Alla inlägg den 25 oktober 2011

Av Tommy - 25 oktober 2011 11:30

Gnosjö, Lekeberg och Lysekil presenterade sina verksamheter

  

Av Tommy - 25 oktober 2011 10:01

Annas led

- för en trygg och säker demensvård i Halland

Annas led är ett samverkansprojekt mellan kommunerna i Halland och Region Halland för en trygg och säker demensvård i Halland. Projektet pågår under 2011-2012 och finansieras med statliga stimulansmedel.

Mål

Målet är att utarbeta en övergripande modell för hur arbetet och samarbetet kring demensvården skall fungera mellan specialistvård, närsjukvård och kommunerna i Halland. Arbetet baseras på Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdomar 2010.

Vision

För att tydligt beskriva vårdkedjan med fokus på personer med demens används en fiktiv berättelseserie om Anna, som är ett av de vanligaste namnen i Halland.

Anna befinner sig på Hallandsleden, den kända vandringsleden genom Halland. På sin vandring, vid kontakterna inom vården och omsorgen, kan hon känna sig trygg och säker, oavsett var hon väljer att gå.

Samverkansprojektet utgår från hur det är idag, en befintlig led, och bygger vidare i samverkan för att förbättra demensvården i Halland.

Organisation

En processorganisation har bildats med en regional processgrupp och lokala arbetsgrupper i varje kommun och representanter från hela vårdkedjan

Läs mer på SocialCentrums webbsidor

Av Tommy - 25 oktober 2011 09:53

Kunskapscentrum skapar nätverk för bättre demensvård

Share|

 

Likvärdig utredning och behandling för alla patienter med demenssjukdomar inom regionen. Det är ett av målen för det nystartade Kunskapscentrum Demenssjukdomar.

Varje år diagnostiseras cirka 3 300 nya patienter med demenssjukdomar inom regionen. Det totala antalet patienter i Skåne uppskattas till cirka 25 000, en siffra som förväntas stiga med tanke på att befolkningen blir allt äldre. En övervägande del av patienterna vårdas på kommunala och privata vårdboenden inom vård och omsorg, samtidigt som specialisterna inom demenssjukvård finns på regionens minnesmottagningar.

– Kunskapen om demenssjukdomar kommer från väldigt många olika håll. Den kunskapen ska hällas ned i en tratt och sedan via Kunskapscentrum förmedlas ut i regionen, säger Lennart Minthon, professor och klinikchef vid Neuropsykiatriska kliniken i Malmö och ansvarig för Kunskapscentrum.

Kunskapen sprids med hjälp av nätverk som organiseras på tre olika nivåer: specialist-, primärvårds- och vård och omsorgsnivå. Kontakten mellan de tre olika nivåerna kommer att ske via representanter som deltar på flera nivåer. En representant från primärvårdsgruppen deltar exempelvis i styrgruppen på specialistnivå.

De tre nivåerna kommer att fokusera på olika saker.

– På specialistnivå kommer vi bland annat att titta på våra utredningar och behandlingsförslag. Kan vi bygga något som gör att alla patienter som kommer till specialist- och primärvården får en likvärdig utredning, behandling och uppföljning?

Sjuksköterskan Eva Granvik ska vara en förbindelselänk mellan primärvården och vård och omsorg. Hon menar att huvuduppdraget för Kunskapscentrum är att implementera de nationella riktlinjerna för demensvård som presenterades av Socialstyrelsen förra våren.

– Min utmaning ligger i att nå ut till vårdbiträdet Stina som jobbar på ett demensboende i Höör, säger hon.

Den 11 februari genomfördes en informationsdag som riktar sig till socialchefer, medicinskt ansvariga sjuksköterskor och demenssjuksköterskor i Skåne. Intresset visade sig vara så stort att en andra dag i slutet av mars redan är planerad.

– Efter tre veckor var alla platser upptagna och det är jätteskoj, säger Eva Granvik som menar att dagen också ger henne möjlighet att få reda på vilka förväntningar det finns på Kunskapscentrum.

– Vårt uppdrag är också att göra skräddarsydda utbildningar och behoven ser säkert olika ut i olika kommuner. Vi måste inventera behoven och den här dagen ger oss möjlighet att göra det.

Kunskapscentrum kommer också att samarbeta med patientorganisationerna, exempelvis Alzhiemerföreningen och arrangera regelbundna möten.

Lennart Minthon är nöjd med den position som vården av patienter med demenssjukdom har i Region Skåne och som Kunskapscentrum är ett uttryck för.

– Politikerna har lyft upp den här frågan högt på agendan och det tycker jag är berömvärt, säger han.

Text: Set Mattsson

Artikeln är tidigare publicerad i HHLK News, från Divisionen för hjärna, hjärta, lungor och kärl vid Skånes universitetssjukhus, 4 februari 2011.

Av Tommy - 25 oktober 2011 09:51

Demensvård sämre för invandrare

Text: Nathalie Nasr
Publicerad 5 oktober 2011 1.30 Uppdaterad 5 oktober 2011 1.30

Vård.
Invandrare riskerar att få fel diagnos på minnesmottagningar. Språkförbistringar gör att demens­utredningarna kan bli missvisande. Det säger Lennart Minthon, professor i psykiatri, som nu vill översätta testerna till andra språk.
 

En dag fick sjuksköterskan Susanne Hellström och hennes kollega nog.

Fick patienter med annat modersmål än svenska rätt diagnos? De var inte så säkra på det.

Sjuksköterskorna jobbar på Minnesmottagningen i Malmö där testerna – som avgör om en patient lider av minnesstörningar eller demenssjukdomar – ställer höga krav på kommunikation.

Personalen måste till exempel veta vilken bakgrundskunskap de kan förvänta sig av den som är sjuk. Inte minst när resultatet ska tolkas.

Susanne Hellström ger några exempel:

– I ett av testen ska patienten säga vad fingrarna heter, men på en del språk har fingrarna inte något namn. Vissa uppmaningar kan också betyda andra saker på andra språk. Och när vi vill att patienten ska benämna färger under en viss tid, blir det automatiskt en fördröjning om tolken är med, säger hon.

När de slog larm hos klinikchefen Lennart Minthon, som också är professor i psykiatri vid Lunds universitet, började han att läsa på. Det var ett och ett halvt år sedan. Sedan dess har han blivit missnöjd, självkritisk och allvarligt oroad.

– Vi tar dåligt hand om folk från andra länder. Det finns människor som får bristfällig vård, eller ingen alls. I landstinget är vi inte lika bra rustade att möta det mångkulturella samhället som man är inom kommunerna, säger Lennart Minthon som varnar för att sjukvården riskerar att bryta mot lagen, om inte alla behandlas lika.

Ju mer han grävde i frågan desto mer övertygad blev han om att minnesmottagningarna, som finns på både sjukhus och vårdcentraler, brottas med speciella bekymmer i till exempel Malmö, som har invånare från 170 olika nationer.

Problemet blir extra påtagligt mot bakgrund av att många med demenssjukdom tappar sitt andraspråk, svenskan. Kommunikation på modersmålet blir då viktigare.

– Vi vet hur många som bor i Malmö, hur många som kommer från andra länder och hur gamla de är. Vi vet också, med tanke på åldersgrupperna, att fler invandrare än idag borde söka sig till minnesmottagningarna.

En teori kliniken har är att det i en del kulturer är mer främmande att söka hjälp för minnesstörningar, något som både kan ses som ”skämmigt”, eller som en naturlig del av ålderdomen.

– Men vi anser att det finns vetenskapliga belägg för att diagnos och behandling ökar individens livskvalitet och möjligheter att klara sig hemma själv längre. Att få rätt diagnos är också väldigt betydelsefullt och avgörande för vilken behandling, eventuell medicinering och omhändertagande som patienten ska få, säger Lennart Minthon, som också understryker att alla är olika, det går inte att generalisera.

Nyligen fick kliniken, tillsammans med sin motsvarighet i Köpenhamn, ett EU-bidrag på åtta miljoner kronor för att komma tillrätta med problemen (se artikeln nedan).

Redan innan projektet kommit igång har det väckt uppmärksamhet. Bland annat ska en representant för projektet tala om satsningen i Norge.

– Det hela känns bra, men lite skakigt. Vi är ju ute på okänd mark, säger Lennart Minthon.

Detta ska neuropsykiatriska kliniken i Malmö göra under tre år tillsammans med sin danska motsvarighet:

1. Kartlägga hur man hanterar demenssjukdomar i olika kulturer.
2. Göra en fördjupad undersökning av hur åldersstrukturen ser ut bland invandrare i Malmö, hur många som förväntas insjukna och om det är tillräckligt många som söker hjälp.
3. Få fler att söka hjälp genom att sprida information om minnesmottagningarna. I Skåne finns sex minnesmottagningar kopplade till sjukhusen. Ytterligare minnesmottagningar finns vid olika vårdcentraler.
4. Översätta och kvalitetssäkra minnestesterna till de fem vanligaste språken.
5. Kartlägga vilken kulturell och språklig kompetens som sjuksköterskor, läkare och annan personal har inom primärvården och på olika minnesmottagningar i Öresundsregionen. Detta för att kunna sprida kunskap genom ”Migrationsskolor”, där personalen utbildas i olika kulturer.
Kartläggningen kan också innebära att patienter som har ett annat modersmål än svenska remitteras till någon som kan tala samma språk, för att minnes­utredningarna ska bli så bra som möjligt.

Av Tommy - 25 oktober 2011 09:49

Vård & omsorg »»

[Publicerad 2005-04-21]

Mjukisdjur och kvällsmacka gav bättre demensvård

Med hjälp av Genombrottsmetoden har exempelvis oron bland de boende på Bjöla minskat. Foto: Agneta Dahlén
Med hjälp av Genombrottsmetoden har exempelvis oron bland de boende på Bjöla minskat. Foto: Agneta Dahlén

Många små, enkla förändringar kan skapa ett helt nytt lugn för oroliga dementa på äldreboenden - och då minskar behovet av lugnande mediciner. Det har Bjöla äldreboende i Tynnered visat. Nu lyfts Bjöla fram som exempel i det nationella projektet En bättre demensvård.

Bjölas äldreboende, på Näset i västra Göteborg, har fyra avdelningar med totalt 64 boende, varav hälften är demenssjuka.

"En bättre vardag"

I ett halvt år har personalen på Bjöla arbetat enligt Genombrottsmetodiken, som går ut på att personalen tar fram idéer på förbättringar, genomför dem och utvärderar hela tiden, med mätbara syften och mål. Till exempel med skalor över hur oroliga de gamla är.

- Tidigare var 30 procent av de boende oroliga, nu har det minskat till ungefär fem procent, säger Agnetha Ottosson-Rehn, enhetschef för Bjöla äldreboende.

- Vi har fått mer lugn och ro och därmed en bättre vardag för de gamla. Förbrukningen av lugnande mediciner har minskat betydligt. Och det tack vare små förändringar som inte kostar mycket pengar.

Förändringarna kan vara nåt så enkelt som ett mjukisdjur att hålla i famnen och klappa, mjölk och smörgås på kvällen eller lite nyponsoppa på morgonen, innan man stiger ur sängen. Eller att personalen sätter sig ner och pratar med den som är orolig i stället för att slentrianmässigt sätta in lugnande mediciner.

Mäter effekterna

En demenssjuk kan bli orolig av att inte hitta till sitt rum eller till toaletten. På Bjöla har man löst det genom att sätta upp bilder av de gamla på deras dörrar och genom att klistra upp röd plastfilm på det vita kaklet bakom en WC-stol, så att den syns bättre. Inte särskilt avancerat – men mycket effektivt.

- Ja, det mesta handlar om mycket enkla saker, sånt man känner till och jobbat med tidigare, men som kanske inte gjorts synligt, säger Lisbeth Sjöling, verksamhetschef för vård och omsorg i Tynnered.

- Styrkan i den här metoden är att hela tiden mäta effekterna av de små förändringar man inför tillsammans. Man mäter kanske i tvåveckorsperioder – och så plötsligt når man en mätbar förbättring, ett genombrott – därav namnet, berättar Lisbeth Sjöling.

Seminarium i höst

I förra veckan hölls en slutkonferens i Stockholm för det nationella projektet och där lyftes Bjöla fram som ett lyckat exempel.

- De fick väldigt mycket beröm, bland annat för att de genomfört så många förändringar, hela 40 stycken, säger Lisbeth Sjöling.

Hon har nu tagit initiativ till att Tynnered, med stöd av stadskansliet, ska ordna ett heldagsseminarium i höst.

- Då ska alla Göteborgs projekt som varit med få visa fram sina resultat inför alla demensboenden i stan, så att det här viktiga arbetet förs vidare, säger Lisbeth Sjöling.

Från Göteborg har även äldreboenden i Biskopsgården, Tuve/Säve och Askim deltagit i projektet En bättre demensvård.

Av Tommy - 25 oktober 2011 09:45

Seminarium om framtidens äldrevård

Det finns stora brister i vården och omsorgen om de mest sjuka äldre. Vad krävs för att bli överens om vad som är de verkliga problemen och vilka initiativ och satsningar behövs för att forma framtidens äldrevård? De är frågeställningar som diskuterades vid Socialdepartementets seminarium den 7 juli i Almedalen om de mest sjuka äldre.

Presentation


Varmt välkommen till
DEMENSVÄRLDEN

Fråga mig

12 besvarade frågor

Omröstning

Vad tycker du är den maximala storleken på särskilt boende
 6 personer
 7 personer
 8 personer
 9 personer
 10 personer
 11 personer
 12 personer
 13 personer
 14 personer
 15 personer

Kalender

Ti On To Fr
          1 2
3 4 5 6 7 8 9
10 11 12 13 14 15 16
17 18 19 20 21 22 23
24 25 26 27 28
29
30
31
<<< Oktober 2011 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

TID SEN BLOGGSTART

AlternaTickers - Cool, free Web tickers

Skriv i gästboken


Ovido - Quiz & Flashcards