Temadag för Migrationsskolan

Chefer i  behov av  utbildning

Ökad sjukfrånvaro i äldreomsorgen

– Ja, det är en viss ökning - drygt 700 000 om man räknar in själva sjuklönekostnaden för kommunen för 2012. Till detta kommer ökade kostnader för vikarier. Men då måste kan ha i åtanke att det har varit ett antal år där vi haft en sjunkande trend när det gäller sjukfrånvaron, säger  Jaan Noor som är socialstrateg på Motala kommuns socialförvaltning.

Hur går ni vidare nu?

– I första hand genom att ta in den information som vi idag saknar när det gäller var någonstans den här utökningen exakt ligger och vari den består. Sedan så får man analysera det.

En bidragande orsak som nämns från anställda till att sjukfrånvaron nu ökar igen är att det tidigare arbetstidsavtalet med fastlagda scheman över längre perioder är borta. Nu kan schemat sträcka sig över bara ett par veckor. Det här är ett ämne där anställda protesterat och åsikterna går isär mellan arbetsgivaren och facket, konstaterar Jaan Noor.

– Men den variation som vi eftersträvar är bara en liten del av den totala arbetstiden. Den normala arbetstiden för alla anställda är ändå en ganska stabil och förutsägbar arbetstid, säger han.

Äldreomsorgen beräknas i år få ett underskott på drygt 5,7 miljoner kronor, säger Jaan Noor, men det blir inte nödvändigtvis några nya besparingar ändå tror han.

– Vi har åtgärder som genomförts tidigare och där vissa delar inte har gett full effekt ännu. Så någonting ytterligare för att dra ner kostnader är inte i planeringen idag.

http://www.tv4play.se/program/nyhetsmorgon?title=dalig_munhygien_kan_leda_till_svara_sjukdomar&video_id=2212168 

Frågestund om äldreomsorg

TIPSA

• Textstorlek

Politiker tveksamma till äldreboende i prästgård

Alvesta2012-10-16 | Uppdaterad 2012-10-16

Det var i måndagens Smålandsposten som kyrkoherde Anders Lindow uttryckte tankar kring att pastoratet i Vislanda/Blädinge kanske kan hjälpa till att lindra trycket på Alvesta kommuns äldreomsorg. En konkret idé är att genom en tillbyggnad förvandla Prästgården i Vislanda till ett äldreboende. – Det är möjligt att politikerna säger att ”det går inte” eller att ”det blir för dyrt”. Men vi måste i alla fall utreda det, sa Anders Lindow till Smålandsposten. Helen Gustavsson (M), ordförande i nämnden för omsorg och hälsa säger att hon i alla fall svarat på Lindows mejl och tackad för engagemanget och att det inte finns hinder för att boka en tid. Rent generellt, hur ser du på samarbete mellan kommunen och kyrkan? – Det finns ju ett visst samarbete i dag när det gäller exempelvis gudstjänster, men inte kring boende. Jag har egentligen inga synpunkter på detta i dagsläget, jag måste först ta upp frågan med mina politikerkolleger. I våra s föreslog Moderaterna att kontorslokaler på Rådmannen kunde byggas om för att öka antalet platser i särskilt boende. Men den idén tycks vila. – Jag vet inte ens om lokalerna finns kvar i dag. Också här vill Helen Gustavsson återkomma med besked när hon pratat med partikamraterna. Rose-Marie Larsson (S) är vice ordförande i samma nämnd. – Jag vet inget om prästgården i Vislanda. Jag har bara läst om förslaget och kan inte ta ställning nu, säger hon. Men hon vill understryka att behovet av platser inom äldreomsorgen främst finns i Alvesta tätort. – Då kanske man ska ha fokus på detta. Man måste få ha närheten till ”hemma” både för omsorgs-tagarens och de anhörigas skull. Men det är ju inte speciellt långt mellan Alvesta och Vislanda? – Men om en äkta hälft är 85 år kan 1,5 mil till den anhörige vara väldigt långt jämfört med att i stället kunna promenera dit. Rent generellt, hur ser du på samarbete mellan kommunen och kyrkan? – Det är inget som vi funderat på tidigare, det vill jag inte ens svara dig på. Det är en jättestor fråga. Också Alvestaalterna-tivets Lars-Olof Franzén är tveksam. – Vi är öppna för allt bara det är billigt och bra. Men också han betonar att det akuta behovet finns i Alvesta. Han menar att det gäller att snabbt få fram platser och det snabbaste är att hyra de hotellrum på Rådmannen som en gång i tiden var äldreboende.

Äldreomsorgsdagarna 2012: Äldre kan själva

2012-10-17

Exekutiva funktioner hos patienter med frontotemporal

demenssjukdom

Frontotemporal demens (FTD) är en grupp sjukdomar där en neurodegenerativ process

drabbar frontal- och temporalloberna. Gemensamt är att de karaktäriseras av

personlighetsförändring, beteendesymtom och kognitiv svikt. Det är den näst vanligaste

primärdegenerativa demenssjukdomen efter Alzheimers sjukdom. Dvs sjukdomen orsakas av

förtvining av hjärnceller som inte är en följd av någon annan sjukdom som t ex fallet är vid

vaskulär demens som kan uppstå bl a efter ett stroke. Av demenstillstånd med debut före 65

års ålder beräknas ca 1/5 vara FTD.

Exekutiva funktioner påverkas ofta hos dessa patienter men i olika grad och även i olika

skeenden av sjukdomsprocessen. Exekutiv funktion kan betraktas som ett samlingsbegrepp

över flera olika delfunktioner och undersöks med olika metoder.

FTD delas in i en beteendevariant, primärprogressiva afasier (icke-flytande progressiv afasi

och semantisk demens) samt FTD med motorneuronsjukdom, kortikobasal degeneration och

progressiv supranuklär pares. De tre senare debuterar vanligen med motoriska symtom och

utreds ofta först vid en neurologisk klinik medan de förra ofta först utreds inom psykiatrin

eller av foniatriker eller logopeder.

Tidig diagnostik av FTD är en utmaning och säkrare differentialdiagnostiska metoder behöver

utvecklas och utvärderas. Vid Minneskliniken i Lund pågår en prospektiv, longitudinell studie

(Luprofs) där patienter med misstänkt FTD inkluderas och undersöks med flera olika

metoder: läkarundersökning, skattningsskalor, laboratorieprover (blod, plasma, likvor),

magnetkameraundersökning och neuropsykologisk utredning.

Syfte: Jämföra de olika patientgrupperna inom FTD-komplexet avseende exekutiva funktioner

inklusive jämförelse mellan olika mått på exekutiv funktion.

Metod och material: För närvarande är 75 patienter inkluderade i Luprofs-projektet med

undersökningsresultat i varierande omfattning. En del patienter har varit för långt gångna i sin

sjukdom för att kunna medverka i alla undersökningar. Därför är det också viktigt att

utvärdera vilka undersökningsmetoder som fungerar i olika stadier av sjukdomen. Val av

variabler (undersökningsresultat) görs inom ramen för uppsatsarbetet under handledning.

Även s.k biologiska markörer kan ingå i studien, t ex MR-data eller labprover.

Handledare: Susanna Vestberg (kursansvarig EI:2).

Jag svara gärna på ytterligare frågor!

Susanna.Vestberg@psychology.lu.se

Tel på institutionen: 222 33 95

-”- minneskliniken: 17 74 63