– Kopplingen mellan livsstil och demens är stark, säger Laura Fratiglioni, professor i medicinsk epidemiologi vid Karolinska institutet, där hon leder arbetet vid Aging research center (ARC). Hennes egen inriktning är demenssjukdomar och särskilt intresserad är hon av riskfaktorer för demens.
Laura Fratiglioni berättar att risken för demens ökar med stigande ålder. Vid 75 års har cirka 15 procent någon form av demens, och vid 95 år är det ungefär 50 procent.
– Men det betyder också att hälften av alla 95-åringar klarar sig utan att få demens. Alltså är det möjligt att leva som gammal utan att bli dement, säger hon.
Men det betyder också att hälften av alla 95-åringar klarar sig utan att få demens. Alltså är det möjligt att leva som gammal utan att bli dement
I två långtidsstudier har hon och hennes forskarkolleger följt ett stort antal människor, för att se vad som skiljer dem som insjuknar i demens från dem som förblir friska.
Hälsosam livsstil kan förebygga
Klart är att det genetiska arvet spelar en viktig roll, men forskarna kunde också se att det finns fler, icke-genetiska, faktorer som ökar risken att bli sjuk och andra som minskar risken. Men framförallt att det går att kompensera för riskfaktorer med en hälsosamt och aktiv livsstil.
Riskfaktorerna för demens är ungefär desamma som för många andra sjukdomar: övervikt, rökning, överdriven alkoholkonsumtion, diabetes och brist på både fysisk och psykisk aktivitet och bristfälliga sociala relationer.
– Allt spelar roll och ju fler riskfaktorer, desto större risk för demens. Men det går att kompensera för riskfaktorerna. Vi vet med säkerhet att aktivt liv minskar risken för att utveckla demens, säger professorn.
Men det går att kompensera för riskfaktorerna. Vi vet med säkerhet att aktivt liv minskar risken för att utveckla demens.
Gå en kurs
Den som vill undvika demens gör därför klokt i att satsa på motion, sociala aktiviteter och intellektuell träning. Laura Fratiglioni framhåller gärna möjligheten att gå en kurs.
– Jag som är dansintresserad, tycker att det är jättebra. Men oavsett kurs få man både sociala kontakter och mental stimulans. Och så måste man ju faktiskt röra på sig för att ta sig dit.
Håll koll på vikten
Det lönar sig också att hålla ett öga på vikten, det har Laura Fratiglioni och hennes kolleger kunnat slå fast i en stor studie. Redan hos en medelålders person med måttlig övervikt, BMI 25, ökar risken för demens senare i livet.
Studien visar att personer som är feta eller överviktiga löper 80 procents större risk än normalviktiga att få någon form av demens. Ju högre vikt, desto större är risken. Överviktig är den som har ett BMI mellan 25 och 30. Den som har ett BMI över 30 räknas som fet.
Det har även visat sig att så kallade vaskulära sjukdomar, som högt blodtryck och åderförkalkning också för med sig en ökad risk för demens.
Ytterligare en hypotes som forskarna arbetar med är att också stress påverkar demensrisken. Några studier är gjorda, men det behövs fler. Det verkar som att personer som är introverta och lättstressade har en större risk för demens. Ett jobb med stora krav och lite kontroll kan påverka risken för både hjärtinfarkt och demens senare i livet.
– Jag brukar säga att hela kroppen hänger ihop. Det som är bra för hjärtat är också bra för hjärnan, säger Laura Fratiglioni.
Kosten kan ha betydelse
Hennes forskargrupp har tidigare konstaterat att äta sunt, inte röka, leva ett aktivt liv och inte ha diabetes kan förlänga livet med sju år. Nu håller forskarna också på att undersöka kostens betydelse för risken att utveckla demens.
– En finsk studie har tidigare visat att det kan löna sig att äta grönt och fisk. Vi tror också att det kan finnas ett samband mellan demens och lågt intag av vitamin E. Men bevisen är inte så starka, därför behövs det fler studier, berättar Laura Fratiglioni.
Också graden av utbildning spelar roll, personer med hög utbildning löper mindre risk att utveckla demens. Intressant är att det gäller oavsett om personen ifråga senare i livet har ett mentalt krävande arbete eller inte.
– Det beror på att det händer mycket i hjärnan under unga år. Det är dessutom en tid då vi lättare bildare nya synapser, vilket ger en större hjärnreserv som kan kompensera för kommande skador.
Det är aldrig för sent
Men det betyder inte att det är för sent att börja träna hjärnan vid äldre år, tvärtom. Nya synapser kan bildas hela livet, vilket innebär att också den som har låg utbildning kan kompensera för det med hjälp av mentala utmaningar.
Betyder det att det går att helt förhindra demens med hjälp av en sund och aktiv livsstil?
– Nej, det har vi inga bevis för ännu. Däremot vet vi att det går att skjuta upp insjuknandet. En av våra studier visar att personer över 80 år med en aktiv livsstil kan fördröja sjukdomen med ett år, och det är mycket, säger Laura Fratiglioni.
En av våra studier visar att personer över 80 år med en aktiv livsstil kan fördröja sjukdomen med ett år, och det är mycket.
Demens är en allvarlig och svår sjukdom, men det är först de sista åren som det allvarligt påverkar livskvaliteten. Laura Fratiglioni tror att det går att förlänga sjukdomsförloppet med hjälp av en sund livsföring och därmed förlänga livet hos dem som drabbas.
– Men vi har inga bevis för det ännu. Det är något vi undersöker just nu.
