"Demensdiagnos skulle göra vården bättre"

– På en del personer har man aldrig satt en diagnos eller gjort en
formaliserad utredning, säger Håkan Lindholm.

Personalstyrkan på ett vanligt äldreboende är anpassad för äldre människor,
inte för dementa äldre, men om en drabbad person inte har en diagnos är det
långt ifrån självklart att få ett mera anpassat boende.

Knappt hälften har anpassade platser

Det finns omkring 90 000 platser i äldreboenden i Sverige och omkring 60 000
av människorna som bor där är på ett eller annat vis dementa. Men det är bara 25
000 av platserna som är anpassade för den gruppen.

"Anpassad vård är bättre"

Enligt Håkan Lindholm – som är överläkare vid äldrepsykiatrin i Östersund –
finns inte utrymme på ett vanligt boende vad det gäller personaltäthet och
kunskap.

– Det finns ju dementa som inte behöver ett särskillt boende, men de flesta
får det bättre där vården är anpassad och inriktat sig på att ta hand om just
dementa, säger han.

"Borde finnas rutiner"

Att införa rutiner och strukturer för att ställa diagnoser skulle
kunna förbättra situationen, både för anhöriga som ser tecken på demens och för
personalen som då skulle kunna vara ute i god tid med en diagnos.

– Det pågår ju hela tiden att boende kan bli dementa och då borde det finnas
rutiner för det i verksamheten, säger Håkan Lindholm.

"Bara att köra igång"

Wilhelmina Hoffman är chef för Svenskt demenscentrum och hon tycker att
arbetet bör starta på en gång.

– Det finns kunskaper och möjligheter redan i dag. Det är bara att köra i
gång och se till att de som behöver det får en diagnos på sin sjukdom. Det här
är viktigt för hela äldrevården i Sverige säger, Wilhelmina Hoffman.

Dementa får inte rätt omvårdnad

Thomeéegården i Mörsil är ett exempel på ett blandat boende där fler skulle
behöva få diagnosen demens. Det tycker både chefen och de anställda. En kvinna
som arbetar på Thoméegården beskriver läget så här:

– Det är dumt att det är ett blandat boende, dementa behöver mer personal och
tillsyn, man önskar att det fanns mer tid att ta hand om de dementa, säger
kvinnan.

Johan Bogfors jobbar som enhetschef åt Åre kommun på Thomeegården i Mörsil,
han tycker att det är bra att lyfta frågan:

– Min uppfattning är att det är för få som har en demensdiagnos idag, med
fler diagnoser skulle vi bättre kunna behandla och bemöta och få rätt insats
till dem. Med en diagnos blir det en tydlig signal att man ska koppla rätt
resurer till denna typ av tillsyn, säger Johan Bogfors.

Ju fler dementa, desto mer resurser. Så enkelt är det. Och viktigt, anser
kvinnan som arbetar på Thoméegården:

--Jag tycker man skulle kunna plocka bort fler arbetsuppgifter åt oss, så att
vi får vårda våra brukare. Fler anställda vore ett önskemål, så att man får mer
tid, säger hon.

I en avvikelserapport från hemtjänsten i Brunflo till socialförvaltningen
beskriver hemtjänsten hur man letat efter honom från halvtre på eftermiddagen
till tolv på natten.

Ett larm som kopplades in i slutet av november fungerade inte och ett annat
larm vid dörren användes bara nattetid.

Någon förklaring till varför man inte kontaktade polisen tidigare finns inte
i rapporten men hemtjänsten anses inte ha begått något fel.

Nya Carema-skandalen: Fick krypa med benbrott

Nu anmäler hennes barn Carema Cares vårdboende i Lomma till
patientnämnden. De pekar på flera vårdmissar under de tre veckor som mamman hann
vistas på vårdboendet.
- När mamma
avled visste personalen fortfarande inte vilket ben som var brutet, säger
dottern Anette Nilsson till Sydsvenskan.
Bland annat så hade mamman tryckt på larmet
efter fallet men ingen kom till hennes hjälp. Nu hoppas Anette Nilsson och
hennes bror att deras anmälan kan förhindra att samma sak händer igen.
- För vår älskade mamma är det för sent. Men
kanske kan vår berättelse förhindra att samma saker händer andra boende, eller
hjälpa stressad personal som inte vågar säga ifrån, säger dottern Anette Nilsson
till Sydsvenskan.
Cancersjuka
Inga-Britt Nilsson föll och bröt lårbenshalsen den första september i år.