Alla inlägg den 8 december 2011
Äldre lämnas utan tillsyn på natten
Enheter med åldringar på omvårdnadsboenden i Uppsala kommun lämnas obemannade nattetid. Flera boenden har en tveksamt låg bemanning. Det visar en ny enkät som besvarats av kommunala och privata boenden.
Bemanningen vid omvårdnadsboenden är generellt lägre än vid demensboenden, enligt enkätundersökningen som gjorts bland ett 50-tal privata och kommunala boenden i Uppsala kommun.
Undersökningen följer upp den bemanningsutredning som gjordes för ett år sedan vid kommunens alla demensboenden. Den här gången handlar det dock inte om dementa, utan om åldringar med annan ohälsa som gör att de inte kan bo kvar hemma. Förra årets rapport visade att äldre dementa regelbundet lämnas utan nattlig tillsyn. Den nya utredningen visar att flertalet omvårdnadsboenden har nattpersonal stationerad på enheterna:
”Men de flesta lämnar enheten under stunder för att hjälpa till på andra enheter. Några enheter saknar egen stationerad nattpersonal och är då obemannade delar av natten”.
På flera enheter förekommer ensamarbete där en medarbetare ansvarar för tio boende. Även tätheten för legitimerad personal, till exempel sjuksköterskor, varierar rejält vid olika boenden; en sjuksköterska som arbetar heltid kan ha ansvar för 40 boende medan en annan sjuksköterska ansvarar för 20. En arbetsterapeut eller sjukgymnast kan vardera ansvara för cirka 150 enskilda personer. Det lägsta värdet som rapporterats är 0,004 och högst 0,02 årsarbetare per boende.
”I dessa fall krävs det att de boende har små behov av insatser från legitimerad personal för att en personcentrerad vård och omsorg ska vara möjlig”, skriver handläggaren bakom utredningen.
Rapporten blev klar på tisdagen, då den presenterades för äldrenämndens presidium. Tomas Odin, avdelningschef vid kontoret för hälsa, vård och omsorg ser allvarligt på de brister som framkommer vid flera boenden.
– Bemanningen på vissa boenden är så pass låg att det krävs en noggrann uppföljning av att alla äldre får sina behov tillgodosedda.
Varför ställer inte kommunen krav på att det ska finnas fler sjuksköterskor?
– I det nya förfrågningsunderlag som tagits fram finns det krav på en ökad sjuksköterskebemanning under helgerna.
Kommunen har ställt krav på att alla demensboenden ska ha en anställd nattetid. Det kravet gäller än så länge inte vid omvårdnadsboenden och generellt drar man sig för att bestämma lägstanivåer på bemanningen. Man befarar att lägsta bemanningskrav skulle kunna äventyra vården på vissa boenden. I stället handlar det om att väga samman olika faktorer: vilket vårdbehov finns, vilken kompetens har personalen och hur stor är enheten.
”Det krävs att ovanstående faktorer samverkar gynnsamt för att personalen ska hinna uppmärksamma alla boende, hjälpa till efter behov och ge tid till individuella aktiviteter”, skriver utredarna.
Tomas Odin betraktar enkätundersökningen som en del i flera återkommande utredningar.
– Vi fortsätter med våra uppföljningsarbeten. De företag som ligger lägst i undersökningen håller vi på och arbetar med. Det finns några boenden där vi under en längre tid har genomfört olika uppföljningar och riktat kritik mot bemanningen. Den negativa bild vi hade av dem förstärks i den här rapporten.
Förväntar ni er att alla svarar sanningsenligt på enkäten?
– Ja, och om man tittar totalt på alla uppföljningar så har vi en ganska bra bild av de bemanningar som finns.
Under
tiden som vårdskandal efter vårdskandal avslöjas bland privata vårdgivare, med
vanvård och t o m dödsfall, rullas en annan typ av skandal upp i Göteborg – den
vinstdrivna privata vården avslöjas i all sin girighet. Tre vårdcentraler får
sina avtal med regionen uppsagda och om den kommande utredningen visar att det
finns möjlighet till det, kommer de att anmälas för
bedrägeri.
Vårdcentralerna Stampen (ägt av Akutläkarna), Medical
Center i Angered och Hagakliniken har alla utnyttjat systemet med listade
patienter för att kunna ta ut högre avgifter från regionen som nu kräver
tillbaka belopp mellan 870 000 och 3,7 miljoner kronor. Familjehälsan i
Gamlestan får en skarp varning och återbetalningskrav på över en halv miljon
kronor, bl a för att man har fuskat med tolkersättningen.
GP har i en artikel
den 1 december granskat vårdcentralen Stampen och personal vittnar om ett
utbrett fusk.
En sjuksköterska som GP har pratat med säger:
– Jag kunde
sitta med tidbokningen och ha fem lediga tider på dagen. Men ringde en olistad
patient fick jag absolut inte låta dem komma dagtid. Alla olistade skulle ha
kvällstider.
Anledningen till detta är att
vårdcentralerna tar ut en högre avgift kvällstid. Något som både drabbar
regionens och den enskilde patientens ekonomi.
I Stockholm har Carema visat
upp privatiseringarnas baksida i form av vanvård och omänskliga förhållanden för
de äldre.
I Göteborg är det istället den kortsiktiga vinstjakten som har fått
de privata företagen på fall. Detta bevisar det Rättvisepartiet Socialisterna
länge har pekat på: Att så fort möjlighet till vinst ges och uppmuntras och man
sätter kapital framför människors behov, kommer detta att
utnyttjas.
Den senaste tidens avslöjanden har utlöst ett
tillstånd av panik bland politiker, som nu menar att möjligheterna till vinst
ska begränsas och att det ska bli lättare att granska företagen, men detta är
inget annat än ett spel för gallerierna.
Rättvisepartiet
Socialisterna reser krav på kamp mot privatiseringarna, mot det
utbredda fusk som är en del av systemet, och kräver att Västra Götalandsregionen
(VG) Primärvård rivs upp. Vården ska bedrivas offentligt med offentliga medel
och det ska inte vara möjligt eller tillåtet att göra vinst på
sjukdom.
Stefan Berg
Uppvidingei går 07:14 | Uppdaterad i går 07:15
Förslaget om att göra gamla sjukhemmet i Åseda till förskola mötte motstånd hos föräldrarna. Nu lanseras tanken att i stället använda sjukhemmet som seniorboende.
Det är ett par anställda vid kommunens äldreomsorg i Åseda som lämnat ett så kallat medborgarförslag till Uppvidinge kommun, om att bygga om sjukhemmet till lägenheter för seniorer. Enligt förslaget skulle det handla om lägenheter med kök och ett eller två rum. Varje lägenhet ska ha en uteplats och i seniorboendet ska det också finnas ett större rum för gemenskap, kvällssamvaro och kalas.
Att förvandla sjukhemmet till seniorboende skulle vara bra, av flera skäl, anser förslagsställarna. Dels finns hemtjänst och hemsjukvårdspersonal på nära håll när sådan behövs, dels har de boende nära till Olofsgårdens matservering, dagverksamhet och alla trevliga arrangemang som ordnas i huset. De ser också en fördel i att seniorboendet skulle hamna väl till i förhållande till vårdcentral, kyrka, apotek, mataffär med mera.
Enligt förslagsställarna är det ofta kö till de senioranpassade lägenheterna på Lärkgatan, och därför finns det ett behov av fler lägenheter.
Kommunalrådet Åke Carlson (C) tycker att det vore bra om det gick att använda byggnaden till något.
-Det är naturligtvis en fördel att det finns en närhet till människor och till en restaurang om vi skulle ha ett seniorboende i gamla sjukhemmet. En nackdel kanske kan vara att det möjligen kan kännas som att flytta in på ett äldreboende, säger han.
I dagsläget finns inga omedelbara planer på att bygga förskola i gamla sjukhemmet.
-Det vi ska göra närmast är att utreda hur många barn det kommer att finnas i Åseda framöver. När detta är gjort får det bli ett ärende för barn- och utbildningsnämnden att titta på alternativ, säger barn- och utbildningschefen Anders Käll.
Bara två sörmländska kommuner har helt sagt nej till lagen om valfrihet i
äldreomsorgen, LOV, Flen och Oxelösund. Men i och med att Sverigedemokraterna
stöder regeringen kan kommunerna tvingas släppa in privata aktörer.
Anders Berglöv är socialdemokratiskt kommunalråd i Flen. Och han anser att
den här valfrihetsreformen i mycket innebär en rätt för enskilda människor att
välja mellan företag eller ekonomiska föreningar som ska utför hemtjänsten.
– Vi är litet tveksamma till om det egentligen förstärker valfriheten.
Valfrihet i vår mening är väl mer att få välja vilken dag man vill ha och vilken
typ av hjälp man vill, säger Anders Berglöv
Av de som sagt ja så var Gnesta först ut i länet med de
privata hemtjänstalternativen, hösten 2008.
Idag har elva personer valt alternativ hemtjänst i Gnesta. 157 har
kommunens.
Sedan dess har också Nyköping, Trosa, Vingåker och Katrineholm nu infört LOV.
Och Strängnäs förbereder, med ett möte nu i veckan och start i september nästa
år. Där har en handfull lokala företag anmält intresse.
I Eskilstuna har man fått pengar från Socialstyrelsen för
att utreda och i morgon, torsdag, ska ett förslag presenteras. Därmed inte sagt
att det blir helt enligt LOV.
Flest alternativa så kallade utförare i hemtjänsten har Nyköping, där
reformen infördes förra mandatperioden, när allianspartierna styrde
kommunen.
Moderata oppositionsrådet Anne-Marie Wigertz - hon tycker att det är verkliga
alternativ som nu erbjuds. Och att hemtjänsten överlag blivit bättre.
– Den äldre får bestämma mycket mera, just det här med tider. Man har också
välja bort och välja ett annat företag, säger Anne-Mari Wigertz.
LOV, lagen om valfrihetssystem kan tillämpas på såväl
handikapp- och äldreomsorg som hälso- och sjukvårdstjänster.
I de sörmländska kommunerna har det hittills bara varit aktuellt med LOV
hemtjänsten.
"Bemanningskrav ingen lösning på personalbrist"
Krav på vad som får utgöra lägsta bemanning vid äldreboenden är ingen lösning på den personalbrist som förekommer vid vissa enheter. Det anser äldrenämndens ordförande Ebba Busch (KD) med anledning av den nya enkätundersökningen bland vårdenheter.
UNT berättade på onsdagen om den nya undersökningen som besvarats av ett 50-tal omvårdnadsboenden i kommunen. Frågorna har handlat om hur enheterna är bemannade på dygnets alla timmar. Vid omvårdnadsboenden bor främst de äldre som inte har en demensjukdom utan som av andra hälsoskäl inte klarar av att bo kvar hemma. Undersökningen visar att enheter lämnas obemannade nattetid och att det är stor variation på vilken bemanning de olika enheterna har.
– Det är inga nyheter som vi får upp i rapporten. Detta har varit känt till sedan tidigare, säger Ebba Busch.
En särskild utredning av demensboenden för ett år sedan visade att äldre dementa regelbundet lämnas utan nattlig tillsyn. Kommunen har vid demensboenden ställt krav på att det ska finnas nattpersonal på alla enheter. Men sådana krav är inte Ebba Busch redo att ställa på omvårdnadsboenden.
– Den viktiga utgångspunkten är att utförarna ska uppfylla sina avtal om en god och säker omsorg för våra äldre.
Hur de sedan lägger upp bemanningsnivåerna är inte politikernas sak att bestämma, menar hon.
Varför inte?
– Det blir helt fel perspektiv. Då får vi incitament som glider utvecklingen mot miniminivåer i stället för vilken kvalitet de äldre får.
Från oppositionen riktades skarp kritik på onsdagen. Äldrenämndens andre vice ordförande, Caroline Andersson (S), anser att Ebba Busch borde be om ursäkt till de äldre och anhöriga som drabbats och fortsätter att drabbas av ”undermålig omsorg på våra vårdboenden”.
– Under flera års tid har den borgerliga majoriteten ägnat sig åt prisdumpning av äldreomsorgen genom att upphandla vårdboenden till lägsta pris.
Hon anser att det behöver införas tydligare krav på bemanningsnivåer.
– Vi måste kunna ställa så pass tydliga krav att vi får en säker bemanning. Om vi kan ställa sådana krav på demensvården så ser jag inte varför vi inte kan göra det även på omvårdnadsboenden.
Undersökningen visar generellt att det är lägre bemanning under eftermiddag, kväll och helg. Sårbarheten ökar dessutom av att det under kvällar och helger inte finns legitimerad personal och chefer närvarande på verksamheterna. Både privata och kommunala omvårdnadsboenden ingår i undersökningen.
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 | 2 | 3 | 4 | ||||||
5 | 6 | 7 |
8 | 9 |
10 | 11 | |||
12 | 13 | 14 | 15 | 16 | 17 |
18 |
|||
19 | 20 | 21 | 22 | 23 |
24 |
25 | |||
26 |
27 | 28 | 29 |
30 | 31 | ||||
|