Alla inlägg under juli 2012

Av Tommy - 9 juli 2012 12:33

Högläsning för demenssjuka tar vara på det friska

 

            Att läsa högt för demenssjuka människor är att bekräfta dem. Eva Löfås menar att det också ett sätt att ta vara på det friska.       

För en demenssjuk person är högläsning näring för själen. Läsningen väcker tankar, känslor och minnen till liv. Tack vare berättande kan man dessutom hitta nya samtalsämnen. När hjärnan stimuleras i en stund av gemenskap, är resultatet ofta en rofylldhet som stannar kvar länge även efter läsestunden.

Bokcirkeln är samlad. Kristina Karlflo och Eva Löfås har fem damer samlade i en halvcirkel omkring sig. Alla har de demenssjukdom i olika grad men damerna är samtidigt i allra högsta grad levande. Kristina och Eva turas om att läsa. Våren och kärleken bildar ett slags tema den här gången. De läser Karin Boyes dikt ” Ja visst gör det ont”.  Sedan pratar gruppen om våren och vad den betyder. En kvinna säger poetiskt.

Högläsning gör att Eva Löfås och Kristina Karlflo får igång slumrande minnen hos de äldre. Därmed finns det nya samtalsämnen.

– Våren spricker ut i sin fullhet!

En annan dikt som läses har Birger Sjöberg som författare: ”Den första gång jag såg dig, det var en sommardag”. Den leder plötsligt till allsång innan samtalet om ungdom och forna tider återupptas.En annan dam minns sin ungdom i göteborgska Slottsskogen, klädd i tunn vårklänning och musiken som strömmade ut från Björngårdsvillan. Diskussionen fortsätter in på vad man egentligen hade råd att göra. Plötsligt är man inne på de hårda villkor som rådde förr. En dam minns att hon tvingades handmjölka familjens kor redan som sexåring.

Läsning fokuserar på det friska

Högläsning som ett slags friskvård, är vanligt inslag på Hedegårdens äldreboende, Lerums kommun. Det blir ett sätt att fokusera på det friska och upprätthålla ett värdigt liv. – Vi ska definitivt inte underskatta dementa. Många förstår de texter vi läser även om de har slutat att prata, säger Eva Löfås, aktivitetsansvarig på Hedegårdens äldreboende. – Man ska bekräfta dementa människor, visa att de också är viktiga och har något att tillföra. En dement människa har ju annars ofta dåligt självförtroende, menar undersköterskan Kristina Karlflo.

Öppnar dörrar till inre rum

När Eva frågar sina lyssnare vad högläsningen betyder för dem, återkommer ordet lugn. Läsningen skapar en känsla av frid och samhörighet.

När man drabbas av demenssjukdom avtar läsförmågan. Det blir svårt att förstå och att koncentrera sig på texten. Man kan tappa nyckeln till läsningen och förstår inte längre hur man sätter samman bokstäverna till ord. Då är högläsning det enda sättet att få ta del av en bok eller tidning.

Högläsning kan öppna dörrarna till låsta inre rum. Plötsligt kommer man ihåg saker som under flera år varit inbäddade i dimma. I en stark stund av samhörighet delar man med sig av sina livserfarenheter.

Bra metod för anhöriga

Gemenskap och samvaro kan man skapa på tu man hand. För den anhörige kan högläsning bli ett sätt att fördjupa en relation man trodde tynat bort. Högläsning kan bli ett helt nytt sätt att kommunicera med den demenssjuke på, inte minst när det känns som att det inte längre finns något kvar att prata om, eller när samtalet fastnar i samma upprepande mönster och i envägskommunikation. Högläsning kan riva murar och spärrar. Läsning är också mycket bättre än tevetittande – ytterst få program passar demenssjuka.

Passande litteratur

Val av litteratur styrs naturligtvis av individuella önskemål och får anpassas efter grad av demens. Eva och Kristina tycker att det finns vissa böcker som passar speciellt bra: lättlästa texter utan långa meningar och krångliga ord och med ett rakt berättande.

Man väljer böcker som kan beröra, skapa samtal och gärna locka till skratt. Man försöker undvika texter med svordomar, könsord och hårda ord. Det skapar bara negativa reaktioner. Bilderböcker med bilder från miljöer man känner igen fungerar också bra.

Lästeknik måste anpassas

Att göra det lite mysigt kring läsestunden förstärker upplevelsen. Det gäller sedan att tänka på att en demenssjuk person inte orkar koncentrera sig långa stunder. Kristina och Eva försöker hålla ögonkontakt med sina lyssnare för att bekräfta dem och fånga uppmärksamheten. De läser i max fem minuter och pratar sedan om texten. Totalt tar högläsningen en halvtimme.

Att själv ha läst boken i förväg och med egna ord göra en resumé brukar fungera mycket bra. Då kan man hoppa över krångliga partier.

Lek med ord skapar kreativitet

Eva och Kristina har också arbetat med enstaka ord, ett slags språklek, för att få igång kreativiteten. Det kan handla om att tillsammans skapa enkla rim eller associationer. Plötsligt uppstår små fantastiska litterära alster. Under en av dessa språkträffar, fick de höra en spontan dikt från en demenssjuk dam:

”Jag vill bara vara ute när våren är här, Jag vill bli kär, det skulle passa mig, det var så länge sedan. Ja, tack, jag längtar och gråter”.

Av Tommy - 9 juli 2012 12:30

Bättre demensvård NU !
 Leverantör: Din Bok Pris: 344.00 kr (324.53 kr exkl moms)
Antal:
Bättre demensvård NU! är mycket lättläst och till stor hjälp i förändringsarbete inom demensområdet. Jag älskar hennes enkla beskrivningar om hur vi kan arbeta, t ex sidan om att använda sig av en  strulrapport.  Olika färger som används till tips mm gör boken väldigt rolig att läsa. Innehållet illustreras i form av olika pusselbitar: bättre demensvård, kunskap om demens, palliativt arbetssätt, positivt tänkande, etiskt förhållningssätt, ständiga förbättringar, säkerhet och trygghet och praktisk pedagogik. Pusselbit för pusselbit knyts kapitlen ihop, till exempel ... hur man går från ord till handling, hur man skapar en gemensam vårdfilosofi, arbetssätt och ett positivt arbetsklimat. Författare Margareta Skog vårdutvecklingssamordnare på Karolinska Universitetssjukhuset,rektor Silviahemmet och vårdforskningschef på Stockholms Borgerskap. Utgiven 2012. 176 sidor

Av Tommy - 9 juli 2012 12:27

Demens stoppar García Márquez från att skriva

       Publicerad 2012-07-08 10:39               

85-årige Gabriel García Márquez belönades med Nobelpriset i litteratur 1982. Författarens mest kända verk är kanske ”Hundra år av ensamhet”, som utspelas i hans hemtrakter i norra Colombia.

Den första delen av memoarerna, ”Vivir para contarla” (Att leva för att berätta) kom ut 2002, men enligt brodern Jaime García Márquez blir det inga fler memoarer. Eller böcker av något slag.

Av Tommy - 9 juli 2012 12:20

Bara svensktalande boende på finskt demensboende

Publicerat: kl 06:25 , Nyheter P4 Västmanland Kommentera

Hallstahammars kommun har svårt att ge demensvård på finska. På demensboendet Lövåsen - för just finsktalande - har det under lång tid bara bott svensktalande.


Socialnämndens ordförande Mariette Sjölund erkänner att kommunens satsning inte riktigt blev som det var tänkt:

– Vi måste ju inte ha en finsk demensavdelning utan det har vi gått in med tidigare att vi ville ha en med finsk prägel, sedan var det så olyckligt att det var inte så stor efterfrågan från den fiska befolkningen att ha demensboende.

– Då blev det tomma platser och då var vi tvungna att fylla på och då blev det svensktalande som kom till den här avdelningen också.

En av de som drabbats av att Hallstahammars kommun inte kunnat erbjuda demensvård på finska dygnet runt är Eila Tuhkanen. Hon har nu fått besked om att hon kommer att få en plats på Lövåsen, men under det halvår hon väntat har hennes demens försämrats, säger hennes make Osmo.

All svenska har hon glömt, och nästan all finska, säger Osmo när vi besöker Eila på äldreboendet Ädelstenens avdelning Tallbacken, där hon bott i ett halvår.

Det kommunen kunnat erbjuda Eila Tuhkanen på Tallbacken är finsktalande personal mellan en och några timmar om dagen, men det har alltså inte räckt till, anser Eilas anhöriga.

Socialchef Lillemor Quist säger att kommunen försökt lösa situationen snabbare, men att det inte varit möjligt.

– Det är ju så här att om man behöver bo i särskild boendeform men inte har möjlighet att få komma dit man vill, för det kan man ju önska som svensktalande också att man vill ha ett annat ställe än det man kom till, då får man stå i internkö och så flyttar vi så fort vi kan.

– Men då krävs det att det finns en tom plats, vi har inte rätt att tvinga någon att flytta, det är vårt bekymmer. Eftersom vi inte har tomma platser så kan vi inte lösa det här så fort vi kan.

Lillemor Quist förstår att man kan känna sig besviken och lämnad vind för våg.

– Jag kan förstå att man blir beskviken när man förväntar sig att något skall finnas. Jag önskar verkligen att vi kunde hjälpa till.

– Det vi ändå har gjort är att vi har verkställt så att Eila har fått ett boende hos oss och det är ju det som varit det viktiga och sedan då att hon ska få komma dit hon verkligen vill.

Av Tommy - 7 juli 2012 11:40

(webböversatt)

Diabetes drogen gör hjärnceller växa

Springs (5 juli 2012) — utbredda diabetes narkotika metformin levereras med en ganska oväntat och läckert bieffekt: det stimulerar tillväxten av nya nervceller i hjärnan. Studien redovisas i den 6 juli frågan om cellen Stem Cell, en Cell Press publikation, konstaterar också att dessa neurologiska effekter av narkotikan som också göra möss smartare.

 

Upptäckten är ett viktigt steg mot terapier som syftar till att reparera hjärnan inte genom att införa nya stamceller utan snarare av stimulerat de som redan finns i handling, säger studiens bly författare Freda Miller av University of Toronto-anslutna sjukhuset för sjuka barn. Det faktum att det är en drog som är så utbredda och så säkert gör nyheter så mycket bättre.

Tidigare arbete av Miller's team belyste en väg som kallas aPKC-CBP dess väsentliga roll i talande neurala stamceller var och när kan differentieras till mogna nervceller. Som det hände hade andra före dem funnit att den samma smittvägen är viktigt för metabola effekter av narkotika metformin, men i leverceller.

"Vi sätta two and two together," säger Miller. Om metformin aktiverar CBP utbildningsavsnitt i levern, de trodde skulle kanske det också göra att i neurala stamceller i hjärnan att uppmuntra hjärnan reparera.

Den nya bevisningen stöder den lovande tanken både mus hjärnor och mänskliga celler. Möss med metformin inte bara visade en ökning i uppkomsten av nya nervceller, men de var också bättre kunna lära sig placeringen av en dold plattform i en vanlig labyrint provning av rumsliga lärande.

Samtidigt som det återstår för att se om den mycket populära diabetes drogen redan kan tjänstgör som en hjärna booster för dem som tar det nu, finns det redan några tidiga tips att den kan ha kognitiva fördelarna för personer med Alzheimers sjukdom. Det hade varit trodde dessa förbättringar var resultatet av bättre kontroll av diabetes, Miller säger, men det verkar nu som metformin kan förbättra Alzheimers-symtom genom att öka hjärnans reparation.

Miller säger de hoppas nu att testa om metformin kan hjälpa till att reparera hjärnan hos dem som har lidit hjärnan skada på grund av trauma eller strålning terapier för cancer.

Av Tommy - 6 juli 2012 10:55

(webböversatt)

Bina kan "stänga tillbaka tid," vända hjärnans åldrande

Springs (3 juli 2012) — forskare vid Arizona State University har upptäckt att äldre honungsbin effektivt omvänd hjärnans åldrande när de tar boet ansvar normalt hanteras av mycket yngre bin. Medan aktuell forskning på mänskliga åldersrelaterade demens är inriktat på potentiella nya drogen behandlingar, säger forskare dessa rön tyder på att sociala insatser kan användas för att långsamt eller behandla åldersrelaterade demens.

 

I en studie som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Experimentella gerontologi, presenterade en grupp forskare från ASU och Norwegian University of Life Sciences, ledd av Gro Amdam, docent i Asus naturvetenskaper, resultaten som visar att lura äldre, födosökande bin till gör sociala aktiviteter inuti boet orsakar förändringar i den molekylära strukturen av deras hjärnor.

"Vi visste från tidigare forskning när bin stanna i boet och ta hand om yngel--bee-spädbarn--de vara mentalt behöriga för så länge vi iakttar dem," sa Amdam. "Men efter en tid för omvårdnad, bin flyger ut samla mat och börja åldrande mycket snabbt. Efter bara två veckor, födosökande bin har slitit vingar, hairless organ, och mer förlorar allt hjärnans funktion--i princip mätas som förmågan att lära sig nya saker. Vi ville ta reda på om det fanns plasticitet i detta åldrande mönster så vi ställde frågan "Vad skulle hända om vi frågade födosökande bina att ta hand om larvformer spädbarn igen?"

Under experiment bort alla yngre sjuksköterska bina forskare från boet--lämnar endast drottning och spädbarn. När äldre, födosökande bina återvände till boet, aktiviteten minskar i flera dagar. Sedan några av de gamla bina återvände till att söka efter mat, medan andra vårdas boet och yngel. Forskarna upptäckte att cirka 50 procent av de äldre bin som vård av boet och yngel efter 10 dagar, avsevärt hade förbättrat sin förmåga att lära sig nya saker.

Amdams internationella laget såg inte bara en återhämtning i bin förmåga att lära sig, de upptäckt en förändring i proteiner i bin hjärnor. När du jämför hjärnan hos bina att förbättrats i förhållande till dem som inte, gjorde två proteiner märkbart ändras. De hittade Prx6, ett protein som också hittades i människor som kan skydda mot demens--inbegripet sjukdomar som Alzheimer's-- och de upptäckte en andra och dokumenterade "Förkläde" protein som skyddar andra proteiner från skadas när hjärnan eller andra vävnader är utsatta på cell-nivå stress.

I allmänhet är forskare intresserade av att skapa en drog som kan hjälpa människor att underhålla hjärnans funktion, men de står inför upp till 30 år av grundforskning och prövningar.

-Kanske sociala insatser--ändrar hur du hantera din omgivning--är något vi kan göra idag för att våra hjärnor stanna yngre, säger Amdam. "Eftersom de proteiner som forskat i människor är de samma proteiner bina har, dessa proteiner kan vara kan reagera spontant på specifika sociala erfarenheter."

Amdam föreslår ytterligare studier behövs på däggdjur som råttor i ordning undersöka huruvida de samma molekylära förändringar som bina erfarenhet kan vara socialt inducible i människor.

Av Tommy - 6 juli 2012 10:52

Värdighetsgarantier för äldreomsorgen

 
 

Under hösten 2012 kommer Jönköpings kommun påbörja arbetet med att ta fram värdighetsgarantier för äldreomsorgen. Värdighetsgarantierna kommer att gälla samtliga verksamheter som bedriver äldreomsorg, både privata och kommunala.

Värdighetsgarantierna är, precis som servicegarantierna, en del av kommunens kvalitetsarbete. Syftet är att kommunens medborgare på ett tydligt sätt ska veta vad de kan förvänta sig av äldreomsorgen och i det här fallet vilka värden som kommunen garanterar.

Eftersom värdighetsgarantierna vänder sig till dem som får stöd och service inom äldreomsorgen vill vi i första hand veta vilka värden och områden som är viktigast för dig som på något sätt har kontakt med äldreomsorgen.

Konkret vill vi ha tips på olika områden där vi kan forma värdighetsgarantier. Det ska vara områden som berör värdigt liv och välbefinnande och som känns angelägna och viktiga för den äldre.

Arbetet med värdighetsgarantierna är en del i ett större värdegrundarbete som pågår under året. Värdegrundsarbetet utgår från den nationella värdegrund som instiftades i socialtjänstlagen 2011 som innebär att all personal ska arbeta för att äldre får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande.

Under hösten kommer vi att samla ihop åsikter och idéer på flera olika sätt. Mer information kommer efter sommaren så håll utkik efter nyheter kring värdighetsgarantierna!

Av Tommy - 6 juli 2012 10:49

Tidernas första kurs i kognitiv medicin genomförd  

Under våren har den första kursen i kognitiv medicin anordnats på Psykologiska institutionen vid Göteborgs universitet.

Det var under hösten 2011, i samband med att föreläsningsserien Forskare föreläser om hjärnan hölls vid Göteborgs universitet, som idén föddes. Under enav föreläsningarna som hölls av Anders Wallin fick boken Kognitiv medicin cirkulera i auditoriet och bläddrandes i boken insåg jag potentialen den hade att utgöra en grundbok i en kurs i ämnet. Efter samtal och samarbete med blivande kursansvarig Anders Wallin, gavs kursen för första gången under våren 2012.

Kursen, som är den första av sitt slag i landet, kom att ges som valbar kurs för studerande på termin 9 på psykologprogrammet i Göteborg och omfattade 7,5 högskolepoäng. Upplägget på kursen motsvarade upplägget i boken och flera av författarna till bokens olika kapitel blev inbjudna att föreläsa om sitt delområde. För de områden som inte kunde täckas på detta vis, bjöds istället andra erfarna och kunniga forskare och kliniker in för att föreläsa. Kursen avslutades med att varje elev skrev ett enskilt arbete, där de då hade möjlighet att efter intresse välja att fördjupa sig inom ett relaterat område och till de övriga deltagarna förmedla vad de lärt sig.

Fokus i kursen låg på medicinska aspekter av kognition, vilket är ett brett och omfattande ämne. De ämnen som behandlades var grunderna i kognitiv sjukdom, utredning (medicinsk, avbilningsmässig och neuropsykologisk utredning) samt olika sjukdomar, tillstånd och läkemedel som är förknippade med sviktande kognition (medfödda eller tidigt förvärvade funktionsnedsättningar, neurodegenerativa, vaskulära, neurologiska och psykiska sjukdomar). I anslutning till varje avsnitt togs även preventiva och behandlande åtgärder upp.

Kognitiv medicin är ett viktigt område för många andra yrkesgrupper, inte bara psykologer. Med tanke på vad det kostar samhället och hur extremt vanligt det är med kognitiv nedsättning är kunskap inom området i högsta grad viktig. (se bland annat Gustav Torissons projekt "Walder" samt Poster från Springfield 2012, där man studerat tyngden och betydelsen av kognitiv störning och sambandet mellan risk för ökad mortalitet och återinläggning på medicinsk klinik p g a bl a försämring i somatisk sjukdom).

Vi hoppas också att fler lärosäten kommer att anordna kurser inom ämnesområdet och möjligheterna till kunskapsutbytet mellan orterna på så vis kan öka.

ad modum, Mikael Nornholm för www.fks.nu genom Isabelle Rydén
Psykologstudent

Presentation


Varmt välkommen till
DEMENSVÄRLDEN

Fråga mig

12 besvarade frågor

Omröstning

Vad tycker du är den maximala storleken på särskilt boende
 6 personer
 7 personer
 8 personer
 9 personer
 10 personer
 11 personer
 12 personer
 13 personer
 14 personer
 15 personer

Kalender

Ti On To Fr
           
1
2
3
4
5
6 7
8
9 10
11
12 13 14 15
16
17 18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Juli 2012 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

TID SEN BLOGGSTART

AlternaTickers - Cool, free Web tickers

Skriv i gästboken


Ovido - Quiz & Flashcards