Avrapportering av uppdraget om vägledning i frågor om
organisering av särskilt boende för personer med demenssjukdom                (rskr. 2010/11:124)

Socialstyrelsen har fått regeringens uppdrag att ta fram
vägledning i frågor om organisering av särskilt boende för personer med demenssjukdom.
Syftet med denna rapport är att beskriva hur Socialstyrelsen börjat arbeta med uppdraget samt vilka frågor som kommer att belysas särskilt till nästa avrapporteringsdatum.

Kartläggning

Socialstyrelsen har inlett uppdraget med att kartlägga vilka frågor som behöver belysas i en vägledning till kommunerna när det gäller organisering av särskilt boende för personer med demenssjukdom. Kartläggningen avser i första hand tillgång på personal i boendet. Det kan dock bli aktuellt att även beakta frågor om lokaler, tillgänglighet, kompetens, personalomsättning, handledning, service, brukarinflytande, skydd och andra frågor rörande god kvalitet i socialtjänsten.
Vid nästa avrapporteringsdatum kommer Socialstyrelsen ge exempel på vilka frågor som vägledningen kommer att belysa.

Enligt 5 kap. 5 § andra stycket socialtjänstlagen (2001:453)
ska kommunen inrätta särskilda boendeformer för service och omvårdnad för äldre människor som behöver särskilt stöd.

En omständighet som kräver särskild uppmärksamhet i det fortsatta arbetet är hur särskilt boende för personer med demenssjukdom ska definieras och avgränsas. Totalt beräknas cirka 70 000 personer med demenssjukdom bo i särskilda boenden för äldre. Av dessa beräknas knappt hälften bo i boenden som är särskilt anpassade för personer med
demenssjukdom (demensboenden). Andra bor tillsammans med personer som av andra skäl har omfattande behov av vård och omsorg.

Socialstyrelsen kommer därför i det fortsatta arbetet att ta
ställning till om vägledningen ska riktas till en viss typ av boenden och dess bemanning eller om vägledningen ska inriktas på att säkerställa individens behov oberoende av i vilken typ av boende individen vistas i. Krav som ställs på demensboenden eller kunskapsstöd om hur dessa ska organiseras får inte leda till att personer med demenssjukdom i högre utsträckning placeras på boenden som inte omfattas av kraven.

För att kunna ta ställning till vad som är rimlig bemanning i
ett boende måste det finnas en enhetlig beskrivning av vad som är ett boende och hur det avgränsas. Kan det vara en hel fastighet där verksamheten bedrivs i ett antal avgränsade lokaler eller är det varje sådan lokal som avses och hur görs i så fall den gränsdragningen? Spelar det någon roll om verksamheten bedrivs på olika våningsplan? Vid sådana överväganden kommer Socialstyrelsens erfarenheter från tillsynen att vara utgångspunkt för en närmare beskrivning av boendebegreppet.     

En annan viktig aspekt att beakta i det fortsatta arbetet är att det kan finnas en risk för att en vägledning om vilka miniminivåer i bemanning som krävs för att tillförsäkra personer med demenssjukdom tillräckligt skydd, kan få som följd att ett boende endast tillgodoser behovet
av skydd. För att även tillgodose andra krav på god kvalitet kan det krävas en högre bemanningsnivå. Socialstyrelsens arbete kommer därför även att omfatta behov av vägledning om bemanningsnivåer för att säkra kvaliteten i insatserna till personer med demenssjukdom. I detta arbete är Socialstyrelsens riktlinjer för vård och omsorg om personer med demenssjukdom ett viktigt underlag.
Myndigheten avser också att knyta till sig experter och forskare med kunskaper inom området. En frågeställning som bör belysas genom detta samarbete är om det utifrån bästa tillgängliga kunskap går att ange ett visst antal personal som bör finnas i en verksamhet med ett visst antal boende.

Medborgarperspektiv

Socialstyrelsen
anser att frågan om god kvalitet i boenden för personer med demenssjukdom är av sådan art att medborgarperspektivet särskilt bör beaktas. Socialstyrelsen överväger därför möjligheten att bereda

enskilda att lämna synpunkter via webben. Myndigheten kommer också att etablera samrådsformer med relevanta patient- och pensionärsorganisationer. Även professionella organisationer och företrädare för vård- och omsorgsgivare kommer att beredas möjlighet att lämna synpunkter.

Föreskrifter
och allmänna råd

Socialstyrelsens preliminära bedömning främst utifrån
erfarenheter i tillsynen är att det finns behov av nya regler och därför kommer Socialstyrelsen att bedöma vilka möjligheter styrelsen har att enligt gällande ordning utfärda föreskrifter och allmänna råd på området. Inledningsvis behöver det utredas vilken lagstiftning som är relevant. Vidare behöver Socialstyrelsens möjligheter att utfärda föreskrifter utifrån gällande bemyndiganden gås igenom. Utifrån denna genomgång kommer Socialstyrelsen att redovisa på vilka övergripande områden föreskrifter och allmänna råd kan tas fram för att vägleda om bemanning och kvalitet i verksamhet för personer med demenssjukdom.

Kunskapsstöd

Socialstyrelsen utreder också om det är aktuellt med annan vägledning än föreskrifter och allmänna råd. Med stöd av rekommendationerna om
bland annat personcentrerad omvårdnad i Nationella riktlinjerna för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010 är det även möjligt att ta fram vägledande material för att belysa vilka personella resurser som behövs för att tillgodose en god vård och omsorg vid demenssjukdom. Socialstyrelsen utreder också om det är möjligt att göra en systematisk kunskapsöversikt utifrån bland annat följande områden:

-        
Vilka personella resurser behövs för att tillgodose vårdbehov hos personer med demenssjukdom som bor på särskilda boenden

-        
Personcentrerad omvårdnad kopplat till bemanning

-        
Personalens kompetens

-        
Ledarskapets betydelse för kvalitet.

Beslut i detta ärende har fattats av generaldirektören
Lars-Erik Holm. I den slutliga handläggningen har överdirektören Håkan Ceder och avdelningscheferna Anders Printz och Anders Tegnell samt tf. enhetschefen Katrin Westlund deltagit. Juristen Birgitta Resenius har varit föredragande.

SOCIALSTYRELSEN

Lars-Erik Holm