En 91-årig dement kvinna med familj i Sverige ska utvisas till Ukraina, där hon inte har någon släkt kvar. (Hennes utvisning stoppades i sista stund av Europadomstolen.) Jacqueline, 74 år, med son och barnbarn i Sverige, ska utvisas till Libanon, där hon känner ingen. Människor skickas iväg på löpande band till dödens Bagdad, homosexuella deporteras till Iran.

Regeringen och Miljöpartiet har en överenskommelse om migrationspolitiken, som skulle hålla Sverigedemokraterna borta. SD kanske är borta, men knappast deras politik. Den är numera Sveriges officiella politik.

Statsministern är nöjd. Så ock migrationsminister Billström (M), ni vet han som aldrig tittar på svt, och därför behöver inte betala tv-licensen. Han är kostnadsmedveten även på andra sätt. Att låta 91-åringar stanna i Sverige skulle bli alldeles för dyrt meddelar han, utan att hymla det minsta.

För de trögfattade förtydligar han att sjuka och dementa åldringar från Ukraina, Mellanöstern och andra skumma ställen är svåra att få ut på arbetsmarknaden. Verkligen? Tala om ett misslyckande för arbetslinjen! Tobias, gör någonting åt det!

Sossarna vill inte vara sämre. Kommunalrådet Ilmar Reepalu från Malmö vill införa ett andraklassens svenskt medborgarskap för att bekämpa organiserad brottslighet. Enligt tidigare uppgifter var förslaget förankrat i partitoppen, men Håkan Juholt fick kalla fötter när det blev ett ramaskri av upprördhet från hela den civiliserade världen, och backade. Vilket förnekas av Juholt. Och enligt Reepalu har de inte ens talat med varandra om saken. Det är illa vilket som.

Med risk att vara orättvis och överdriva, så får mig alla dessa turer att tänka på den numera tämligen bortglömde Lion Feuchtwangers författarskap. Det gäller framför allt ”Framgång”, ”Oppermanns” och ”Exil”, eller det som på tyska heter ”Wartesaal-Trilogie“, och i synnerhet trilogins tredje del.

Det handlar om nazisternas rasistiska politik, och deras väg till makten. Här vimplar det av flyktingar som har berövats sitt medborgarskap, som har ingenstans att ta vägen, som förföljs av myndigheterna i sina nya länder, där misstänksamhet och samarbete med nazisterna står på dagordningen.

En 91-årig dement kvinna med familj i Sverige ska utvisas till Ukraina, där hon inte har någon släkt kvar. (Hennes utvisning stoppades i sista stund av Europadomstolen.) Jacqueline, 74 år, med son och barnbarn i Sverige, ska utvisas till Libanon, där hon känner ingen. Människor skickas iväg på löpande band till dödens Bagdad, homosexuella deporteras till Iran.

Regeringen och Miljöpartiet har en överenskommelse om migrationspolitiken, som skulle hålla Sverigedemokraterna borta. SD kanske är borta, men knappast deras politik. Den är numera Sveriges officiella politik.

Statsministern är nöjd. Så ock migrationsminister Billström (M), ni vet han som aldrig tittar på svt, och därför behöver inte betala tv-licensen. Han är kostnadsmedveten även på andra sätt. Att låta 91-åringar stanna i Sverige skulle bli alldeles för dyrt meddelar han, utan att hymla det minsta.

För de trögfattade förtydligar han att sjuka och dementa åldringar från Ukraina, Mellanöstern och andra skumma ställen är svåra att få ut på arbetsmarknaden. Verkligen? Tala om ett misslyckande för arbetslinjen! Tobias, gör någonting åt det!

Sossarna vill inte vara sämre. Kommunalrådet Ilmar Reepalu från Malmö vill införa ett andraklassens svenskt medborgarskap för att bekämpa organiserad brottslighet. Enligt tidigare uppgifter var förslaget förankrat i partitoppen, men Håkan Juholt fick kalla fötter när det blev ett ramaskri av upprördhet från hela den civiliserade världen, och backade. Vilket förnekas av Juholt. Och enligt Reepalu har de inte ens talat med varandra om saken. Det är illa vilket som.

Med risk att vara orättvis och överdriva, så får mig alla dessa turer att tänka på den numera tämligen bortglömde Lion Feuchtwangers författarskap. Det gäller framför allt ”Framgång”, ”Oppermanns” och ”Exil”, eller det som på tyska heter ”Wartesaal-Trilogie“, och i synnerhet trilogins tredje del.

Det handlar om nazisternas rasistiska politik, och deras väg till makten. Här vimplar det av flyktingar som har berövats sitt medborgarskap, som har ingenstans att ta vägen, som förföljs av myndigheterna i sina nya länder, där misstänksamhet och samarbete med nazisterna står på dagordningen.