Senaste inläggen

Västerås 28 sept; Förflyttningens ABC inom vården av personer med demenssjukdom

Av Tommy - 25 september 2012 11:41

Förflyttningens ABC inom vården av personer med demenssjukdom

MDH på ForskarFredag 28 september

Demenssjukdom är oftast förknippat med försämrat minne, men även förflyttningsförmågan påverkas tidigt i sjukdomsförloppet. Förflyttningsförmåga innebär att kunna röra sig genom att byta kroppsställning eller att förflytta sig från en plats till en annan genom att gå. Förflyttningsförmåga kan också beskrivas som ett motoriskt beteende.

När vi talar om beteenden i samband med demenssjukdom så är det oftast förknippat med så kallade störande beteenden, men i detta sammanhang handlar det om ett rörelsebeteende.

Beteenden styrs av sina konsekvenser och antecedenter. En antecedent (A) kan beskrivas som stimuli, händelser och förhållanden som föregår omedelbart innan ett beteende äger rum. En framsträckt hand i en förflyttningssituation kan fungera som det stimuli som gör att personen med demenssjukdom reser sig upp från sittande, ett stiga-upp-beteende (B). Konsekvenser (C) är det, stimuli, förhållande eller händelse som sker omedelbart efter ett beteende, vi kan kalla det naturens feedbacksystem. I detta fall skulle ett stiga-upp-beteende kunna innebära konsekvensen (C) att få byta kroppsställning, vilket uppfattas som behagligt av personen med demenssjukdom.

Hur kan en persons förflyttningsförmåga förstärkas?

Identifiering av antecedenter/stimuli och konsekvenser som är relaterade till förflyttningsförmåga kan ge viktiga ledtrådar till vad som förstärker ett motoriskt beteende. Med andra ord vad som uppfattas som en positiv signal till att utföra ett stiga-upp-beteende. Sammantaget skulle en strukturerad och noggrann undersökning (ABC-analys) av förflyttningsförmåga kunna leda till en idé om vad som för närvarande underlättar (förstärker) en persons förflyttningsförmåga.

I detta projekt deltar även Anne Söderlund, professor i sjukgymnastik, Petra von Heideken Wågert, lektor på sjukgymnastutbildningen och Eva Götell, lektor på sjuksköterskeutbildningen.

Träffa Charlotta på ForskarFredag

Kom och lyssna på när Charlotta Thunborg berättar om sin forskning på ForskarFredag 28 september.

Tema: Förflyttningens ABC i vården av personer med demens Tid: 13.20 (hela passet startar dock kl. 13.15) Plats: Mälardalens högskola, Omegasalen, Västerås

Allmänt · Kurser Utbildning · VÄSTERÅS

Dela · Kommentera

P4 Skaraborg; Hundar får dementa att öppna sig

Kommentera

Av Tommy - 25 september 2012 11:38

Vårdhundar får barn att vilja träna

Publicerat: kl 10:54 , Nyheter P4 Skaraborg Kommentera

Djurs användning inom vården är betydelsefullare än vad vi tidigare har trott. Hundar får dementa att öppna sig och funktionshindrade barn att vilja träna.

I går handlade en konferens på SLU i Skara om just djur i vården.

En av talarna var Ingeborg Höög från vårdhundskolan i Brösarp, som bland annat talade om hur hundar kan nå fram till barn med autism, som annars ofta är svåra att nå.

– Hunden fungerar som en isbrytare, kan kan säga. Det blir lättare att nå fram.

Kan man ta bort medicin och sätta in hund istället? – Det är just det man har gjort. Det är svårt att hitta bra medicinering till exempel för gamla med demens och stor oro och ångest. Nu har det visat sig att man har kunnat minska på mediciner när de har fått träffa hund.

Allmänt

Dela · Kommentera

SvensktDemensCentrum; Biståndshandläggarens svåra val

Kommentera

Av Tommy - 24 september 2012 10:40

Biståndshandläggarens svåra val

Hur gör en biståndshandläggare när en demenssjuk person säger nej tack till hjälp trots att behovet är uppenbart? I Hallsberg har det kommunala demens- teamet hittat sätt att hantera problemet.

Teamet består av demenshandläggare, arbetsterapeut och demenssjuksköterska. Ofta går de två och två på hembesök.

– Vid det första hembesöket brukar vi dela upp oss en stund, så att jag talar med den anhörige och den andra från teamet med den som är sjuk, säger Britt- Mari Jansson, demenshandläggare.

– Vi frågar alltid först om det är ok att vi gör så. En fördel är att anhöriga kan tala mer fritt, utan att känna att de sårar den som är sjuk.

Vem som tar första kontakten med teamet varierar. Ofta är det anhöriga. Kanske har de fått information i samband med att en diagnos har ställts eller läst om teamet i den broschyr som ligger i vårdcentralens väntrum.

Demensteamet kan också vara den första kontakten för oroliga anhöriga och grannar.

– Barn ringer ofta till oss, säger Maria Stenevang, arbetsterapeut. ”När jag var hos mamma i helgen såg jag att hon bränt ner varenda spisplatta och glömt kaffebryggaren” kan de säga och fråga om hon kan få en spisvakt. Det är en bra inkörsport för oss.

När teamet gör sitt första hembesök kommer många frågor upp. Teamet kan ge råd och vara ett stöd.

– När man får sin diagnos är både patienter och anhöriga ofta i en chockfas och kanske inte mottagliga för all information, säger Anne-Ly Höijer, demenssjuksköterska. När vi kommer får vi frågor om sjukdomen, om läkemedel, anhöriga undrar hur de ska prata och bemöta.

I början tyckte Britt-Mari Jansson att det var svårt att ställa frågor till den som fått en demenssjukdom.

– Men jag har lärt mig att det går att fråga när de fått förtroende för mig. Man måste hitta en inkörsport. Kanske gå runt i lägenheten, prata om ett foto...

Det gäller att vara medveten om att den som lider av en demenssjukdom ofta skärper sig till det yttersta. Det kan då först förefalla som om hon eller han klarar sig utmärkt. Detta är något djupt mänskligt. Dagverksamhet är ofta bra men det gäller att lägga fram det på ett sätt så det kan accepteras. Britt-Mari Jansson brukar berätta om Ängarnas café, dit man kan komma för att träffa andra.

– Om de vill pröva tar jag det som en ansökan och skriver ”Ängarnas café” i beslutet, istället för att skriva dagverksamhet för demenssjuka.

Britt-Mari Jansson börjar ofta försiktigt med att bevilja bara lite hjälp, även de gånger hon kan se att det finns stora behov.

– Man måste tänka på att det är en kris och i början är man väldigt ledsen. I det läget är det kanske inte så farligt om det är lite smutsigt hemma eller om man inte duschat. Det viktiga är att få i sig mat och komma ut och träffa andra. Sedan ökar jag på med mer hjälp, successivt.

Kan du bevilja mer tid för hjälp än andra biståndshandläggare?

– Vi har väl tilltagna schablontider för alla insatser: frukost, dusch och så vidare. Och jag kan lägga in ett extra besök om det behövs.

Den som lider av en demenssjukdom tar sällan initiativet till att ansöka om att flytta till ett de- mensboende. Hur gör du då för att få samtycke?

– Jag kan fråga ”skulle du vilja flytta någonstans där det finns personal dygnet runt? Om de säger ja, tar jag det som en muntlig ansökan.

Det är alltid viktigt att se till att beslut om flytt är väl underbyggda, betonar hon. Hur gör du om du ser att behovet finns men personen säger nej?

– Det är svårt när jag ser att en person far illa och är otrygg och orolig. Jag är skyldig att erbjuda hjälp när jag ser att det finns behov. Kommunen har också ett yttersta ansvar.

Det kan handla om en person som inte förstår frågan eller kan uttrycka något själv.

– Då kan vi ta ett korttidsbeslut men låna en plats på ett permanent boende. Då följer jag upp efter några veckor. Om personen verkar trivas tolkar jag det som ett samtycke och så kan de bo kvar och slip- per flytta en gång till.

Allmänt · HALLSBERG

Dela · Kommentera

Ekot; Frivilliga läser högt för dementa

Kommentera

Av Tommy - 24 september 2012 10:36

Frivilliga läser högt för dementa

Publicerat: kl 05:18 , Nyheter P4 Malmöhus

I Hörby har frivilliga engagerats för att läsa högt för demenssjuka. Högläsning har nämligen visat sig vara ett bra sätt att väcka minnen. Det är Studieförbundet Vuxenskolan som en del i ett rikstäckande projekt står bakom arrangemanget.

Främst är det pensionärer som ska komma igång, men anhöriga och personal som vill inspireras lite extra är också välkomna att vara med. För Gunnel Östergren fanns det ingen tvekan när hon först fick höra talas om idén.

– Jag jobbade med äldre i mitt aktiva yrkesliv och såg vilka enorma behov som fanns och tänkte att nu kan jag passa på att fylla dem lite grand. När jag sedan fick en vän som blev dement så blev det helt naturligt att komma igång, säger hon.

Att läsa en kortare, enklare text för demenspatienter har visat sig vara ett mycket bra sätt att väcka minnet och få igång samtal. Eftersom sjukdomen gör att många själva förlorar förmågan att läsa är det extra viktigt, och genom Vuxenskolan och biblioteket i Hörby har de blivande högläsarna fått lära sig vad man ska tänka på och vilka böcker som passar.

En grupp på fyra, fem personer – främst pensionärer – ska nu komma igång, men Gunnel Östergren har redan börjat. Hon har läst för sin väninna ett tag nu och har kommit på en del knep.

– Jag kombinerar det alltid med annat. Ibland har jag blommor med som vi pratar om, och så har jag kanske hittat en text som handlar om just den blomman. Plötsligt flyttar man sig i minnet till en blomstrande trädgård. Det är så det ska fungera, säger Gunnel Östergren.

– Vi har så roligt och hon riktigt strålar, och när jag går därifrån är det en lycklig människa jag lämnar.

Det är Demensförbundet som tillsammans med Vuxenskolan, Arvsfonden och Centrum för lättläst står bakom idén, som man hoppas sprida till alla Skånes kommuner. Flera är redan på gång.

Allmänt · HÖRBY

Dela · Kommentera

mvt.se; ik mot Vadstenas äldreomsorg

Kommentera

Av Tommy - 22 september 2012 10:07

Kritik mot Vadstenas äldreomsorg

Vadstena

Det finns de som oroas över att bli gamla i Vadstena. Det hävdar SPF i en kritisk skrivelse till kommunstyrelsen.

Skrivelsen är undertecknad av Gunilla Edenberg och Ruben Baggström, ordförande respektive vice ordförande i SPF S:ta Birgitta. De understryker att de flesta äldre mår bra i Vadstena. Men vad händer när man inte längre är pigg och frisk? Framför allt riktar sig kritiken mot socialnämnden. SPF skriver: ”Att vitesbelopp riskeras i nära miljonklassen för att ni inte följer lagar och regler är givetvis skrämmande. Att ha en ordförande i socialnämnden som anser sig ha rätt att själv tolka lagen på ett sätt som passar bäst, är stötande. Det borde föranleda självrannsakan.”

Allmänt · VADSTENA

Dela · Kommentera

Nyteknik; Dator minskar risk för demens

Kommentera

Av Tommy - 22 september 2012 10:04

Dator minskar risk för demens

Av: Ulla Karlsson-Ottosson Publicerad igår, 09:101 kommentar

Att använda dator minskar risken att bli dement med 30 till 40 procent. Bakom rönen står forskare i Australien.

Allt fler människor använder dator i hemmet. Frågan är om det påverkar vår kognitiva förmåga när vi blir äldre? Forskare vid University of Western Australia svarar nu ja på frågan.

Efter att ha följt 5000 män i åldern 65 till 85 år under åtta års tid konstaterar Osvaldo Almeida att datoranvändare löper 30 till 40 procent mindre risk att bli dementa än de som inte gör det.

Resultatet gäller oavsett utbildning, ålder, hälsa, social situation eller om personen är deprimerad eller inte.

-I takt med att antalet äldre ökar i världen räknar man med att antalet dementa stiger till runt 50 miljoner år 2025. Om våra resultat är korrekta behöver ökningen inte bli så dramatisk, säger Osvaldo Almeida till websajten Sciencealert.

Han vill nu att äldre ska uppmuntras att använda dator. Samtidigt höjer han ett varnande finger för att bli sittande för länge - det också är viktigt att röra på sig. Men det gäller å andra sidan även yngre personer.

Resultatet av studien publiceras i det senaste numret av den vetenskapliga tidskriften PLoSOne.

Allmänt · Forskning

Dela · Kommentera

Örebro; Temakvällar om demenssjukdomar

Kommentera

Av Tommy - 20 september 2012 15:47

Temakvällar om demenssjukdomar

När någon i ens närhet drabbas av en demenssjukdom känns det mycket svårt.

Vad är demens? Vad innebär sjukdomen? Hur går en demensutredning till? Hur

skall jag möta den sjuka? Vad finns för hjälp att få?

För att hitta svaret på några av de frågor som dyker upp bjuder vi in dig som är

anhörig till 3 temakvällar.

Måndag 22 oktober klockan 18-20

Minnesutredning

Anhörigkonsulent Marina Hahne berättar om minnesmottagningen och hur en

minnesutredning går till.

Måndag 5 november klockan 18-20

Mötet med den demenssjuke

Sjuksköterskan Bodil Grek berättar om olika demenssjukdomar och ger tips och råd om

hur vi på bästa sätt kan möta människan bakom demenssjukdomen.

Måndagen den 19 november klockan 18-20

Vårdkedjan

Personal från Demenscentrum berättar om deras verksamhet, boendeformer och flexibel

demensdagvård.

Temakvällar vänder sig i första hand till dig som är anhörig till någon som har

en demenssjukdom. Med anhörig menar vi make/maka, sambo, barn, vänner osv.

Temakvällarna är gratis och sker i samverkan mellan Anhörigcentrum i Örebro kommun,

Alzheimersföreningen och Studieförbundet Vuxenskolan.

I samband med träffen bjuder vi på vatten och frukt.

Vid intresse, anmäl dig till Anhörigcentrum senast fredagen före aktuell temakväll

via tel. 21 32 30 eller e-post;

anhorigcentrum@orebro.se

Samtliga temakvällar är på Tulegatan 8, (på Anhörigcentrum).

Allmänt · Kurser Utbildning · ÖREBRO

Dela · Kommentera

HBL.fi; Forskning: Demensdiagnos sällan en överraskning

Kommentera

Av Tommy - 19 september 2012 10:06

Forskning: Demensdiagnos sällan en överraskning

Varje år diagnostiseras 13 000 finländare med demens, men det är ofta oklart hurudan vård de nya patienterna vill ha.

FNB

Publicerad: 18.9.2012 18.41

Uppdaterad: 18.9.2012 18.41

Hälsa Seniorer demens Alzheimer

MindreAStörre

Nästan fyra av fem som fått diagnosen demens hade inte inom ett år efter diagnosen gjort upp ett vårdtestamente. Det här framgår av en utredning som Alzheimer centralförbundet har gjort.
Vårdtestamenten hjälper när patienterna själva inte längre kan berätta vad de vill. Dessutom kan de minska ovissheten hos anhöriga och förenkla läkarnas arbete. –Genom att göra upp vårdtestamenten kan patienterna säkerställa sin självbestämmanderätt, alltså att deras vilja och önskemål följs i ett senare skede av livet trots demensen, säger expertläkaren Kati Juva vid centralförbundet.
Utredningen ger en hoppfull bild av livet för patienter med demens och deras anhöriga. Ett år efter diagnosen upplevde 84 procent av de insjuknade och anhöriga att deras sinnesstämning var ljus, god eller neutral. Största delen av dem som svarade upplevde också lycka, glädje och välbehag.
–Livet fortsätter också efter sjukdomsdiagnosen. Vård, rehabilitering och uppföljning hjälper patienten att leva ett gott liv, säger Juva.

Diagnosen en lättnad

Diagnosen demens kommer vanligen inte som en överraskning för den närmaste kretsen. Fyra av fem säger att diagnosen var en bekräftelse på de egna misstankarna. Majoriteten av patienterna och deras anhöriga upplever diagnosen som en neutral sak eller som en lättnad.
Nästan alla har börjat medicinera efter diagnosen. Däremot saknade minst 80 procent en rehabiliteringsplan fortfarande ett år efter diagnosen, framgår det av de anhörigas svar.
–Ibland har man gjort upp en plan, men patienten eller de anhöriga har inte upplevt den som en rehabiliteringsplan, säger Juva.
Ungefär 120000 finländare uppskattas ha demens. I uppföljningsstudien deltog 580 finländare, av vilka 290 hade en nyligen diagnosticerad demenssjukdom och lika många var anhöriga. Av patienterna hade 98 procent diagnosen Alzheimers sjukdom.
Läkemedelsföretaget Novartis Finland finansierade insamlingen av information och analysen av den.

Allmänt · Forskning

Dela · Kommentera

...

15 16 17 18 19 20 21 22 23

...

NYHETER FRÅN DEMENSVÄRLDEN www.fallgropar.se

Västerås 28 sept; Förflyttningens ABC inom vården av personer med demenssjukdom

Förflyttningens ABC inom vården av personer med demenssjukdom

MDH på ForskarFredag 28 september

Hur kan en persons förflyttningsförmåga förstärkas?

Träffa Charlotta på ForskarFredag

P4 Skaraborg; Hundar får dementa att öppna sig

Vårdhundar får barn att vilja träna

SvensktDemensCentrum; Biståndshandläggarens svåra val

Biståndshandläggarens svåra val

Ekot; Frivilliga läser högt för dementa

Frivilliga läser högt för dementa

mvt.se; ik mot Vadstenas äldreomsorg

Nyteknik; Dator minskar risk för demens

Örebro; Temakvällar om demenssjukdomar

HBL.fi; Forskning: Demensdiagnos sällan en överraskning

Forskning: Demensdiagnos sällan en överraskning

Presentation

Fråga mig

Omröstning

Kalender

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

TID SEN BLOGGSTART

Skriv i gästboken