Senaste inläggen

Av Tommy - 24 oktober 2012 11:35

Projektet demenssjuk förälder  

Projektet demenssjuk förälder

Uppsala Östra Rotaryklubb driver sedan 4 år ett projekt för att hjälpa och stödja ungdom  

För projektet svarar Kerstin Lundström och Lennart Wågström

Kerstin Lundström är expert inom demensvård som föreläser i Sverige och utomlands och har erhållit många utmärkelser för sitt engagerande arbete.  Lennart Wågström stöttar projektet administrativt med att bl. a. skriva artiklar till tidningar. Ungdomar, kopplade till projektet, ärSusanne Axelsson från Sundsvall, som haft en mamma med demenssjukdom. och Jenny Eriksson från Gävle, vars pappa haft en demenssjukdom. Susanne bloggar och har en egen hemsida www.unganhorig.se där ungdomar i samma situation kan komma till tals. Jenny Har också en egen hemsida www.jeogonblick.se/. Hon kommer gärna och föreläser, och många klubbar har redan haft Jenny som mycket uppskattad föreläsare, där hon berättar under rubriken "Jag är både stark och svag".


En viktig del av projektet är att sprida information till berörda parter om dess existens och projektgruppen har tagit fram ett häfte med information som finns på minnesenheter vid olika sjukhus. Material har skickats till landets 550 Rotaryklubbar med en önskan att de ställer upp för ungdomar som vi kommer i kontakt med. 


Med anledning av sjukvårdens sekretesskrav är vi måna om att finna alternativa vägar för att få direktkontakt med behöriga ungdomar. Detta sker bl.a genom elevvården i gymnasieskolor i Uppsala där vi kontaktar skolsköterskor som arbetar med berörda ungdomar.


Mer information om projektet finns på http://www.anhoriga.se/sv/Viktiga-omraden/Samverkan-och-partnerskap-i-stod-och-hjalp-for-anhoriga/Intressanta-exempel/Eldsjalar-bakom-projekt-for-unga-anhoriga/


 

Av Tommy - 24 oktober 2012 11:18

Checklista demens – ett nytt verktyg för bättre vård i särskilt boende

2012-10-23 06:15

Tillsammans med Svenskt Demenscentrum och SveDem har Äldrecentrum tagit fram en checklista som är tänkt att vara ett stöd för de team som arbetar med personer med demenssjukdom i särskilt boende.

Demenssjukdom leder till att kognitiva och funktionella förmågor försämras. En person med demenssjukdom får ofta svårigheter att både uttrycka sina behov och att ta till sig och förstå information, något som innebär stora utmaningar för vård- och omsorgspersonal. Ungefär 45 % av alla personer i Sverige som har en demenssjukdom, de svårast sjuka, bor på sjukhem, servicehus, gruppboende eller i någon annan så kallad särskild boendeform.

Checklista demens Särskilt boende bygger på Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom. Checklistan ger personalen på boendet en bild av hur väl det dagliga arbetet följer riktlinjerna med särskilt fokus på personcentrerad omvårdnad.

– Checklistan bygger på att man sätter personen och inte sjukdomen i fokus. Det handlar i grunden om att vården och omsorgen ska utgå från den enskilda individens behov och önskemål, säger Tove Ahner, arbetsterapeut och utvecklingsledare på Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum.

Ett verktyg för lärande och reflektion Checklistan kan användas i sin helhet eller i valda delar utifrån verksamhetens arbetssätt och rutiner. En regelbunden användning kan innebära att teamarbetet stärks och att man lär av varandra. Tanken är att alla yrkesgrupper som ingår i teamet ska arbeta tillsammans med checklistan.
– Checklistan är ett verktyg för lärande och reflektion på arbetsplatsen. Får man igång kommunikationen inom teamet blir det enklare att hitta lösningar och det kan i förlängningen bidra till en bättre vård för den enskilde, säger Ann‐Christin Kärrman, sjuksköterska och projektansvarig vid Svenskt demenscentrum.

Checklistan är uppdelad i tio områden. Varje område innehåller frågor om den enskilde personen och utgår från de riktlinjer som Socialstyrelsen ger högst prioritet. De tio områdena är; diagnos och uppföljning, läkemedel, personcentrerad omvårdnad, dagliga aktiviteter, BPSD. Fysisk och social miljö, måltider och nutrition, stöd till anhöriga, fysiska begränsningsåtgärder och palliativ vård i livets slutskede.

FrukostseminariumDen 4 december 2012 hålls ett frukostseminarium om den nya checklistan. Läs mer på www.aldrecentrum.se (kalendariet) och anmäl dig via webbanmälan, länk: http://sem.aldrecentrum.se/anmalan.aspx?semid=352 (seminariet är kostnadsfritt).

Bifogade filer

Av Tommy - 21 oktober 2012 10:59

 
Acetylsalicylsyra kan bromsa demens
En daglig dos acetylsalicylsyra motsvarande en fjärdedels huvudvärkstablett kan bromsa nedgången i intellektuell kapaciteten hos äldre kvinnor med hög risk för hjärt-kärlsjukdom. Det visar en studie från Sahlgrenska akademin.
 
 
Forskare vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, har under fem års tid studerat hur den intellektuella kapaciteten förändras hos 600 kvinnor i åldern 70 till 92 år med förhöjd risk att drabbas av hjärtinfarkt, kärlkramp eller stroke.
 
 
 
Av de 600 kvinnorna fick 129 en daglig, låg dos av acetylsalicylsyra,motsvarande ungefär en fjärdedels magnecyl, för att förebygga hjärtsjukdom. Göteborgsstudien visar att acetylsalicylsyran också bromsade den åldersrelaterade nedgången i kvinnornas hjärnkapacitet.
 
 
 
I studien fick kvinnorna genomgå olika tester för att mäta sin fysiska hälsa och intellektuella kapacitet, till exempel genom språk- och minnestester.
 
 
 
-I slutet av den femåriga undersökningsperioden hade den mentala kapaciteten minskat hos samtliga kvinnor, och andelen som drabbades av demensvar lika stor i hela gruppen. Men nedgången i hjärnkapacitet var betydligt mindre och gick långsammare hos de kvinnor som fick acetylsalicylsyra, säger Silke Kern, forskare vid Sahlgrenska akademin.
 
 
 
Effekten kvarstod även då hänsyn tagits till ålder, genetiska faktorer och användning av andra antiinflammatoriska läkemedel.
 
 
 
Förutom att förebygga hjärt- kärlsjukdom har acetylsalicylsyraenligt flera vetenskapliga studier visat sig verksamt mot cancer. I många länder är det rutin att kvinnor med risk för hjärt- kärlsjukdom behandlas med en liten dos acetylsalicylsyra, dock inte i Sverige.
 
 
 
Silke Kern understryker att den aktuella studien är en observationsstudie, och att mer forskning krävs innan några definitiva slutsatser kan dras.
 
 
 
–Våra resultat tyder på att acetylsalicylsyra kan skydda hjärnan, åtminstone hos kvinnor med hög risk för hjärtinfarkt eller stroke. Men vi vet inte de långsiktiga effekterna av rutinmässig behandling, och vi vill absolut inte uppmana äldre att självmedicinera med huvudvärkstabletter för att undvika demens,säger hon.
 
 
 
Forskargruppen i Göteborg har nu startat en uppföljande studie som kommer följa de äldre kvinnorna i ytterligare fem år.

Av Tommy - 21 oktober 2012 10:56

Intervju Stina Götbrink   

Stina Götbrink, chef för välgörenhetsavdelningen på PostkodLotteriet berättar varför PostkodLotteriet valde att stötta projektet Möten med Minnen.

Stina Götbrink och hennes 150 kollegor på PostkodLotteriet delar i år ut 945 miljoner kronor till 40 förmånstagare. Alzheimerfonden får tolv miljoner – fem av dem är öronmärkta till projektet Möten med Minnen.

Varför valde ni att stötta projektet?

– Möten med Minnen är unikt i sitt slag eftersom det riktar sig mot utsatta människor i Sverige och en grupp – demenssjuka – vi inte så ofta uppmärksammar i samhället. Projektet angriper demens och alzheimer på ett helt nytt sätt med en ny syn på sjukdomen. Fokus ligger inte på de svårast sjuka utan på att ge personer med tidig diagnos högre livskvalitet via konstupplevelser innan de blivit för sjuka. Dessutom är det ett konkret, innovativt och nydanande projekt genom att en fond samarbetar med ett museum – i det här fallet Nationalmuseum, säger Stina Götbrink, välgörenhetschef på PostkodLotteriet. Idag lider cirka 150 000 svenskar av någon form av demenssjukdom. Räknar man även in anhöriga är det 800 000 personer som berörs av sjukdomen.  Stina Götbrink har själv erfarenhet av demenssjukdom. Hennes mormor var svårt dement i slutet av sitt liv. – Jag var så pass ung då att jag inte förstod vad det var för sjukdom. Men det var otäckt att inte kunna prata med sin egen mormor. Hon kunde inte relatera till oss och det var mycket jobbigt för min mamma eftersom vi bodde långt ifrån mormor och inte kunde hjälpa henne. Ibland ringde det hemma och mamma fick höra att mormor varit ute och huggit ved mitt i natten i tjugo minusgrader, ramlat och blivit liggande. Det var ledsamt.

Vad tror du att Möten med Minnen kan få för effekt?

– Projektet kommer att bidra till att ge målgruppen tidigt demenssjuka och deras anhöriga högre livskvalitet. Det som är spännande är att det inte handlar om medicinsk behandling utan om intellektuell stimulans. En demensdiagnos innebär ofta att den drabbade isolerar sig socialt. Att komma ut och se konst ökar både det sociala och psykiska välbefinnandet. Jag är övertygad om att projektet kommer att leda till ökad förståelse för demenssjukdomar bland beslutsfattare, opinionsbildare och allmänheten.

Varje år insjuknar 25 000 svenskar i någon form av demenssjukdom. Kostnaderna för demensvården skenar och uppgår idag till 50 miljarder per år. Med bibehållen vårdkvalitet kommer den summan att ha ökat till 400 miljarder om 20 år. Svenskarnas kunskaper om cancer är större än om hjärnans sjukdomar och viljan att bidra till cancerforskningen större än att bidra till demensforskningen. Tror du att Möten med Minnen kan ändra något på det? – På något vis är det lättare att tala om cancer. Det är mer kliniskt. En cancerpatient kan ha ont i kroppen men samtidigt vara välformulerad. Demenssjukdomar som alzheimer är fortfarande lite tabubelagt. De upplevs ofta som psykiska åkommor och är svårare att ta på. – Jag hoppas det här projektet kan dra fokus till att vi har en åldrande befolkning och att demenssjukdomarna kommer att kräva en allt större del av våra resurser. Möten med Minnen visar att det finns flera som är villiga att finansiera och arbeta med demenssjuka. Möten med Minnen är ett projekt. Det borde finnas hundra!

Stina Götbrink var en av talarna vid invigningen av projektet på Nationalmuseum den 10 oktober.

Av Tommy - 21 oktober 2012 10:54

Lär dig använda MMSE-SR

I våras publicerades MMSE-SR, ett nationellt enhetligt MMT. Instrumentet används sedan länge vid demensutredningar men genom att övergå till den standardiserade versionen kan resultaten bli mer tillförlitliga och jämförbara (se separat artikel i högerspalt).

Svensk Förening för Kognitiva Sjukdomar (SFKS), som utvecklat MMSE-SR, ger nu kurser i hur instrumentet ska användas. Kurserna hålls i Stockholm (22 oktober) och Malmö (5 november). Läs mer på fks.nu » (nytt fönster)

Vid kurstillfällena visas Svenskt demenscentrums instruktionsfilmer om MMSE-SR. Det har producerats i samarbete med Beata Terzis, chefspsykolog och enhetschef på minnesmottagningen Capio geriatrik, som deltagit i utvecklingsarbetet av MMSE-SR.

Instruktionsfilmerna kan även ses på Svenskt demenscentrums webbplats under www.demenscentrum.se/MMSE-SR/filmer »

Av Tommy - 21 oktober 2012 10:52

Nybro Demens- och Anhörigförening

Jan Strömqvist föreläser på Jutegården den 14 november kl. 18.30 kring ”Demenssjukdomar: Vad vet vi idag? Framtiden? Behandling? Bemötande?”.

Fika. Lotterier. Medlemmar fri entre´, övriga 50 kr.

Arr. Nybro Demens- och Anhörigförening

Av Tommy - 21 oktober 2012 10:51

Demens - högre bemanning med nya riktlinjer

Bemanning i demensomsorgen - nya riktlinjer

Dementa får otillräcklig vård

Vi får gång efter annan höra om stora missförhållanden inom äldreomsorgen, dels i media, dels genom Socialstyrelsens inspektioner, som i mångt och mycket beror på alltför få personal. I många fall är äldre dementa pensioner i särskilt boende i behov av mycket omsorg. Men tyvärr finns det många exempel på att dementa personer lämnas ensamma nattetid. Därmed finns ingen hjälp tillhanda om de är i behov av toalettbesök eller om de ramlat och slagit sig.

ett försök att komma tillrätta med missförhållandena införde därför Socialstyrelsen nya riktlinjer om bemanning på alla äldreboenden med många äldre med demens. Enligt de Sicuakstyrelsens nya riktlinjer är det numera endast de demenssjuksas behov som ska styra vilken omsorg de ska erbjudas.

Kommunens ansvar för demenssjuka tydliggörs

Föreskrifternan målsättning är att göra det explicit för kommunernas om deras ansvar för att alla boende har en bemanning så att de boende kan leva ett tryggt och säkert. Därutöver ska det bli tydligt för den med demens vilka rättigheter denne har, och riktlinjerna ställer tydliga krav på att socialnämnderna gör en utredning och dokumenterar samtliga demenssjukas behov av hjälp. Såväl kommunala som privata boenden ska ta fram konkreta planer för hur insatserna ska genomföras och säkerställa en adekvat anpassning av bemanningen. Därutöver ska det finnas personal som under dygnets alla timmar snabbt kan ge nödvändig hjälp.

Missförhållandena medför stora kostnader

Efter det att förslaget om nya regler skickats ut på remiss till myndigheter, kommuner och organisationer har Socialstyrelsen tagit ställning till inkomna synpunkter. Ändringar har gjorts för att förtydliga regelverket och minska administrationsbehovet genom att ta bort onödig detaljreglering, som exempelvis avskaffande av blanketter för att redovisa bemanningen. Enligt Socialstyrelsen bedömning kommer de nya föreskrifterna att medföra ökade kostnader för kommunerna och enskilda verksamheter, motsvarande mellan fyra och tio miljarder kronor. En bråkdel av dessa kostnader beräknas behöva gå till handläggning av beslut, uppföljning och genomförandeplan, eftersom individanpassad och rättssäker omsorg kräver en viss ökad handläggning. För ett stort antal kommuner blir dock den stora förändringen att de måste anställa mer omsorgspersonal, och ökningen av kostnader beror på att de i dagsläget saknar tillräcklig bemanning för att säkerställa att lagen följs,.

Alla ålderboenden kan beröras

Riktlinjerna börjar gälla den 1 januari 2014, men kommunerna har redan i dag ett ansvar för att varje särskilt boende är bemannat utifrån de äldres behov. Därmed är det angeläget att de redan idag anpassar sig till de nya kraven. Regeringen har givit Socialstyrelsen ett särskilt uppdrag att utöka föreskrifterna så att de kan gälla alla äldreboenden.

Presentation


Varmt välkommen till
DEMENSVÄRLDEN

Fråga mig

12 besvarade frågor

Omröstning

Vad tycker du är den maximala storleken på särskilt boende
 6 personer
 7 personer
 8 personer
 9 personer
 10 personer
 11 personer
 12 personer
 13 personer
 14 personer
 15 personer

Kalender

Ti On To Fr
 
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Januari 2013
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

TID SEN BLOGGSTART

AlternaTickers - Cool, free Web tickers

Skriv i gästboken


Ovido - Quiz & Flashcards