Elin Grelsson: Ta strid för en mer human asylpolitik desto svårare

http://www.socialstyrelsen.se/nationellariktlinjerforvardochomsorgviddemenssjukd
om/sokiriktlinjerna

Våld mot äldre med demenssjukdom i särskilda
boendeformer

Förekomsten av övergrepp och vanvård i särskilda boendeformer för äldre
varierar i olika studier. Personalens rapporteringsbenägenhet kan variera
beroende på om vanvård/övergrepp uppfattas som ett ”måste” för att klara av
jobbet eller som något som inte är tillåtet. I en svensk studie redovisar att
cirka 11 procent av personal som arbetar i kommunala särskilda boenden kände
till vanvård/övergrepp och 2 procent själva hade utfört dessa handlingar.  

Personalens abetsbelastning har betydelse

Risken för psykiska övergrepp ökar om personalen upplever utbrändhet, har en
negativ och aggressiv attityd mot de äldre och vid stress i privatlivet. Risken
för fysiska övergrepp ökar om personalen upplever utbrändhet, om omsorgstagaren
uppträder aggressivt och om det förekommer konflikter mellan omsorgstagare och
personal. Hög arbetsbelastning, stressande arbetssituationer och negativ attityd
till omsorgstagaren, liksom avsaknad av adekvat utbildning, kan öka risken för
vanvård och övergrepp.

Utbildning och tvärprofessionellt teamarbete kan hjälpa

Det finns visst vetenskapligt underlag för att utbildning av personal
ökar deras förmåga att identifiera, dokumentera och rapportera övergrepp/vanvård
av äldre. Arbete i grupper där olika yrkesgrupper är representerade kan
underlätta möjligheten att identifiera och följa upp inträffade händelser med
övergrepp eller vanvård. Det finns viss evidens för att det går att minska
förekomsten av vanvård i de fall där man ger riktat stöd genom en särskild
utsedd person som samordnar stöd till familjer där vanvård eller övergrepp
förekommer.

4 okt 2011

Ett team av forskare, ledda av Johns Hopkins forskare,
säger att de kan ha funnit ett sätt att förutsäga hur snabbt patienter med
Alzheimers sjukdom (AD) kommer att förlora den kognitiva funktionen genom att
titta på förhållandet mellan två feta substanser i blodet ...

"Äldreomsorgen skjuter sig själv i foten"

I Malmö rusar hemtjänstpersonalen in hos de gamla, byter
blöja och rusar ut igen tre minuter senare. Enligt äldreforskaren Mats Thorslund
mår de äldre inte bra när personalen tvingas göra så. Med sådana
arbetsförhållanden blir det dessutom svårare att få personal till äldreomsorgen
- ett område där behoven bara blir större.

Om det handlar om ren överlevnad går det kanske att vara "effektiv". Man kan
kan nog hinna byta blöja på tre minuter och kanske ställa fram mat på väldigt
kort tid.

Men ska det vara kvalitet i omsorgen får det inte gå till på det här sättet.

Så reagerar Mats
Thorslund, professor i socialgerontologi vid Karolinska institutet, på
situationen i Malmö.

-För en del äldre människor får det helt enkelt inte gå för fort. De förstår
ibland inte att personalen kommit förrän de är ute igen.

-Man måste sätta sig ned när man kommer och möta de gamla på deras villkor.

68 personer på tre månader
I en stadsdel
i Malmö har man räknat ut att en äldre person med stort vårdbehov i genomsnitt
möter 20-22 anställda under en månad.

En 96-årig kvinna och hennes anhöriga i samma stad
räknade nyligen ut
exakt hur många som besökte hennes hem under tre månader. Det visade sig
att under den perioden passerade 68 olika personer från hemtjänsten hennes hem.

Enligt Mats Thorslund finns det mängder med studier som visar att det är
mycket viktigt att det inte kommer för många olika personer och hjälper den
gamla.

Det här gäller ännu mera när man har hand om dementa personer. Dementa är
extra känsliga för stress hos personalen.

-Det får inte gå får fort. Tidspress och stress hos personalen påverkar
dementa mer än andra.

Svårt rekrytera
Behovet av äldreomsorg
ökar när de äldre blir allt fler. Och då är det viktigt att kunna rekrytera
personal, något som kan bli ett problem i frantiden.
Mats Thorslund -Även om det blir en del
lönehöjningar i framtiden kommer det fortfarande inte att vara ett högavlönat
jobb.

-Men det finns många som vill jobba inom äldreomsorgen för att känna att de
gör nytta. De vill göra en god gärning.

Men det är inte möjligt om man måste arbeta så som
visas i reportaget från
Malmö .

Skjuter sig i foten
Mats Thorslund har
förståelse för att kommunerna inte har några sedelpressar. "Stenhård ekonomisk
beräkning" ligger bakom pressade scheman för personalen.

-Men att bara räkna på de få pengar man har och inte tänka på andra
konsekvenser, det rimmar väldigt illa med de höga mål vi har i Sverige för den
offentliga äldreomsorgen.

På kort sikt handlar det om dålig kvalitet. På lång sikt kan konsekvenserna
bli ännu värre när arbete i äldreomsorgen blir mindre lockande.

-Man skjuter sig i foten, säger Mats Thorslund.

Allt svårare att upptäcka tidig demens