Till nästa sommar ska nya regler styra demensvården. Det kommer troligen betyda att en del kommuner behöver öka resurserna till äldrevården. Socialstyrelsens besökskampanj av 98 demensverksamheter över hela landet en novembernatt förra året, fick den statliga myndigheten att reagera.

– Vi har i vår tillsyn sett att sex av tio verksamheter lämnar demenssjuka ensamma någon gång på natten. Det finns ingen personal som kan agera när enskilda är på väg ut genom dörren, när de ska upp ur sängen eller ligger och ropar länge. Man löser sådant med larm och kanske en ansvarig för flera avdelningar, säger Anders Printz, avdelningschef på regler och tillstånd vid Socialstyrelsen.

Genomgången visade inte på någon uppenbar skillnad i standarden mellan privata och kommunala demensboenden. Det Socialstyrelsen fann mest anmärkningsvärt var just den otillräckliga bemanningen.

– Det finns flera skäl till det, det första handlar om att se till att vården är god och säker. Är det inte tillräckligt med personal och vården bygger på larm som låter och blinkar så finns risk att äldre skadar sig, säger Anders Printz.

Låg nattbemanning minskar även vårdkvaliteten enligt Anders Printz.

– Nästan lika viktigt är att det här handlar om personer som inte vet var de är. De förstår inte att de kan ligga och vänta tills någon kommer, de vet inte var de befinner sig och vad som ska hända. De är rädda och då krävs även ett gott omvårdnadsarbete.

Socialstyrelsen upptäckte även att många demensavdelningar löste en del av problemet genom att låsa in åldringar på avdelningen. En metod som inte godkänns.

Högre krav på bemanning kommer troligen att betyda högre kostnader för en del av landets 290 kommuner.

– Det kan innebära högre kostnader men Socialstyrelsen har inte beräknat det ännu. Men vi ska göra en omsorgsfull konsekvensbeskrivning med ökade kostnader. När vi har ett färdigt förslag kommer vi att skicka ut det på remiss till många kommuner och verksamheter, då följer kostnadsberäkningarna med.