Varje år drabbas 20 000 människor av en demenssjukdom. Man räknar med att ungefär 150 000 människor i Sverige är dementa, en siffra som kommer att stiga i takt med att allt fler människor lever allt längre.
Demens, som främst drabbar äldre människor, är en markant och stadigvarande nedsättning av de kognitiva funktionerna, som till exempel minne och andra intellektuella förmågor. Demens påverkar också personligheten och de emotionella funktionerna.
Genetik och livsstil
Demensforskningen har länge fokuserat på genetiska faktorer och vi vet idag att det genetiska arvet kan förklara 60–70 procent av orsakerna till att vissa människor, och inte andra, drabbas av demenssjukdom. Det var först för tio år sedan som forskarna började intressera sig för vilken roll människors livsstil har för risken att utveckla demens.
– Att studera risker förknippade med livsstil är stimulerande eftersom livsstil är något vi väljer och som vi kan förändra, säger Anna Dahl, forskare vid Karolinska Institutet i Stockholm och Hälsohögskolan i Jönköping.
Vikten påverkar hjärnan
De senaste decennierna har antalet överviktiga och feta i såväl Sverige som runt om i världen ökat lavinartat. Man talar till och med om en fetmaepidemi.
– Idag är mer än 60 procent av Europas vuxna befolkning överviktiga eller feta. De äldre väger mer och har varit tyngre under längre tid än någon annan generation, säger Dahl.
Detta är naturligtvis alarmerande eftersom vi vet att övervikt ökar risken för såväl hjärt- kärlsjukdom och diabetes som risken att dö tidigt. Men det är inte allt. Anna Dahls forskning visar nu att övervikt och fetma i medelåldern också påverkar hjärnans funktioner negativt senare i livet.
Övervikt och fetma ökar risk
Anna Dahl och hennes forskarkollegor har använt sig av det svenska tvillingregistret, ett unikt material som bland annat innehåller uppgifter om tvillingarnas längd och vikt sedan 1960-talet. Man har även uppgifter om individernas kognitiva förmåga, som testats vid olika tidpunkter.
– Vår forskning visar att den som är överviktig eller fet i medelåldern löper en ökad risk att drabbas av demens senare i livet, säger hon.
Vår forskning visar att den som är överviktig eller fet i medelåldern löper en ökad risk att drabbas av demens senare i livet.
Forskare har tidigare sett ett samband mellan vaskulära sjukdomar, till exempel hjärt- kärlsjukdom och stroke, och demens. Dahls forskning visar att övervikt och fetma inte bara ökar risken för demens av vaskulär typ utan också demens av Alzheimers typ.
Vid vaskulär sjukdom minskar blodcirkulationen i hjärnan, vilket innebär att hjärnan får för lite näring och syre och skadas. När det gäller demens av Alzheimers typ är det antagligen andra faktorer som spelar in.
– Det skulle kunna röra sig om inflammatoriska effekter. Man har sett att inflammationsmarkörer är högre hos individer med alzheimer. Det är de även bland överviktiga och tjocka individer, säger Dahl.
En annan möjlig förklaring skulle kunna hänga samman med själva fettvävnaden, som är kroppens största endokrina organ, och som släpper ut hormoner i blodet.
– Man har föreslagit att leptin, ett hormon, skulle påverka hjärnans funktioner, men det vet vi ännu inte.
Hjärnan åldras snabbare
Men det är inte bara risken för demens som ökar vid övervikt och fetma. Anna Dahl och hennes kollegor har också funnit att övervikt ger en kognitiv nedgång när det gäller minne, rumsuppfattning och verbal förmåga hos personer som inte drabbas av demens. Överviktigas kognitiva förmågor försämras dessutom snabbare än normalviktigas.
Någon exakt gräns för vid vilket BMI, Body Mass Index, hjärnan påverkas negativt finns inte.
Vi ser ett kontinuerligt samband som pekar på att minnes- och tankeförmågan försämras snabbare vid hög ålder ju tjockare man varit i medelåldern.
– Vi ser ett kontinuerligt samband som pekar på att minnes- och tankeförmågan försämras snabbare vid hög ålder ju tjockare man varit i medelåldern, säger Dahl.
Fetmaparadoxen
Sambandet mellan vikten och risken att drabbas av kognitionssvikt och demens kan tyckas enkelt, men så är det inte. En finsk studie, som Anna Dahl genomförde, visade nämligen att bland personer över 65 år var låg vikt och inte hög vikt en riskfaktor.
– Sambandet mellan hög vikt och risk att drabbas av demens var betydligt svagare för de äldre individerna. Bland de äldre var det de överviktiga som klarade sig bättre, säger hon.
En anledning skulle kunna vara att viktnedgång är ett första tecken på demenssjukdom.
– Viktnedgången kan komma 10, 15 år innan andra symptom, vilket skulle kunna vara förklaringen till att vi såg en riskökning bland smala äldre individer.
Livsförloppsperspektiv nödvändigt
För att förstå och urskilja sambanden mellan vikt och hjärnans åldrande tydligare studerar Anna Dahl nu viktförändringar i ett livsförloppsperspektiv, det vill säga hur vikten förändras över tid.
– I de flesta studier har man oftast bara mätt vikten vid ett tillfälle. Det innebär att vi saknar information om vikten tidigare i livet och hur vikten förändrats.
Med hjälp av longitudinella studier med fokus på åldrandet från det svenska tvillingregistret kommer Dahl och hennes kollegor att studera viktmönster i förhållande till minnes- och tankeförmåga samt demens från medelåldern till slutet av livet. Såväl genetiska som livsstilsfaktorer kommer att analyseras.
Nya studier
– Vi kommer att ha ett särskilt fokus på de individer som pendlar i vikt eftersom kontinuerliga viktförändringar är en extra påfrestning för kroppens organ. Man kan också tänka sig att risken ökar om en individ är överviktig under en längre period eftersom det är en större påfrestning för kroppen än om du är överviktig en kortare tid, säger Dahl.
I en nyligen publicerad studie konstaterar Dahl och hennes kollegor att de som är överviktiga eller tjocka i både tidig och sen medelålder har en lägre minnes- och tankeförmåga i hög ålder jämfört med dem som varit stabilt normalviktiga. Det samma gäller de individer som är underviktiga i både tidig och sen medelålder.
– Vi såg också att viktnedgång från tidig till sen medelålder är relaterat till sämre minnes- och tankeförmåga.
I sin forskning försöker Dahl också utröna om det finns några gemensamma genetiska faktorer som kan leda till såväl högre vikt, lägre minnes- och tankeförmåga som demens.
– Sambandet mellan vikt och hjärnans åldrande är komplext och kräver att vi studerar det ur många olika perspektiv, säger Dahl.
Text: Charlotte Löndahl Bechmann
