Alla inlägg den 27 oktober 2011

Av Tommy - 27 oktober 2011 15:39

Mindre risk för demens med aerobics

Foto: Ingvar Karmhed

Den som håller igång fysiskt, mentalt och socialt kan skjuta upp och kanske förhindra demens och alzheimer. I framtiden hoppas forskarna på ett genombrott där vi lär oss att biologiskt renovera våra hjärnor.

Olyckskorpar varnar för att vården av dementa i framtiden ska urholka samhällets resurser. Vi blir allt äldre och över 95 år lider varannan person av demens. Men trots att ärftliga anlag spelar stor roll är forskarna övertygade om att demenssjukdomar går att skjuta upp om man anpassar sin livsstil. Redan vet man att våra hjärnor behöver motion och omsorg lika väl som våra hjärtan.

–Vi vet att människor med högre utbildning löper mindre risk för demens. Man tränar helt enkelt upp hjärnan så att man får fler synapser och har en större kognitiv reserv att ta till. Effekten blir att symtomen på demens skjuts upp och minskar, säger Laura Fratiglione, professor i epidemiologi vid Karolinska institutet.

80 procent

högre risk att utveckla demens senare i livet löper medelålders personer som är överviktiga.

Den som utbildarsig som ung skaffar sig en fördel – ett av många tecken på att demens grundläggs tidigt i livet. Men försprånget slarvas bort om man sedan slår sig till ro. För lågutbildade har graden av komplexitet i arbetet inverkan. Ju mer hjärnan får jobba under livet, desto mindre risk för demens.

–Ju tidigare man börjar träna hjärnan desto bättre, men det är aldrig för sent. Det är jätteviktigt att fortsätta att aktivera sig intellektuellt när man blir gammal, det går att bygga upp kapacitet även då.

Med träning menar Laura Fratiglione inte bara att läsa böcker och lösa korsord. Forskningsrapporter avslöjar att fysisk träning och social aktivitet har lika stor betydelse. En ny studie från Salk institutet i San Diego, publicerad i tidskriften PNAS, visar att 60–80-åringar som ägnade sig åt aerobics tre gånger i veckan efter ett år hade ökat storleken på hippocampus med 2 procent.

Hippocampus är en del av hjärnan som lagrar in nya minnen och hjälper oss att komma ihåg var vi träffat någon eller var vi läst något. Just sånt som försvinner när vi blir gamla.

Ökningen uppvägde hela den minskning som normalt orsakas av åldrande under två år.

Den grupp som ägnade sig åt gång fick också förbättringar, särskilt de som tränade mest. Minst effekt såg man hos en grupp som bara stretchade.

–Det är svårt att helt skilja effekten från fysisk träning från den inverkan som kommer av social aktivitet. Träning sker ofta i grupp och därför blir det en dubbel effekt, säger Laura Fratiglione.

Vi är gjorda för att användas och det är hjärnan ett lysande exempel på. Den tappar sin förmåga om den inte får intryck.

Brun Ulfhake, professor i anatomi vid Karolinska institutet.

Aerobics anses braeftersom träningen innehåller en mängd olika mentala och sociala moment, från att röra olika muskelgrupper till att komma ihåg och utföra komplexa rörelsescheman tillsammans med andra.


–Vi är gjorda för att användas och det är hjärnan ett lysande exempel på. Den tappar sin förmåga om den inte får intryck. Det handlar om sensorisk input och stimulans på många olika plan, även fysisk träning, säger Brun Ulfhake som är professor i anatomi vid Karolinska institutet och expert på åldrande.

Motion har en bevisat förebyggande effekt på högt blodtryck och flera folksjukdomar typ cancer, hjärtinfarkt och diabetes som alla i sin tur är kopplade till ökad risk för demens.

När det gäller chanserna att förebygga demenssjukdomar med hjälp av maten är forskarna mer osäkra.

–Det finns inga starkt bekräftade samband med enskilda komponenter även om en kost med mycket frukt och grönt tycks vara bra, liksom att inte äta för mycket animaliskt fett. Däremot finns en tydlig koppling mellan övervikt och risken för både demens och alzheimer, säger Laura Fratiglione.

I maj rapporterade svenska forskare vid Karolinska institutet att personer som är överviktiga i medelåldern löper 80 procent större risk att utveckla demens, vaskulär demens och alzheimer senare i livet. På senare år har snabba kolhydrater med högt GI och söta drycker lyfts fram som en viktig orsak till fetmaepidemin.

Ett antal studier tyder på att så kallad medelhavskost skyddar mot demens. Förhoppningar knyts även till D-vitamin och vanligt kaffe, men i andra fall har studier levererat nedslående resultat, inte minst för tillskott av B- och E-vitamin. Den kanske största hypen gäller fleromättat omega-3-fett, som finns i fet fisk. En stor amerikansk studie visade nyligen att de som i medelåldern fått i sig mest omega-3 löpte mindre risk att insjukna i alzheimer. Någon effekt på de som redan blivit sjuka kan man dock inte se.

Även negativ stress tycks bidra till demens på äldre dar.

–Vår forskargrupp har gjort studier där vi sett att personer som är neurotiska och är dåliga på att hantera stress löper en ökad demensrisk, säger Laura Fratiglione.

Stress på jobbet kan ha lika negativa resultat, särskilt om man upplever höga krav och har begränsad möjlighet att påverka sin arbetssituation.

Drömmen vore förstås att byta ut den uttjänta hjärnvävnaden. Länge var uppfattningen att hjärnans vävnad inte förnyas men på senare år har man lärt sig att hjärnan kan skapa nya neuroner och synapser. Så sent som i våras rapporterade forskare i Lund att de hittat en substans som kan stimulera hjärnan att reparera sig själv efter en stroke.

Av Tommy - 27 oktober 2011 15:37

115-årings DNA kartlagt

Forskare har kartlagt den totala DNA-sekvensen från en 115-årig kvinna. Aldrig tidigare har arvsmassan från en så gammal människa studerats i detalj.

Kvinnan hade donerat sin kropp till forskning och när hon dog var hon världens äldsta. När hon gick bort hade hennes hjärna inte ett spår av demens, konstaterar forskarna som nu söker svaret på kvinnans anmärkningsvärda fysik i generna.

Studien presenterades nyligen på en vetenskaplig konferens i Kanada.

Av Tommy - 27 oktober 2011 15:31

Socialstyrelsen kräver bättre demensvård

Sex av tio demensboenden är periodvis obemannade nattetid. Så ska det inte vara enligt Socialstyrelsen, som har tröttnat på hur kommunerna sköter demensvården. Därför blir det nya tvingande regler för mer bemanning.

Till nästa sommar ska nya regler styra demensvården. Det kommer troligen betyda att en del kommuner behöver öka resurserna till äldrevården. Socialstyrelsens besökskampanj av 98 demensverksamheter över hela landet en novembernatt förra året, fick den statliga myndigheten att reagera.

– Vi har i vår tillsyn sett att sex av tio verksamheter lämnar demenssjuka ensamma någon gång på natten. Det finns ingen personal som kan agera när enskilda är på väg ut genom dörren, när de ska upp ur sängen eller ligger och ropar länge. Man löser sådant med larm och kanske en ansvarig för flera avdelningar, säger Anders Printz, avdelningschef på regler och tillstånd vid Socialstyrelsen.

Genomgången visade inte på någon uppenbar skillnad i standarden mellan privata och kommunala demensboenden. Det Socialstyrelsen fann mest anmärkningsvärt var just den otillräckliga bemanningen.

– Det finns flera skäl till det, det första handlar om att se till att vården är god och säker. Är det inte tillräckligt med personal och vården bygger på larm som låter och blinkar så finns risk att äldre skadar sig, säger Anders Printz.

Låg nattbemanning minskar även vårdkvaliteten enligt Anders Printz.

– Nästan lika viktigt är att det här handlar om personer som inte vet var de är. De förstår inte att de kan ligga och vänta tills någon kommer, de vet inte var de befinner sig och vad som ska hända. De är rädda och då krävs även ett gott omvårdnadsarbete.

Socialstyrelsen upptäckte även att många demensavdelningar löste en del av problemet genom att låsa in åldringar på avdelningen. En metod som inte godkänns.

Högre krav på bemanning kommer troligen att betyda högre kostnader för en del av landets 290 kommuner.

– Det kan innebära högre kostnader men Socialstyrelsen har inte beräknat det ännu. Men vi ska göra en omsorgsfull konsekvensbeskrivning med ökade kostnader. När vi har ett färdigt förslag kommer vi att skicka ut det på remiss till många kommuner och verksamheter, då följer kostnadsberäkningarna med.

Av Tommy - 27 oktober 2011 15:28

Miljarder fattas för demensvården

Minst fyra miljarder kronor fattas för att kommunerna ska klara minimibemanning i demensvården.

Publicerad 19 nov 2010 07:00
Uppdaterad Fri Nov 19 08:11:22 CET 2010

Med den summan klarar personalen att hjälpa de äldre med de mest grundläggande behoven som att sköta hygienen, klä på sig och gå på toaletten. Men var femte kommun når inte upp till miniminivån.

Fyra till åtta

Enligt Äldrecentrum behöver kommunerna mellan fyra och åtta miljarder för att klara den basala vården, skriver Dagens Nyheter

Av Tommy - 27 oktober 2011 11:05

 

Gammeldans är livsglädje

Etelhem. Livskvalitet. Det är ledordet när över 100 av öns äldre och dementa samlas i Etelhem för att dansa till tonerna av 50-talet.
 
Uppbjuden. Inga Gansvik vill dansa med rediga karlar som kan leda. Här dansar hon med Jonas Örberg, sjuksköterska från Hemse äldreomsorg. foto: henrik radhe
Foto: Henrik Radhe
Laddar...
Läs mer

Man skulle kunna tro att det är lördagskväll i bygdegården i Etelhem. Lokalen är fylld av festklädda människor och på scenen spelar ett band 50-talsmusik. De som inte dansar sitter utspridda vid bord och småpratar med varandra. Men det är tidig onsdagseftermiddag, och ungefär 140 boende från några av öns hem för dementa har samlats för att lyssna på musik, dansa eller bara umgås.


Rullstolsdans
85-åriga Henning Lundberg dansar med Ann-Kristin Roos som jobbar på Roma äldreboende, där han bor. Henning är förvisso rullstolsburen, men med Ann-Kristins hjälp svänger det rätt bra ändå.

- Henning gillar att sova och stiger vanligtvis upp vid tio, men idag gick han upp en halvtimme tidigare för att fixa frisyren och raka sig, säger Ann-Kristin Roos.

Nästan alla som bor på Roma äldreboende har följt med. Minna Bendelin som jobbar där ler stort och viftar vilt med armarna när hon sittdansar med Karin Eriksson, en av de boende.

- Jag har slagit i mitt ben så jag får sitta ner idag, men man kan ha roligt här ändå, säger Karin Eriksson.

Dagen till ära har Karin på sig ett halsband som hon fått av sitt barnbarn, och en lilablommig klänning som hennes mor sytt en gång i tiden.

Lite längre bort sitter 97-åriga Inga Gansvik tillsammans med sin gode man Karin Myhrgren. Hon tycker det är fantastiskt att de äldre får en chans att komma ut, så att de inte behöver sitta hemma hela tiden. Men hittills har det varit ont om danspartners.

- Karlarna har ont i benen så de bjuder inte upp, säger Karin Myhrgren.

Inga nickar och tillägger:

- Det ska vara rediga karlar, som kan leda!


Bjuder upp
Som på beställning kommer sjuksköterskan Jonas Örberg från Hemse äldreomsorg och bjuder upp Inga. När vi lite senare får fatt i Jonas har han hunnit dansa med två damer och han tror att han borde hinna med åtminstone en till innan han måste åka tillbaka till jobbet.

- Det här är helt underbart. Jag träffar ju många på boendena och man ser verkligen hur glada de blir av det här. Alla liksom lyser upp.

För musiken står Sture Lindgrens orkester. Sture Lindgren själv tycker det är roligt att få vara en del av dagens festligheter.

- Det är trevligt att så mycket folk kommit - det trodde jag inte.

Han tycker det är viktigt att de äldre kan relatera till musiken.

- Jag brukar säga att det "inte är frågan om att lära sig något nytt, utan om att komma ihåg det gamla".

Bakom tillställningen står personalen på demensboendet Hattstugan i När. Intresset har varit stort, och de har varit tvungna att tacka nej till närmare 80 personer. Jane Ljunggren som jobbar där är en av initiativtagarna.

- Vi gör det här för att ge tillbaka till de äldre, för att ge dem livskvalitet. Det gör så mycket när man stimulerar det friska i dem. Det här är den bästa medicinen!

Jane gläds åt att så många dansar, även de som sitter i rullstol.

Men hon poängterar att det absolut viktigaste är den sociala kontakten.

Även musiken spelar en stor roll.

- Personer som knappt har något språk kvar sitter plötsligt och sjunger med.

Det är andra gången som nostalgidansen i Etelhem anordnas, och till våren blir det förhoppningsvis en repris. Jane Ljunggren medger att arbetet kring tillställningen tar en del tid och kraft. Något som hon och övrig personal på Hattstugan gärna bidrar med.

- Vi får ju offra en del. Men när man ser den otroliga glädjen är det värt allt slit.

Presentation


Varmt välkommen till
DEMENSVÄRLDEN

Fråga mig

12 besvarade frågor

Omröstning

Vad tycker du är den maximala storleken på särskilt boende
 6 personer
 7 personer
 8 personer
 9 personer
 10 personer
 11 personer
 12 personer
 13 personer
 14 personer
 15 personer

Kalender

Ti On To Fr
          1 2
3 4 5 6 7 8 9
10 11 12 13 14 15 16
17 18 19 20 21 22 23
24 25 26 27 28
29
30
31
<<< Oktober 2011 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

TID SEN BLOGGSTART

AlternaTickers - Cool, free Web tickers

Skriv i gästboken


Ovido - Quiz & Flashcards