Alla inlägg under oktober 2012

Av Tommy - 10 oktober 2012 13:30

Tuggandet kan minska risken för demens

        Publicerad 2012-10-04 11:59          

I flera studier har tandlöshet hos äldre visat sig kunna kopplas till både sämre kognitiva förmågor – som sviktande minne, och svårigheter att fatta beslut och lösa problem — och ökad risk för att utveckla demens.

Bristen eller avsaknaden av tänder gör det svårare att tugga, vilket i sin tur leder till ett minskat blodflöde.

Nu har forskare vid Karolinska institutet och Karlstads universitet studerat saken närmare hos 557 slumpvis utvalda personer över 77 år runt om i landet. De fann att de som hade svårt att tugga hård föda, som äpplen, hade en klart ökad risk att drabbas av bland annat sämre minne och förmåga att lösa problem.

Resultaten stod sig även sedan forskarna tagit hänsyn till kön, ålder, utbildning och psykiska sjukdomar. Det är faktorer som ofta rapporteras påverka hjärnfunktioner som tänkande, minne, inlärning, språk, beslutsfattande och problemlösning.

Hos de som kunde sätta tänderna i ett äpple eller andra hårda matvaror spelade det ingen roll om det var deras egna tänder eller om de använde tandprotes.

Studien publiceras i Journal of the American Geriatrics Society.

Av Tommy - 3 oktober 2012 06:56

BPSD-registret har minskat lidandet för många demenssjuka

Publicerat: tisdag 02 oktober kl 10:04 , Nyheter P4 Sörmland Kommentera

Det har hänt mycket de senaste åren för att den svenska demensvården ska kunna bli bättre. 2010 kom Socialstyrelsen med nya riktlinjer. Samma år inrättades det så kallade BPSD-registret. Det är ett nationellt register för att kvalitetssäkra vården av personer med demenssjukdom.


BPSD står för Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demens. Runt 90 procent av alla som lever med en demenssjukdom drabbas någon gång av det.

Det personalen på Tunagården i Eskilstuna och på andra håll får lära sig är att använda sig av ett redskap där de gör skattningar av symtomen för att se hur ofta de förekommer och hur mycket det påverkar personen med demenssjukdomen.

Efter skattningen görs en analys av eventuella orsaker med hjälp av en checklista och efter det utformas en vårdplan. När man provat nya åtgärder gör man en utvärdering.

– När det gäller en man som sa att han bara ville ha gröt kom vi fram till att det gick bra att servera andra rätter också men mannen fortsatte att kalla det för gröt. Det visade sig att det var det ordet som han förknippade med mat och han kallade allt för gröt, berättar Pia Holm som är demenssjuksköterska i Eskilstuna och utbildar i registret.

Allt registreras noggrannt för att bli en rapport som personalen sedan kan använda i det dagliga arbetet på enheten. Det kan till exempel handla om att den dementa blir aggressiv, orolig, apatisk eller får hallucinationer eller sömnstörningar.

Allt sådant orsakar ett stort lidande, framförallt förstås för personen med demenssjukdomen, men också för närstående och vårdpersonal.

Pia Holm tycker därför att BPSD-registret är ett bra redskap.

– När man tittat runt om i Sverige på resultatet så har man sett att BPSD har minskat.

Av Tommy - 3 oktober 2012 06:55

c

Publicerat: tisdag 02 oktober kl 14:03 , Nyheter P4 Sörmland Kommentera

Många som bor tillsammans med en dement person offrar på sätt och vis sig själva. Man ser helt enkelt inte något val. Det är ju trots allt frågan om en person man älskat och fortsätter att älska. För många anhöriga är det en känslomässig berg- och dalbana.


– Man måste hela tiden vara stark. Jag har många gånger känt att jag skulle vilja sätta mig ner och gråta. Men eftersom man inte vet var sorgen ska ta vägen så sitter det långt inne, berättar Eva vars man för ett par år sedan fick diagnosen alzheimer, den vanligaste demenssjukdomen.

Eva uppfattar att hennes man inte är medveten om att han fått alzheimer.

– Jag undviker uttrycket "Du kommer väl ihåg att".

Margareta har erfarenhet av demens sedan tidigare. Hennes mamma hade alzheimers och sent som i våras fick hennes man sin demensdiagnos.

– Först blev jag ledsen men sen blev jag lugn. Jag insåg att jag kan få hjälp och stöd nu när det finns en diagnos, säger Margareta.

Att ständigt känna sig kontrollerad tycker Margareta är jobbigt. Hennes man ropar ofta efter henne och frågar var hon är och vad hon gör.

– Jag säger åt min man att han inte får vara någon polis. Jag tycker det är jättejobbigt. Han lägger sig i vad jag håller på med. Man måste få vara själv ibland, säger Margareta.

Att se hur en person som man levt tillsammans med förändras till det negativa är jobbigt.

– Man blir ensam. Det är en sorg i det.

För snart 30 år sedan drabbades Willgott Friströms hustru Kerstin av tidig alzheimer. Då var hon knappt 50 år.

– Då visste man inte vad demens var. Det tog tio år innan hon gick bort. Hon används ofta som exempel på hur demensvården inte ska vara, berättar 81-årige Strängnäsbon Willgott Friström.

Dåtidens mentalsjukhus var det man hamnade på om man fick personlighetsstörningar till följd av problem med minnet.

– Man fick kämpa hela tiden mot myndigheterna.

Av Tommy - 3 oktober 2012 06:54

Rättegången mot polis inledd
JÖNKÖPING | På tisdagsmorgonen inleddes rättegången mot parets som enligt åklagaren utnyttjat en dement kvinna för att komma åt hennes fastighet.
I tisdags inleddes rättegången mot den 64-årige polisen och hans 57-åriga hustru vid Jönköpings tingsrätt. Båda är åtalade för grov ocker, i mannens fall kan chefsåklagaren Monica Mimer sträcka sig till medhjälp till grov ocker på grund av att det var han som körde kvinnan till juristen där gåvobrevet undertecknades. Båda nekar dock till brott.
Allt handlar om hur i första hand polisens hustru lyckades få en kvinna i 80-årsåldern att skriva över sin lantbruksfastighet på paret. Paret var omtänksamma nog att hämta kvinnan på äldreboendet, där hon bodde sin sista tid, och köra henne till en jurist där kvinnan fick skriva under gåvobrevet. Gåvobrevet har redan upphävts av Jönköpings tingsrätt men nu återstår det straffrättsliga efterspelet eftersom chefsåklagare Monica Mimer anser att paret begick en brottslig gärna när de tog med den dementa kvinnan till en jurist där gåvobrevet undertecknades utan att kvinnans gode man underrättades om detta.
Den åtalade kvinnan, ska innan dom meddelas, genomgå den mindre rättspsykiatriska undersökningen. Rättegången är planerad att avslutas den 10 oktober.

Av Tommy - 3 oktober 2012 06:45

Framtidens äldreomsorg är här 

I dag införs LOV och det är möjligt att anlita privat hemtjänst i Sundsvall. Men intresset från allmänheten har varit förhållandevis svalt och än så länge har bara ett företag blivit godkänt av kommunen. Under måndagskvällen hålls en paneldebatt om valfrihetsreformen i Stadshuset.
 
 
 
 

HSB Omsorg har godkänts, men ytterligare sex företag inom service och omvårdnad får nu sina ansökningar behandlade.

Ett par tusen Sundsvallsbor tar del av olika hemtjänstinsatser och drygt hälften är bosatta i centrala Sundsvall.

Under måndagsmorgonen hålls ett firande på Allégården för Sundsvalls kommuns egen hemtjänstorganisation där nära 800 personer arbetar.

Diskussionerna har varit många inför genomförandet. Det har talats om vikten av valfriheten, turordningssystem och personalens villkor.

Under kvällen hålls paneldebatten med politiker, företrädare för Sveriges kommuner och landsting, pensionärsorganisationerna, och Svenska kyrkan. Folkpartiet och Studieförbundet Vuxenskolan står för arrangemanget som startar klockan 18.


Av Tommy - 1 oktober 2012 13:18

Jenny växte upp med en alzheimers-sjuk pappa

Publicerat: kl 10:03 , Nyheter P4 Sörmland Kommentera

När hon bara var tio år fick Jenny Eriksson veta att hennes då 47-åriga pappa hade fått alzheimers. Nu åker Jenny runt i landet och föreläser om hur hennes resa med pappans demens har varit.

På alzheimerdagen den 21 september var Jenny Eriksson i Strängnäs och föreläste. Hon tycker att det är viktigt att ta bort den skamstämpel som många sätter på alzheimer och andra demenssjukdomar. Den beror mycket på okunskap menar hon.

– Man är rädd för hur folk ska reagera. Man vill skydda den som är sjuk och kan undvika att gå ut. Det är mycket okunskap och skam och då gömmer man sig, säger Jenny Eriksson som nu är 20 år gammal.

Jennys pappa kunde efter några år inte bo kvar hemma och mot slutet kände han inte alltid igen sin då 16-åriga dotter.

– Det var jobbigt, man ska inte behöva växa upp så här, säger Jenny Eriksson.

Nu pluggar Jenny på universitetet, hon fotograferar, hon har skrivit poesi om pappans sjukdom och så driver hon bloggen "Bort med skammen nu"!

– Jag har bara fått positiva reaktioner, säger Jenny.

Jenny hoppas att hennes öppenhet ska kunna hjälpa andra.

Av Tommy - 1 oktober 2012 09:33

Lagändring krävs för värdig demensvård 

En procent av alla 65-åringar och 20 procent av alla 85-åringar har någon form av demenssjukdom. Inom en inte alltför avlägsen framtid kommer flera hundra tusen personer med demenssjukdom att behöva vård och omsorg. För att klara detta krävs en ny samlad vård- och omsorgslag och fler specialistutbildade sjuksköterskor, skriver Stina-Clara Hjulström och Sineva Ribeiro.

 

 

 

Stina-Clara Hjulström ordförande, Demensförbundet, distriktssjuksköterska Ulf Börjesson

 

Sineva Ribeiro förbundsordförande, Vårdförbundet Ulf Börjesson

Fakta

Fakta:

  • De gamla över 80 år kommer att bli dubbelt så många de kommande 50 åren. I dag är de cirka en halv miljon, år 2030 kommer de att vara närmare 800 000. Antalet gamla med demenssjukdomar kommer att öka i motsvarande grad till flera hundra tusen.
  • Antalet specialistsjuksköterskor minskar. 1995 var 65 procent specialistutbildade. 2009 var de 48 procent.
  • På läkarsidan är utvecklingen den samma för geriatriker. Fram till 2025 behövs 700 nya geriatriker, enligt Socialstyrelsen.
 
 
 

Två lagar styr inom äldrevården, Socialtjänstlagen och Hälso- och Sjukvårdslagen. Men människan med demenssjukdom och den multisjuka äldre är en individ med ett samlat behov. Dagens dubbla lagstiftningar skapar stora problem, något som också kompliceras av det dubbla huvudmannaskapet. Kommuner och landsting hamnar i ett tjuv- och rackarspel som går ut på att snarast möjligt slippa (kostnads)ansvar för den enskilda patienten.


Kommunerna har numera huvudansvaret för demensvården. Normalt tänker man att det är landstingen som har patienter och att kommunen har relationer till brukare och boende. Men i dag är det så att kommunerna, många gånger okunniga om vad som krävs av en sjukvårdshuvudman, har ansvar för en snabbt växande grupp svårt sjuka äldre.


I antologin Dröm och mardröm, som Vårdförbundet presenterar på Bokmässan i Göteborg, skriver Stina-Clara Hjulström om bristerna och behoven i dagens demensvård, inte minst om personalsituationen. 2003 tyckte två av tio anhöriga att det var för lite personal, 2011 hade det ökat till hela åtta av tio. Frågan om bemanning är central för såväl Vårdförbundet som Demensförbundet.


Mer personal är en absolut nödvändighet. Professor Mats Thorslund vid Äldrecentrum på Karolinska Institutet har visat att bemanningen på många av Stockholms demensboenden var alldeles för låg. Han menar att det krävs personalförstärkningar på mellan 10 och 20 procent. Problemen ser likadana ut över hela landet.


Allt färre specialistsjuksköterskor

Det krävs också rätt kunskap hos personalen. I dag råder alarmerande brist på sjuksköterskor med specialistutbildning. Av dryga 12 000 sjuksköterskor inom kommunal vård är bara 197 specialistsjuksköterskor inom vård av äldre – alltså inte ens en per kommun. Vi har under åren sett en stadig nedgång av antalet specialistsjuksköterskor i landet och dessa siffror är alarmerade för svensk äldrevård. Ett konkret arbete för betald specialistutbildning för sjuksköterskor behöver startas omgående.


En god demensvård kräver ett samlat team av kompetenser runt den enskilde. Det krävs välutbildade undersköterskor, specialistutbildade distriktssköterskor, specialistsjuksköterskor inom vård av äldre, psykologer, geriatriker, socionomer, dietister, sjukgymnaster och arbetsterapeuter för att vården ska bli bra. Och det krävs att dessa kan samarbeta. På individnivå måste en fast vårdkontakt erbjudas som kan hjälpa den sjuke och närstående att hålla samman insatserna.


Den enskildes behov måste få styra

Det viktigaste argumentet för en samlad lagstiftning är att skapa ett system där den enskilde individens behov får styra. Vi behöver en lagstiftning som på ett helt annat sätt än i dag möjliggör för vårdpersonal att tillsammans med patienten (och anhöriga) göra bedömningar av vårdbehov, omsorg och övriga åtgärder.


Ska vi få en demensvård och vård av de mest sjuka äldre som sätter den enskilde främst måste vi få en samlad lagstiftning på området. Tiden är inne för att slå ihop Socialtjänstlagen och Hälso- och Sjukvårdslagen till enhetlig lag – en ny Vård- och omsorgslag.


Därtill krävs välutbildad personal. Inga riktlinjer, värdegrunder eller lagar i världen kan ersätta denna. Bra och kunnig personal kostar pengar. Hur tycker vi att de äldsta och svagaste ska ha det?


Stina-Clara Hjulström

ordförande, Demensförbundet, distriktssjuksköterska

Sineva Ribeiro

förbundsordförande, Vårdförbundet

Av Tommy - 1 oktober 2012 09:31

Demens - föreläsning på väg mot en god demensvård i Luleå

Onsdag 3 oktober 13:00 - 16:30
Folkets Hus Ripan, Lokal (Ingång från gården), Varvsgatan 39, 97232, LULEÅ
Vägbeskrivning/karta
Arrangemangsnr.: 50525
    Demens - föreläsning på väg mot en god demensvård i Luleå
Föreläsare: Stina-Clara Hjulström, Demensförbundets ordförande och Anita Landén, Demensförbundet
* Tidiga tecken och symptom vid en demenssjukdom * Utredning, diagnostik och behandling * Vad innebär det att leva med en demenssjukdom? * Anhörigas livssituation och behov av stöd * Demensförbundets verksamhet * Hur kan lokala Demensföreningen stödja demenssjuka och anhöriga
Ingen föranmälan. Demensdagen är gratis och sker i samarbete med Luleå Demensförening och ABF Norr Luleå.

Presentation


Varmt välkommen till
DEMENSVÄRLDEN

Fråga mig

12 besvarade frågor

Omröstning

Vad tycker du är den maximala storleken på särskilt boende
 6 personer
 7 personer
 8 personer
 9 personer
 10 personer
 11 personer
 12 personer
 13 personer
 14 personer
 15 personer

Kalender

Ti On To Fr
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10 11 12
13
14
15 16
17
18
19
20
21
22
23
24 25 26 27 28
29 30
31
<<< Oktober 2012 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

TID SEN BLOGGSTART

AlternaTickers - Cool, free Web tickers

Skriv i gästboken


Ovido - Quiz & Flashcards