterad i dag 07:22

Foto: Mats Holmertz

Stefan Andersson, specialistsjuksköterska inom äldrevården, vill nu understryka att det finns medicinska skäl att hålla en rimlig bemanning inom demensvården. Detta efter att anställda på Trädgården slagit larm om underbemanning. Foto: Mats Holmertz

Stefan Andersson, specialistsjuksköterska inom äldrevården, vill nu stötta personalen på Trädgården.
I torsdagens tidning slog anställda återigen larm om neddragningen i bemanningen på äldreboenden i Kalmar. Undersköterskorna hinner helt enkelt inte med.
Nu måste fler yrkeskategorier säga ifrån, tycker Stefan Andersson.
– Många gånger likställer man demensvård med övrig äldrevård. Men demensvård kräver specialkunskaper, kontinuitet och framför allt tillräcklig bemanning.

Som specialistsjuksköterska inom äldrevården vet han vad han talar om. All forskning och kunskap som finns tillgänglig talar om personaltäthet när det gäller vård av demensboende.
– Ta det här med duschning till exempel. Det kräver att vårdaren tar sig tid. Finns det inte tillräckligt med personal uppstår ett behov i korridoren.
– Demenssjuka söker kontakt. Hittar de ingen blir de oroliga.

Att vara dement innebär att man inte förstår var man är, vad saker betyder eller hur man ska förhålla sig till tid. En demenssjuk kan därför vara oerhört beroende av sin vårdare.
– Tänk dig själv att komma ut på en avdelning och söka mänsklig kontakt, men inte hitta någon. I?stället får man gå runt och rycka i dörrar. Det skapar en enorm oro.
Detta kan i sin tur leda till risker för att ramla och utveckla symptom som aggressivitet och nedstämdhet.
– Om organisationen inte har tillräckligt med personal ökar behoven av att behandla med lugnande läkemedel. Då finns i sin tur risken att de dementa blir undernärda. De blir tröttare och orkar inte äta. Det hela blir en ond cirkel.

Ska man tala om demensvård professionellt handlar det om kompetens och antal huvuden, enligt Stefan Andersson.
– De nationella riktlinjerna är att jobba personcentrerat. Alla led måste möta på individens nivå.
– Det innebär att man från politiskt håll därmed måste möta med resurser för att få skälig bemanning.
– Det går inte att komma ifrån. En demenssjuk måste möta en människa. Två personer på Trädgården räcker inte.

Jesper Ericson
jesper.ericson@barometern.se
Telefon: 0480-592 24